Sött godis med bitter eftersmak

I 40-gradig hetta arbetar 19-årige Pedro med att packa blad från karnaubapalmen. Han arbetar från 5 på morgonen till 5 på kvällen, och det har han gjort sedan han var 14. Pedro är en av mer än 200 000 arbetare som är sysselsatta i karnaubaindustrin under säsongen mellan augusti och december.

Vaxet från karnaubapalmen blir till slut ingredienser i kosmetika, polermedel och framför allt i vissa godissorter. Sveriges mest sålda bilar, Ahlgrens bilar, innehåller vaxet, liksom Malacos Familieguf, Läkerol och Haribos Matador Mix Mentos.

Karnaubavaxet fungerar som ett naturligt ytbehandlingsmedel som hindrar godbitarna från att falla isär. Vaxet, som har E-nummer 903, finns även som ytbehandling av frukt, nötter och kaffebönor samt som förtjockningsmedel i kosmetika.

Extrema arbetsförhållanden

Arbetet med att ta fram vaxet är tungt, oskyddat och underbetalt. De brasilianska arbetarna jobbar i torka och extrema temperaturer 10–12 timmar om dagen fem dagar i veckan.

För att komma åt vaxet skärs topparna på de 12–15 meter höga palmerna av med en böjd kniv monterad i ena änden av en lång bambustång. De sylvassa palmbladen som susar ner till marken riskerar att skada arbetarna, men ändå saknar många ordentlig skyddsutrustning.

När bladen skördats släpas de flera kilometer till en glänta där de läggs för att torka i solen.

Vaxet separeras från palmbladen med hjälp av primitiva maskiner som är monterade på baksidan av små lastbilar. Krossningen av bladen rör upp ett mycket fint pulver som arbetarna andas in om de inte har ansiktsmasker.

Det hårda arbetet till trots tjänar palmarbetarna under den brasilianska minimilönen, och de som arbetar i mer avlägsna områden tjänar oftast sämst.

Det pulver som utvinns från palmbladen hettas sedan upp över enkla eldstäder. Även i den här delen av palmvaxindustrin verkar skydd vara en bristvara. Unga män i bara shorts och t-shirts står och rör med stora spadar i de bubblande karen med vax.

Sedan vaxet kylts till en massa hackas det i bitar och säljs till fabriker i en närliggande stad. Här förfinas vaxet för att sedan exporteras till resten av världen, bland annat till Sverige. I fabrikerna där vaxet förädlas är situationen någon bättre. Arbetsverktygen är mer moderna och arbetarna har skyddskläder där det är nödvändigt

Klent intresse för förbättring

– Det är ett tufft arbete för lantarbetare i palmvaxområdena med ett hårt fysiskt arbete som utförs många timmar om dagen i hög värme. Tyvärr är det långt ifrån unikt. Så här ser det ut för många miljoner lantarbetare på sockerrörsodlingar och andra plantager i Brasilien och i andra tropiska länder, säger projektledaren Kaj Elgstrand från institutionen för industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Organisationen Instituto Sertão arbetade tidigare med att försöka förbättra situationen för lantarbetarna.

– Det var en uppförsbacke, ingen av de stora exportörerna hjälpte till för att förbättra arbetsvillkoren ute på landet eller försökte få upp lönerna.

Det är egentligen ganska enkla åtgärder som kan göra skillnad. För att öka säkerheten kan du leverera ansiktsskydd för dem som arbetar med vaxpulvret och lätta tänger för dem som skär bladen av palmerna. På det viset kan man också öka produktionen, säger Oscar D’Alva, som arbetar för organisationen.

Bristfällig kontroll

Godisföretaget Haribo säger sig ställa krav på att deras leverantörer tar ett arbetsrättsligt och socialt ansvar. Men i Brasilien har de lokala producenterna aldrig hört talas om några sådana krav. Kanske är det för att inköparnas krav främst sträcker sig till de närmaste underleverantörerna, det vill säga fabrikerna.

– Våra kunder kräver endast information om arbetsförhållanden på fabriken, säger Ana Carolina Fontelles från Foncepi, en av de största exportörerna av vax. Leaf, som tillverkar Ahlgrens bilar, säger sig bedriva en utvärdering av sina leverantörer.

– Men det stämmer att vi inte kontrollerar våra leverantörers leverantörer, säger Jacob Broberg, kommunikationschef på Leaf.

– Leaf deltar i den globala handeln av varor genom sina inköp av ingredienser och hålls därmed ansvariga för att se till att arbetsförhållandena hos deras underleverantörer håller en bra standard, säger Susanne Sweet, docent vid Stockholm Handelshögskola och ledare för skolans Sustainability Research-grupp.

– Men riktlinjer och principer räcker inte, utan de måste också investera i certifiering, granskningar och tredje parts-samarbeten för att se till att företagets regler och riktlinjer efterlevs, säger Susanne Sweet.

– Allt fler företag får allt svårare att hävda att de inte har ansvar för underleverantörer då allt fler intressenter, och inte minst kunderna, kräver att företaget ska se till att alla led på produktens väg ska vara ”schyssta”. Det blir extra tydligt för företag som Leaf med starka varumärken, fortsätter hon.

Här finns karnaubavaxet:

• Godis, ytbehandling.
• Tuggummi, ytbehandling Polermedel för bilar, golv och möbler Konstgjorda blommor
• Kosmetika, som förtjockningsmedel
• Piller och tabletter, ytbehandling
• Batterier
• Datachips
• Skrivarbläck
• Frukt, ytbehandling
• Nötter, ytbehandling
• Kaffebönor, ytbehandling

TEXT OCH FOTO PETER BENGTSEN, DANWATCH
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING ANNIKA BERGE