Tveksam nytta med miljövänligt tyg

Den vita, fluffiga bomullsfibern har länge varit populär. Men trots sitt oskyldiga yttre är plantan en riktig miljöbov. Den traditionella bomullsodlingen använder sig av stora mängder bekämpningsmedel, och bomullsplantan kräver näringsrika jordar och mycket vatten. Men det finns andra textilier som är betydligt bättre för miljön.

Med ökande matpriser är odling av bomull, även om den är ekologisk, ett dåligt alternativ eftersom det tar jord från livsmedelsproduktionen. Då finns andra alternativ som är mycket bättre, säger Emma Häggström, lärare i hållbar utveckling på Textilhögskolan i Borås.

Tillsammans med polyester står bomullen i dag för 80 procent av den textila marknaden i Sverige. Den ekologiska bomullen utgörs bara av en procent. Men det finns andra tyger att välja på. Råd & Rön visar prov på alternativa och miljövänliga tyger som än så länge lever lite i skuggan av de mer kända alternativen ull och lin.

Lyocell

Lyocell är en regenatfiber som tillverkas av cellulosa från snabbväxande energiskog. Den benämns ibland Tencel, som egentligen är ett varumärke. Lyocell bearbetas med ”snällare” kemikalier i ett slutet system och med mindre energiåtgång. Därmed kan man återvinna det mesta av kemikalierna i stället för att släppa ut det med spillvattnet. Tyget är 100 procent biologiskt nedbrytbart och kan tillverkas i allt från silkesliknande tyger till denim. Det är ett starkt och tvättåligt tyg med liten risk för krympning. Kläderna är hudvänliga med god förmåga att transportera fukt.

Hampa

Naturfibern kommer från industrihampa. Den kan växa på näringsfattiga jordar och odlas inom hela EU. Den är tålig, snabbväxande, tillför jorden näring och de djupa rötterna binder marken och förhindrar jorderosion. I Sverige har den länge varit förbjuden att odla på grund av den växtsläkting som förknippas med droger. Tyget är slitstarkt men skrynklar lätt. Det går att tillverka allt från linneliknande tyg till grov säckväv. Kläderna känns svala på sommaren och de värmer på vintern. De mjukare tygerna är ofta uppblandade med annat material men kan också ha behandlats med kemikalier.

Återvunnen polyester

Polyestern tillhör syntetfibergruppen. Det är ett petroleumbaserat tyg av återvunnen polyester från till exempel PET-flaskor och utslitna polyesterkläder. Fördelen är att vi återanvänder den råolja som en gång tagits från naturen, i stället för att utvinna ännu mer olja. Tyget kan tillverkas i allt från silkiga klänningstyger till träningskläder och fleece. Det är ett slitstarkt och tvättåligt tyg som behåller sin färg trots tvätt och solljus, och tyget absorberar lite fukt. 

Rami

Rami är en av de äldsta textila fibrerna med en historia på flera tusen år. Det är en naturfiber som utvinns från en nässelväxt, även kallad kinagräs. Växten kan bli en till två meter hög och växer som ogräs på näringsfattiga jordar. Den kommer ursprungligen från Östasien. I dag är Kina ett av de stora exportländerna. Det är ett slitstarkt tyg som liknar linet till sin struktur. Kläder av rami är svala och sköna och har god förmåga till fukttransport, men liksom linet skrynklar det mycket. För att göra tyget mjukare blandas det ofta med andra fibrer som lin eller bomull.

Mjölkfiber

Första patentet på mjölkfibern utfärdades i Italien 1935. Den tillhör gruppen regenatfiber och tillverkas av överbliven mjölk som har blivit otjänlig som föda eller som kommer från överproduktion. Förenklat kokas vätskan bort ur mjölken och kvar finns proteinerna. En proteinlösning tillreds och ur denna dras långa kedjor som i slutänden blir till textila fibrer. Det är ett mjukt och behagligt tyg med fin lyster som känns lite lyxigt. Det har god förmåga att transportera fukt. Passar till kläder nära kroppen som underkläder och babykläder. Tyget blandas ofta med andra fibrer, till exempel ekologisk bomull.

Lär dig mer om klädmaterial på Stilmedveten (extern länk)

Återvinning på modet

Textilindustrins energi- och kemikalieanvändning är ett stort miljöproblem i hela världen. Men i dag finns det alternativ om du vill handla för framtiden. Det gäller dock att se upp. Miljö säljer, och det utnyttjas av många.

De alternativa tygerna vi visar på förra uppslaget är miljövänliga ur flera aspekter, men tyg går igenom många processer från fiber till färdigt plagg, och det är svårt att kontrollera alla steg då det mesta av produktionen sker i andra länder. Emma Häggström på Textilhögskolan i Borås tar som exempel hampan, som är ett bra alternativ till bomull, men är tyget mjukt kan man misstänka att det har efterbehandlats med kemikalier.

– Därför är det alltid bra att köpa miljömärkta kläder, och det gäller för alla tyger, säger hon. Många tygers namn klingar miljövänligt – hampa, bambu, ull – vilket ibland utnyttjas. Det står bambu på etiketten men tyget av bambufiber är hårt utan bearbetning. För att få tyget mjukt används ofta kemikalier till att bygga en ny sorts fiber: viskos.

”Rena lurendrejeriet”

– Det är rena lurendrejeriet så som bambun marknadsförs. De allra flesta tyger är av typen bambuviskos, som kräver lika mycket kemikalier och har samma energikrävande process som vid tillverkning av vanlig viskos, säger Emma Häggström.

Miljövänligt kanske inte alltid är bra. Tyger av protein från mjölk, sojabönor och majs låter väl inte så dumt, men är det verkligen en god idé att göra tyg av mat?

– Frågan är om protein är till för att ätas eller för att tillverka tyg av och om vi kommer att ha råd att göra det, säger Camilla Svensson, lärare i textil materiallära på Tillskärarakademin i Stockholm.

Även om det finns en del fallgropar är det bra att köpa miljömärkta kläder. Men det är ännu bättre om du använder och sliter ut det du redan har. Överkonsumtion har blivit vår tids största problem.

– Många av de bekymmer vi har i dag med den traditionella produktionen av tyg skulle försvinna om vi inte köpte så mycket nytt, säger Camilla Svensson.

När det handlar om mode är det svårt att ändra vårt beteende. Ett alternativ kan vara att köpa plagg tillverkade av återvunnet material som polyester. Miljövänliga tyger handlar i dag om hållbar utveckling i ett större perspektiv där ödslandet med våra naturresurser är ett av de större bekymren. Därför håller recycling, återvinning i olika former, på att utvecklas av många företag.

Gamla träningskläder, PET-flaskor och uttjänta fiskenät är några exempel på material som kan bli nya tyger. Även ull, lin och bomull återanvänds. Men än så länge sker det ofta i liten skala, delvis för att det ännu inte finns gemensamt utbyggda system för hela återvinningsprocessen.

System för återvinning

Friluftsföretag, som till exempel Houdini och Klättermusen, har skapat system för återvinning. Bland annat kan du hitta återvinningsboxar i affärerna där du kan slänga dina utslitna träningskläder. Kläderna återvinns och smälts ner, blir nytt tyg, som blir till nya träningskläder – om och om igen. Houdini har också börjat med att ta till vara spillmaterialet som blir över i produktionen. Tygspillet kan sedan bli till mönster i vinterjackans huva eller till ett underställ i annorlunda modell.

Monik Nyrén, lärare i textil materiallära på Textilhögskolan i Borås, anser att vi som konsumenter måste informera oss och ta ansvar för vilka produkter vi köper, och som många andra menar hon att vi överkonsumerar.

– Vi pratar inte längre om basplagg utan endast om modeplagg. Ju mer vi handlar billigt desto sämre kvalitet får vi, då är det bättre att köpa få kläder med kvalitet eller varför inte second hand, säger hon.

Redesign är en form av återbruk där gamla kläder, som inte kan säljas second hand, sys om och blir till nya produkter.

Stockholms Stadsmission har skapat ett eget märke med återanvända och omsydda kläder. Även företag som Indiska och Boomerang gör nya produkter av gamla kläder. I Boomerangs affärer kan du lämna tillbaka deras kläder. En del säljer de vidare som second hand, medan de slitna kläderna blir till en pallsits eller en trasmatta.

Textila fibrer

Naturfiber finns i naturen antingen som djurfiber, ull och silke, eller som växtfiber, till exempel bomull och lin. Fibrerna kan spinnas och användas för att tillverka tyg utan att fibern behöver brytas ner och omformas.

Konstfiber är en tillverkad fiber och finns i två former: regenatfiber och syntetfiber. Regenatfibern finns i naturen i form av cellulosa från till exempel träd och bambu, och som protein från bland annat mjölk och sojabönor, men de är i fel form. Först måste fibrerna brytas ner till en flytande lösning för att sedan omformas, regenereras, till en ny typ av fiber, till exempel viskos och lyocell.

Syntetfiber som polyester, polyamid och akryl är en plastfiber med olja som råvara och framställs på kemisk väg. Konstfiber tillverkas genom att lösningen pressas genom ett munstycke med små hål, så kallade spinndysor, ungefär som i en pastamaskin så att fibertrådar i varierande längd bildas.