Stridbart om parabener
Att skriva att en produkt är fri från parabener har blivit ett försäljningsargument i kosmetikabranschen. Men vad är det med parabener som gör dem så kontroversiella? Råd & Rön reder ut begreppen.
Parabener är ett av de vanligaste konserveringsmedlen i kosmetika och hygienprodukter. Sedan några år tillbaka har det också blivit en av de mest kontroversiella ingredienserna inom hudvårdssegmentet. De debatteras på skönhetsbloggar och forum, tillverkarna byter ut dem mot andra konserveringsmedel, och i Danmark har miljödepartementet förbjudit parabener i produkter för barn under tre år.
Men samtidigt som det finns ett massivt motstånd mot parabener är det flera som försvarar dem. Hudläkare gillar dem för att de är så milda mot huden och för att de orsakar så få allergier. I Tyskland vill den tyska motsvarigheten till Råd & Rön, tidningen Test, i tester ge minuspoäng till hygienprodukter som inte innehåller parabener, eftersom tidningen anser att de är så bra konserveringsmedel.
Misstänkt hormonstörande
Parabener liknar till sin struktur det kvinnliga könshormonet östrogen. På grund av sin likhet kan det binda till östrogenreceptorer och skulle då kunna ha samma effekt som östrogen. I studier på råttor har man noterat att höga doser av vissa parabener kan påverka spermieproduktionen och testosteronnivån.
I en studie hittade man parabener i bröstcancertumörer, men misstanken om att parabener skulle orsaka bröstcancer har tillbakavisats i senare studier. Ingen har hittills kunnat visa någon effekt på människor.
I djurstudierna har dosen parabener varit väldigt hög, högre än vad människor någonsin utsätts för. För även om parabener har en förmåga att binda till östrogenreceptorer är denna förmåga väldigt svag, 1 000 gånger svagare än östrogenets.
– För att få samma effekt som östrogen betyder det att halten av parabener måste vara 1 000 gånger högre, säger Anders Boman, docent och hudtoxikolog vid Karolinska Institutet.
Milda mot huden
Flera tillverkare har på grund av det massiva motståndet mot parabener bytt ut dem mot andra konserveringsmedel. Men flera väljer också att behålla parabener trots att de är kontroversiella därför att de är så milda mot huden.
Många krämer, främst de som innehåller mycket vatten, måste ha konserveringsmedel för att inte härskna och bli hälsofarliga. Men konserveringsmedlens huvuduppgift – att takål på bakterier och mikrober – gör att de också kan vara skadliga för oss människor, och för miljön. Konserveringsmedel är det ämne i hudkrämer som medför allra störst allergirisk, men med parabener är den risken liten.
– Dessutom är parabener närmast naturidentiska, så naturen har ett fungerande sätt att bryta ner dem. Sedan har parabener funnits länge; det finns en stor produktionsapparat bakom dem, och de är billiga att framställa, säger Peter Jansson, teknisk rådgivare vid Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet. Frågan är också vad man ersätter parabener med.
– Jag är av åsikten att om man är i färd med att byta och inte byter till något mildare konserveringsmedel är det lite tråkigt, säger Anders Boman.
Förbud i barnkrämer
vill dock att Sverige ska följa Danmarks exempel och förbjuda de mest kontroversiella parabenerna i krämer för barn under tre år.
– Man får en känsla av att kemikalieindustrin använt konsumenterna som försöksdjur. Om det misstänks finnas risker med ett ämne bör det inte användas, enligt försiktighetsprincipen, säger Christin Holm på Sveriges Konsumenter. Enligt Monica Tammela, enhetschef för kosmetika och hygienprodukter på Läkemedelsverket, kan det snart bli verklighet. I EU debatteras det nu om parabener ska förbjudas i krämer för barn upp till tre år. Detta bland annat för att industrin inte har kunnat lämna tillräckliga uppgifter om hur mycket parabener som tas upp av huden, och hur de omsätts där.
– Risken för vuxna är liten, men den går inte helt att uteslutas. Därför känns det befogat att skydda de allra känsligaste, det vill säga barnen, säger hon.
Kort om parabener
Parabener framställdes första gången 1927 och har använts som konserveringsmedel i kosmetika i årtionden. Sedan 90-talet har bruket av parabener ökat markant, men på grund av den kontrovers som finns kring ämnet har det avstannat under senare år.
Det finns flera olika sorters parabener. Den allra enklaste är metylparaben, som i flera tester bedömts som helt säker. Den liknar till sin struktur bensoesyra, som finns naturligt i till exempel lingon och som är det ämne som får bären att hålla länge. Etylparaben är den näst enklaste parabenen och är även den bedömd som säker.
Butylparaben, propylparaben och isopropylparaben är de lite längre, eller större, parabenerna. Alla tre har visat hormonstörande effekter i djurförsök. Ju längre parabenerna är, desto starkare binder de till östrogenreceptorn och har större möjlighet att verka hormonstörande. I undersökningar har man funnit att metyl- och etylparaben inte har några effekter i djurförsök upp till 1 000mg/kg kroppsvikt/dag, vilket är mycket högre halter än vad människor exponeras för. Sådana uppgifter saknas för propyl- och butylparaben.
TEXT ANNIKA BERGE