Ta tvisten till tinget

Det finns 48 tingsrätter i Sverige och de avgör olika typer av mål: tvistemål, familjemål, brottmål och olika ärenden som rör äktenskapsförord, adoptioner med mera. Varje år inkommer runt 180 000 nya ärenden till tingsrätterna, och lika många avgörs.

Ungefär hälften är brottmål. Cirka 23 000 ärenden är så kallade Förenklade Tvistemål, FT-mål. Sådana mål avser tvister som gäller belopp motsvarande ett halvt basbelopp eller lägre. Ett basbelopp är 44 400 kronor (2014).

FT-målen rör alltså belopp upp till 22 200 kr. Många av FT-målen är konsumenttvister, men någon statistik på hur många sådana mål som avgörs finns inte. En stor andel av konsumenttvisterna grundar sig på beslut i Allmänna reklamationsnämnden. Konsumenten kan ha fått rätt, men företaget vill inte betala ut ersättning.

ARN:s beslut är ju rekommendationer och inte bindande för företagen. Då finns möjligheten att gå vidare till tingsrätt och få ett domslut som är bindande. Det är dock inte säkert att tingsrättens utslag blir samma som ARN:s, och den som förlorar målet får som regel betala både sina egna och motpartens kostnader. I FT-mål (småmål) är emellertid kostnadsansvaret mycket begränsat. 

Text: Ingrid Jacobsson

Illustrationer: Kicki Edgren Nyborg

 ANSÖKAN TILL TINGSRÄTT

Om du vill ha ett ärende prövat i tingsrätt ska du lämna in en ansökan om stämning. Den ska givetvis innehålla dina kontaktuppgifter, ditt yrkande (till exempel att motparten ska betala dig en viss summa) och en utförlig motivering till ditt yrkande.

Du ska också betala en ansökningsavgift, som för närvarande är 450 kr, men den kommer troligen att höjas 1 juli i år. Tingsrätten utfärdar sedan en stämning mot din motpart, till exempel det företag du begär pengar av. I stämningen uppmanas motparten att skriftligen svara på din begäran.

Motivera ditt yrkande utförligt, det ökar dina chanser att få rätt.

MUNTLIG FÖRBEREDELSE

Vid tvistemål, antingen det gäller konsumenttvister eller familjerättsliga tvister, ska domstolen enligt bestämmelserna i rättegångsbalken verka för att parterna kommer överens direkt, utan att man behöver gå till huvudförhandling.

Det sker vid en så kallad muntlig förberedelse som oftast äger rum i tingsrätten i närvaro av en domare och en protokollförare. Om parterna bor långt från varandra eller om det finns andra praktiska problem kan diskussionerna föras per telefon eller videolänk.

Det är alltid frivilligt för parterna att delta i sådana förlikningssamtal. Om parterna kan enas direkt kan överenskommelsen skrivas in som en dom som gäller – ”vinner laga kraft” – om den inte överklagas.

Om motparten inte svarar eller inte infinner sig till en förberedelse eller till en huvudförhandling kan tingsrätten i mål som gäller ekonomiska tvister besluta om så kallad tredskodom. Det innebär att den som inte hört av sig förlorar målet. Uppskattningsvis 90 procent av alla FT-mål avgörs utan huvudförhandling.

Du slipper vänta på rättegång om du kan komma överens med motparten vid den muntliga förberedelsen.

 VI SES I RÄTTEN

Om du och din motpart inte kan komma överens vid det förberedande mötet, och om målet inte kan avgöras på annat sätt, går ärendet till huvudförhandling. Den som ansökt om prövning kallas kärande, motparten kallas svarande. Både kärande och svarande är skyldiga att infinna sig vid rättegången.

Vill du ha hjälp av advokat får du anlita en sådan på egen bekostnad. Förlorar du tvistemålet kan du bli skyldig att betala också motpartens kostnader, till exempel advokathjälp, men du behöver endast betala för en timme av motpartens juridiska rådgivning (1 242 kronor år 2013).

Om du vill kalla in vittnen till rättegången får du stå för deras omkostnader, till exempel resa och förlorad arbetsinkomst, om du inte har rättshjälp.

FÖRSÄKRING ELLER RÄTTS HJÄLP?

Har du en hemförsäkring ingår också rättsskydd. Måste du ta hjälp av en advokat i samband med din tvist i tingsrätten får du ersättning för detta via din försäkring. Förlorar du i rätten och döms att betala motpartens rättegångskostnader kan rättsskyddsförsäkringen också stå för dessa.

Men försäkringen gäller inte för tvister som gäller små belopp – ett halvt basbelopp eller lägre (ett basbelopp är 44 400 kronor). Gäller din tvist ett lågt belopp kan du alltså få stå för alla kostnader själv. Om du har så låga inkomster att du inte anses ha råd att ha en hemförsäkring kan du beviljas rättshjälp.

I regel beviljas rättshjälp bara till den som har tillgångar på mindre än 260 000 kronor. Vissa kostnader för juridisk rådgivning måste du alltid stå för själv.

Även om du har rättsskyddsförsäkring får du alltid stå för en viss självrisk, normalt 20 procent av kostnaderna. 

MISNÖJD KAN ÖVERKLAGA

Om domslutet inte går din väg kan du överklaga till någon av de sex hovrätter som finns i landet. Överklagan måste ske skriftligt och inom tre veckor efter det att domen fallit. Men alla mål tas inte upp av hovrätten, det krävs prövningstillstånd.

Konsumenttvister som inte gäller betydande summor tas som regel inte upp av hovrätten. Av 22 499 FT-mål som avgjordes 2012 överklagades endast 393 till hovrätten, varav långt färre avgjordes.

En dom som inte överklagas gäller för all framtid, om man inte konstaterar att ett rättegångsfel eller annat formellt fel begåtts. I så fall kan rättegången tas om.

FELAKTIGT BEHANDLAD

Känner du att du på något sätt har blivit felaktigt behandlad av domstolen, eller av en tjänsteman hos domstolen, kan du göra en anmälan till Justitieombudsmannen, JO.

JO gör ingen bedömning av själva domslutet utan granskar bara om du behandlats på rätt sätt. En felaktig behandling kan till exempel vara om man inte tagit hänsyn till alla handlingar som du skickat in i ett mål.

Vem som helst kan anmäla myndigheter som man anser agerat felaktigt till JO. Anmälaren behöver inte ens vara personligt berörd av ärendet.