Teknikskolan: Så fungerar surroundljud
Tv-apparaterna blir allt mer avancerade men ljudet har hamnat i lite skymundan. Vi förklarar hur du får maffigt bioljud hemma i soffan.
Bra surroundljud förhöjer filmupplevelsen.
Att ha en gigantisk tv-skärm som är 65 tum eller större på vardagsrumsväggen är inte ovanligt nu för tiden. Det är inte så långt ifrån att ha en egen minibiograf. Men för att riktigt leva sig in i filmen blir det stor skillnad om ljudets riktning också motsvarar vad som händer på skärmen. När en film spelas upp i vanlig stereo kommer ljudet framifrån, fördelat på en högtalare till höger och en till vänster. Stereoljud benämns också som 2.0-ljud. Nästa steg är surroundljud – en vanlig kombination är surroundljud med fem kanaler. Då kommer ljudet även från högtalare rakt framifrån samt snett bakifrån från höger och vänster. En surrounduppsättning med fem högtalare förkortas 5.0.
Nästan alltid kompletteras en sådan uppsättning med en subbashögtalare som återger de riktigt låga basfrekvenserna, till exempel åskmuller och explosioner. Örat uppfattar inte riktningen för de låga frekvenserna, subbashögtalaren kan därför placeras lite var som helst i rummet. Om du ser förkortningen 5.1 på baksidan av ett blu-ray-fodral eller i en digital filmbutik betyder det att filmen är mixad med ljudkanaler för fem surroundhögtalare plus en subbas. För några år sedan kom nya ljudformat som även kan dra nytta av högtalare i taket. De kan ha extrema högtalarkombinationer som 9.1.4, alltså nio högtalare på golvet, fyra i taket och en subbas.
Hur biolikt och maffigt det än låter med avancerat surroundljud är det få av oss som har intresset (och plånboken) att köpa förstärkare, massor med högtalare och sedan dra tiotals meter kabel över hela rummet. De flesta som vill ha bättre ljud än vad tv:n presterar brukar i stället skaffa en ljudlimpa. Det är en avlång högtalare, med flera högtalarelement, som placeras vid tv:n. Elementen är riktade så att ljudet ska studsa på väggar vilket skapar en surroundkänsla. Problemet är dock att det sällan fungerar i praktiken. Vårt test av ljudlimpor visar att surroundkänslan ofta är synnerligen medioker. Däremot ger ljudlimporna betydligt högre kvalitet på ljudet i stereoläge, jämfört med tv:ns inbyggda högtalare.
Flera standarder
Det finns olika standarder, som utvecklas av de två konkurrerande företagen Dolby och DTS. Här är några av de mest profilerade.
Dolby Digital och DTS: Instegsvarianterna för surroundljud i 5.1-format. Vanligt på dvd-filmer. Dolby Digital finns även i många strömningstjänster. Ljudet är komprimerat, vilket betyder att ljudkvaliteten är något begränsad.
Dolby TrueHD och DTS-HD Master Audio: De vanligaste surroundformaten på blu-ray-skivor. Upp till sju markhögtalare plus subbas stödjs. Ljudkvaliteten är högsta möjliga.
Dolby Atmos och DTS:X: De senaste standarderna, som även kan utnyttja takmonterade högtalare. Används i biografer och finns på många nysläppta blu-ray-filmer. Ljudkvaliteten är högsta möjliga. Netflix och andra strömingstjänster har även ett visst utbud av film och tv med Dolby Atmos.
