Ny märkning ger liten miljöeffekt

Den 1 mars 2021 träder den nya energimärkningen i kraft, och många vitvaror kommer därmed att få lägre energiklass jämfört med tidigare. Ett exempel som blev väldigt tydligt när Råd & Röns testchef Ronny Karlsson tidigare i år köpte en diskmaskin. På etiketten stod att den hade näst högsta nuvarande energiklassen A++ , men på själva maskinen stod det energiklass D. 

– Jag förstår att om man nu köper en ny ­diskmaskin och packar upp och ser två olika energimärkningar så ser det konstigt ut, men det är inte relevant att jämföra de två. Det är två helt olika regelsystem bakom dem, säger Helena Holm, ­projektledare på Energimyndighetens testlabb.

Den nya energimärkningen har skalan A till G, i stället för som tidigare A+++ till D. Eftersom många modeller hade A++ eller A+++ hade den gamla skalan slagit i taket och det var svårt
för konsumenter att se skillnaderna. Tanken ­bakom den nya energimärkningen är just att det inte ska finnas så många med högsta ­energi­betyget på marknaden till att börja med, den ska i stället driva på utvecklingen mot mer energisnåla ­produkter.

Men frågan är vilken ­effekt den egentligen har. När vi ­mäter energiförbrukningen och ­vattenåtgången i labbet och jämför 35 disk­maskiner med den nya energimärkningen med 76 diskmaskiner som har den förra är de väldigt lika när det gäller rengöring, torkning och vilken tid de tar på sig. Än mer anmärkningsvärt är att vi ser väldigt liten skillnad på energiförbrukningen och vattenåtgången.
– Det enda som skiljer är klisterlappen som energimärkningen står på, säger Ronny Karlsson, testchef på Råd & Rön.

Helena Holm säger att det är svårt att kommen­tera eftersom hon inte är insatt i testet, men att tanken med energimärkningen är att ge ett incitament för tillverkarna att utveckla mer energieffektiva maskiner och underlätta för ­konsumenter att göra energisnåla val.
– Diskmaskiner är väldigt energieffektiva i dag och förhoppningen är att tillverkarna ska ta fram fler modeller med högre energiklass med tiden, säger hon.

Den nya märkningen kommer även att redovisa energianvändningen per 100 diskningar till skillnad från per år, som tidigare. Dessutom ska det finnas med en tidsangivelse som visar hur lång tid det tar att diska ett ekoprogram. Helena Holm hoppas att det här på sikt kan bidra till att få ner tiden på programmet.
– I dag tar ekoprogrammet ofta väldigt lång tid. Då väljer många ett annat program, ett ­snabb­program, och då vet man inte säkert att man får det bra resultatet eller den låga energi­användningen som utlovas. På sikt kan det här också bidra till att få ner tiden på programmet, säger hon.

På den nya energimärkningen visas ljud­volymen inte bara i decibel, utan även med en bokstav, från skalan A till D.
– Vi ville komplettera sifferuppgiften med en bokstav eftersom det är svårt att veta vad till exempel 40 decibel betyder, säger Helena Holm.
Och till skillnad från energiförbrukningen verkar den nya ljudmärkningen ha haft effekt – i vårt test ser vi att diskmaskinerna har blivit betydligt tystare. Vilket kan vara skönt med tanke på att många disk­maskiner tar lång tid på sig att få disken ren.

Utöver den nya energimärkningen träder även ekodesigndirektivet i kraft, vilket ställer krav på reparerbarhet, att det ska finnas tillgång till vissa reservdelar en viss tid och att det ska finnas ­information om det till ­konsumenten, reparatörer och återvinningsföretag.
– Grundtanken är att produkter ska gå att reparera, utan att andra delar går sönder. Det ska även ­finnas information om det är något som jag som konsument själv lätt kan byta ut eller om jag behöver en reparatör, säger Helena Holm.
När produkten är uttjänt ska det finnas ­information till återvinningsföretag hur den ska tas om hand.
– När energimärkningen lanserades första gången var det stort fokus på elanvändningen. Men med tiden har den blivit allt mer effektiv och då har andra delar av produktens miljöbelastning blivit relativt större. Det är det som återspeglas i den här förändringen, säger Helena Holm.