Så pantar du diskmedelsflaskan

I Sverige återvinns över 80 procent av alla petflaskor och aluminiumburkar. Men för andra förpackningar vi släpar hem kan åter­vinnings­graden vara så låg som 20 procent. Det glappet vill företaget Pantapå jämna ut. De har skapat en app där du får poäng eller pengar när du går med förpackningarna till åter­vinningen. Syftet är att motivera fler att återvinna i stället för att slänga.
– Många av oss människor behöver ett incitament för att göra rätt. Genom att sätta ett värde på förpackningarna hoppas vi kunna öka åter­vinningen, säger Berfin Mert.

Hon driver Pantapå tillsammans med sin bror S­uwar Mert, som startade f­öretaget. Berfin Mert ­berättar att hennes bror stod vid pant­automaten och stoppade in flaskor och burkar. När han var klar stod han med plastpåsen, som flaskorna och burkarna legat i, kvar i handen. Han hade ingen lust att kasta den i soptunnan intill pant­automaten, utan ville åter­vinna plastpåsen också. Sagt och gjort. 2015 sa ­Suwar Mert upp sig från jobbet och ­började arbeta för att hitta en lösning för att öka åter­vinningen av alla förpackningar som inte ingår i pantsystemet.
– 2018 började jag också i företaget. Då ­lanserade vi appen och införde pant på plast­påsar från Apoteket, berättar Berfin Mert.

Om du till exempel vill panta en diskmedelsflaska laddar du ner appen Pantapå. I appen ser du alla återvinningsstationer i närheten. Du kan själv lägga till stationer nära dig, exempelvis en miljöstuga som din hyresvärd sköter. När du ska panta förpackningen går du till en godkänd återvinningsstation, öppnar appen och ­skannar streckkoden på förpackningen, som du sedan lägger i åter­vinningen. Då registreras panten i mobilen, antingen i form av pengar som betalas ut till ditt bankkonto eller som poäng som du kan växla till rabattkuponger i appen.
– De anslutna företagen får välja om de vill ge pengar eller kuponger till dem som pantar. ­Kuponger har blivit mest populärt, berättar Berfin Mert.

Tillverkarna föredrar kuponger för då ­slipper de lägga på en pantkostnad, som kronan för ­aluminiumburkar och petflaskor, på priset för sina produkter. Kupongerna har vissa be­gräns­ningar, exempelvis att du bara kan använda en i veckan. På så sätt minskar risken att någon försöker lura systemet genom att skanna samma förpackning om och om igen i stället för att lämna den i återvinningskärlet.

I skrivande stund ingår flaskor från Yes och Grumme, påsen till Skogaholmslimpor, tvätt­medelsförpackningar från Via, Neutral och Seventh Generation, förpackningar till hårvårdsprodukter från Björn Axén, samtliga ­för­packningar från Dove och Skincity och ­plast­påsar från Clas Ohlson.

För att få fler att testa appen betalar Pantapå själva ut pant i form av pengar på upp till fem ­bonusförpackningar i veckan, vilken du vill – alltså inte bara de anslutna, så länge den har en streckkod. I somras fick Pantapå med fler ­tillverkare i appen och sedan dess har antalet ­användare ökat från 5 000 till över 100 000. Totalt har det skannats 450 000 förpackningar i appen, både från anslutna företag och bonusprodukter.
– Målet är att alla förpackningar får ett värde och slutar ses som skräp. Saker som är värda något vill man ju inte kasta bort, säger Berfin Mert.

Åsa Stenmarck, resurs­expert på IVL, har bland annat varit med och startat ett testprojekt för pant på take away-förpackningar. Hon tror att vi kommer att få se flera olika system för pant och åter­vinning i framtiden, eftersom olika material behöver hållas isär.
– Plasten som ingår i exempelvis petsystemet är väldigt ren, den måste vara mycket ­noggrant kontrollerad för att ­godkännas för användning med livsmedel. Då vill man inte blanda in annan plast, som försämrar kvaliteten, säger Åsa Stenmarck.

Hon poängterar att det är viktigt att all plast och aluminium som kan ingå i ­Returpacks system verkligen gör det, så att så stor del som ­möjligt av livsmedelsplasten kan återvinnas. Sedan 2015 kan till exempel ­saftflaskor anslutas till pantsystemet på frivillig grund, dessa flaskor är märkta med pantmärket. Där gick de stora livsmedelstillverkarna som Axfood, Orkla, Coop och Ica med inom loppet av ett år.

Åsa Stenmarck håller också med Berfin Mert om att vi måste sätta ett värde på fler material och sluta att se exempelvis pappers­förpackningar som skräp.
– Om mejeribranschen till exempel enas om att en mjölkförpackning är värd två kronor skulle vi kunna betala det i pant. Men då krävs det sam­arbete, för enstaka tillverkare kommer inte att vilja höja ­priset på grund av en pantavgift om konkurrenterna inte gör det, säger hon.