Starka syror och grälla färger

Toalettrengöringens främsta uppgift är att tvätta bort smuts samt ta bort kalk, och de innehåller därför tensider och syror. De tensider som används i vanliga rengöringsmedel ska vara lätt nedbrytbara, och det är tillverkarens ansvar att se till att detta stämmer.

Som konsument är det svårt att veta vad för slags tensider produkterna verkligen innehåller, eftersom det endast står utskrivet om produkten innehåller anjon- eller nonjontensider och inom vilket procentintervall.

– Med nonjontensider menas främst alkoholetyxolat, och de brukar betraktas som lätt nedbrytbara. Efter en månad har 80 procent försvunnit, säger Ulf Rick, kemist på Kemikalieinspektionen.

När det gäller vilken sorts syra produkten innehåller är det värre. Majoriteten av svenskt vatten är mjukt, och där borde det inte behövas så starka produkter. De flesta av produkterna innehåller också endast citronsyra, som är en relativt svag syra. Men några produkter innehåller myrsyra, en stark syra som kan vara irriterande.

– Myrsyra är väldigt starkt, mycket starkare än ättiksyra. Får man det i ögonen är det inte bra, säger Ulf Rick.

Harpic Power Plus Eco Original Force innehåller även kaustiksoda.

– Det är lite väl starkt att ha i rengöringsmedel, från säkerhetssynpunkt. Det är inte bra om barn får tag på det, säger Ulf Rick.

Mycket färg och doft

Förutom syra och tensider innehåller produkterna också förtjockningsmedel. Det är till för att göra vätskan trögflytande, så att den stannar kvar längre på väggarna i toalettstolen. Ett vanligt förtjockningsmedel är xantangummi, som även används i matlagning och är relativt miljövänligt.

Harpic Power Plus Eco Original Force från Reckitt Benckiser innehåller hydroxietylcellulosa, som också används i mat men som tar lite längre tid att bryta ner. Toalettrengöringsprodukterna är också ofta starkt parfymerade, och de innehåller kraftfulla färgämnen.

– De är ofta lite starkare parfymerade för att kunden önskar en doft av renhet som stannar kvar längre. Färgen i medlet är till för att se var man har doserat och hur mycket, säger Anna Melvås på Kemiskt-Tekniska Leverantörsförbundet.

Både färg- och doftämnen ger onödiga påfrestningar på miljön.

Liknande innehåll

Som konsument är det svårt att fatta beslut om de olika toalettrengörarna eftersom hela innehållsförteckningen inte står utskriven på förpackningen. Enligt EU:s förordning om tvätt- och rengöringsmedel måste den inte det. Däremot måste tillverkaren publicera en fullständig lista över ingående ämnen på internet.

Denna del av förordningen är det många tillverkare som inte lever upp till, i varje fall inte lätt tillgängligt för konsumenter. De flesta skickade dock innehållslistor när vi bad om det. Tydligt blir då hur lika produkterna är; de flesta innehåller i stort sett samma sak, oavsett om de är miljömärkta eller inte. SC Johnsons båda produkter, WC Duck och Mr Muscles WC rent, har till exempel identiska innehållslistor.

Nu framgår inte hur mycket av varje ämne som ingår i produkten, så det kan finnas skillnader där. En sak som sticker ut är priset på Ecovers toalettrengöring. Den är mer än dubbelt så dyr som de andra produkterna, trots att den verkar innehålla samma saker.

Anledningen till detta är enligt dem själva att de använder sig av växtbaserade ingredienser i så stor utsträckning som möjligt, och att de är dyrare. Flera andra produkter, till exempel Lidls W5, skryter dock också om att ha ingredienser med vegetabiliskt ursprung.

Milda produkter i Sverige

Majoriteten av alla produkter Råd & Rön tittade på är miljömärkta med antingen Svanen eller EU-blomman. Garant Såklart wc-rengöring från Axfood är enligt dem själva också klimatsäkrad, vilket innebär att produktens klimatpåverkan har reducerats och kompenserats, och även Reckitt Benckiser som gör Harpic Power klimatkompenserar.

Förutom de starka syrorna i några av produkterna anses toalettrengöringsmedlen i Sverige som ganska milda jämfört med hur det är i andra länder.

– I södra Europa används starkare desinficerande produkter, delvis på grund av det varmare klimatet men också på grund av kulturella skillnader, säger Anna Melvås på Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet. 

Kräksjuka kräver klorin

Det finns andra sätt att bli av med toalettsnusket. Det berättar Marie- Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien: ”För den dagliga rengöringen räcker det med vanligt diskmedel. Har man problem med hårt vatten kan det behövas något surt emellanåt för att få bort kalkavlagringarna i toalettstolen. Något som de flesta har i köksskåpen är ättiksyra och citronsyra.

Bäst effekt får man om man först tar några tag med toaborsten så att vattnet försvinner ner i kröken innan man häller i syran. Häller man det sura medlet i vattnet blir det utspätt, och då får det sämre effekt. I vårt tv-program (Rent hus) gjorde vi en gång rent med Coca-Cola. Det fungerar också eftersom det är väldigt surt, men det bär mig emot att använda livsmedel till rengöring.

Det finns också miljövänliga rengöringsalternativ om man inte vill använda sådant som redan finns i köksskåpen. I maginfluensatider behövs något virusdödande medel, till exempel klorin. Helst ska den som är magsjuk ha en egen toalett, men det är inte alltid möjligt. Magsjukeviruset sprids bland annat genom luftburna aerosoler, varför man alltid ska stänga locket innan man spolar.

Använder man klorin ska man absolut inte blanda det med något surt som till exempel ättiksyra. Då kan det bildas klorgas, som är farlig att andas in. Klorin behövs bara när någon är sjuk. En annan sak man ska tänka på är att toalettborsten behöver rengöras då och då. Har man en toalettborste som står i en skål utgör vattnet som borsten står i en perfekt grogrund för bakterier. Bäst är en borste som hänger fritt.”