Så påverkar dina kläder miljön

Medelsvensken konsumerar 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Det betyder nästan ett nyinköpt plagg per vecka. Efter resor, mat och bostad är kläderna den del av vår konsumtion som påverkar klimatet mest. Klädtillverkningen tär också på jordens resurser i form av vattenanvändning, markanvändning och utsläpp av kemikalier. För att ta fram ett kilo bomullstyg går det till exempel åt 10 000 liter vatten. Bomullen odlas dessutom ofta i länder med vattenbrist. Trots det är kläder ofta billigt. För den som kliver in i en butik är det svårt att se vilken påverkan klädtillverkningen haft på miljön.
– All miljöpåverkan från produktionen ser man numera i fattigare länder där kläderna tillverkas, säger Sandra Roos.

Hon är forskare på Swerea IVF i Mölndal och blev nyligen klar med sin doktorsavhandling vid institutionen för Energi och miljö på Chalmers i Göteborg. I avhandlingen har hon kartlagt klädernas miljöpåverkan från vaggan till graven och tagit fram data på hur de olika stegen i plaggens livscykel påverkar miljön. Nu vill hon avliva en rad myter om hur våra kläder påverkar miljön.
– Det har saknats mycket information i klädindustrin och man har ibland haft svårt att skilja mellan åsikter och fakta, säger Sandra Roos.

I sin forskning har hon kommit fram till att den allra största delen av klimatpåverkan från kläderna, 70 procent, kommer från tillverkningen. 4 procent av ett plaggs klimatpåverkan kommer från transporter under produktionen och från transporten mellan tillverkningslandet och Sverige. En betydligt större del, 22 procent av plaggets totala klimatpåverkan, kommer från resan mellan butik och hemmet, som ofta sker i bil. Hur du tvättar dina kläder har däremot ganska liten betydelse för klimatet – 3 procent räknat på den totala miljöpåverkan.
– Vi har blivit itutade att det är jätteviktigt att tvätta i 30 grader men tvättemperaturen har försvinnande liten påverkan på plaggets totala klimatpåverkan. Om man tvättar i 30 grader och det inte blir lika rent som i 60 grader får man tvätta oftare i stället, säger Sandra Roos.

Att tvätta kläderna ofta är dåligt eftersom tvätten sliter på kläderna och förkortar livslängden. Att vara varsam med sina kläder så att de håller länge är enligt Sandra Roos den enskilt största insatsen man kan göra för att minska miljöpåverkan från sin klädkonsumtion.
– Gemene man är inte medveten om vilken miljöpåverkan som klädproduktionen har haft. Jag tycker att det är ovarsamt att slentrianmässigt torktumla eftersom det sliter så på plaggen, säger hon.

Samtidigt säger hon att hon förstår att den som bor i lägenhet kanske måste tumla sina kläder av praktiska skäl. Att få kläderna att leva länge och kunna användas länge är så viktigt i miljöhänseende att Sandra Roos till exempel tycker att det är bra att använda klorin för att få bort svåra fläckar, om det betyder att kläderna kan användas längre.
Klädbranschen har inte kommit lika långt som livsmedelsindustrin när det gäller miljömärkning av varor. Det finns visserligen många olika märkningar, men det kan vara svårt att som konsument värdera dem och veta vad de betyder.
– I Sverige är Svanen känd, men problemet är att i Asien där kläderna tillverkas är det ingen som känner till Svanenmärkningen, säger Sandra Roos.

Hon tror att vi måste anpassa oss mer till de internationella märkningarna. Vid köp tycker hon ändå att det är viktigare att tänka på att köpa plagg man kommer att använda ofta och länge än att titta på miljömärkningen eller på priset.
Kappahl, en av Sveriges största klädkedjor, har valt att satsa på att samla flera miljömärkningar under en egen hållbarhetsmärkning. Den sätter företaget i dag på mer än hälften av sina plagg. Fredrika Klarén, som är hållbarhetschef på Kappahl, håller med Sandra Roos i hennes slutsats om att den stora delen av miljö­påverkan från plagg finns under själva tillverkningen, och särskilt i de första stegen som handlar om material och färgning. Hon menar att textilindustrin ligger efter när det gäller klimat­åtgärder.
– Om du tittar på modebranschen och klimatpåverkan har vi mycket kvar att göra. Vatten- och kemikaliefrågor har länge varit i fokus, men vi ser att energikällorna i en fabrik är minst lika viktigt, säger hon.

Fredrika Klarén håller med Sandra Roos om att det är viktigt som konsument att inte handla kläder man inte behöver. Samtidigt gör Kappahl som de andra klädkedjorna och kampanjar med ”ta 3 betala för 2”.

De kampanjerna är väl ett sätt att försöka få folk att köpa fler plagg än vad man behöver. Är inte det dåligt ur hållbarhetssynpunkt?
– Det är dåligt. Du ska aldrig köpa plagg du inte behöver. Vi hoppas ju att du behöver komma in och shoppa till dina barn eller vad det nu kan vara på Kappahl, och att den kampanjen är ett extra värde för dig, men att allt det du köper ska hålla en bra kvalitetsnivå och att du ska ha ett behov av allt det du köper, säger Fredrika Klaren.

Men tycker du inte att "3 för 2" uppmanar till att
köpa mer?
– Jag ser en problematik i det. Vi måste prata om hållbar konsumtion och att 3 för 2 inte ska vara någon pådyvlare för att få med dig mer än vad du behöver, säger Fredrika Klarén.
Hon lyfter också fram att Kappahl samlar in avlagda kläder för återvinning eller återanvändning. Men Sandra Roos menar att second hand-handel inte nödvändigtvis är bra ur miljösynpunkt om det inte ersätter nyproduktion av kläder.

– Det är inte allt man lämnar in som ersätter nyproduktion. Här ser jag en fara med att man känner att man gjort plats i garderoben för nya kläder. Man kanske till och med får en kupong som tack för att man lämnat in kläderna, som man kan använda för att handla nya kläder. Då kan det bli negativt för miljön i stället, säger Sandra Roos. 

Det finns många olika märkningar som används på kläder och andra textilier, och de behandlar olika delar i ett plaggs livscykel. Vissa märken talar till exempel bara om att plagget inte innehåller gifter när du köper det, inte vilka gifter som använts i olika delar av produktionen. I tabellen, som kommer från Sveriges Konsumenters projekt Stilmedveten, kan du se hur olika märkningar skiljer sig åt. Ladda hem tabellen som pdf här.