Så får du mångfald i trädgården

Alla varelser har sin plats i systemet – tar vi bort en art påverkas andra. Vi människor skulle till exempel få det tufft om inte insekterna pollinerar växter som ger oss mat. Naturen, både den ”vilda” och den i våra trädgårdar, kan också ge oss sinnesro och glädje.
– Vi måste värna om arterna som finns i dag, för kommande generationer. Som tur är så är det inte många arter som helt har försvunnit i ­Sverige, men många är hotade och rödlistade, säger Isak Isaksson, expert på biologisk mångfald på ­Naturskyddsföreningen.

Han påpekar att det moderna, intensiva jord- och skogsbruket har gjort att naturen har blivit fattigare på arter, blommor har försvunnit och våtmarker har dikats ut. Därför kan våra trädgårdar kring villor och sommar­stugor bli extra viktiga.
– Trädgårdarna kan faktiskt bli små natur­reservat om vi sköter dem på ett sätt som gynnar mångfalden, säger Isak Isaksson.

Ett exempel är att anlägga en liten damm i trädgården, som kan bli en oas för grodor och paddor – förutom att den är ett vackert inslag i trädgården. Men om grodorna ska trivas ska du inte ha fiskar i dammen, de äter upp grod­ynglen. Anlägger du dammen nära huset kan du leda regnvatten från stupröret och på så sätt ta tillvara det. I större skala har det gjorts insatser i flera kommuner för att återställa våtmarker som tidigare har dikats ut. Det har gynnat den biologiska mångfalden genom att fåglar, fiskar och insekter trivs där. Våtmarkerna har också en vattenrenande funktion, bland annat genom att binda kväve och fosfor.

En del av alla varelser som finns i träd­gården kanske vi ser som skadedjur, men det finns många exempel på tjänster som insekterna gör oss. De gör till exempel att vi inte behöver an­vända olika bekämpningsmedel, som är för­ödande för naturen. Parasitsteklar kan äta upp larverna av den bredbandade ekstyltmalen, som annars äter upp bladen på våra ekar. Nyckelpigor och guldögon­sländans larver äter upp bladlöss. Myror håller efter skadeinsekter och hjälper till med att sprida blåsipps­frön. På varje frö sitter en liten klump oljerik vävnad som myrorna gillar att äta. När de har ätit upp släpper de fröet, som då kan gro på en ny plats. Och de vilda bina, våra flitigaste pollinerare, skulle vi ju inte klara oss utan.
– Naturskyddsföreningen startade en kampanj förra året, Operation rädda bina. Där uppmanar vi alla som har möjlighet att göra en insats genom att till exempel skapa en liten äng i trädgården, plantera bivänliga blommor eller fixa bihotell, säger Isak Isaksson.

Han berättar att de också uppmanar ­politikerna att anta aktionsplaner för pollina­törer i varje kommun, att stödja ekologiskt ­jord bruk och att förbjuda bekämpningsmedel som skadar de vilda bina.
– Glädjande nog fick vi ett stort gensvar, över 10 000 bivänliga insatser över hela landet ­rapporterades till oss. Det finns hopp för fram­tiden, säger Isak Isaksson.

Så kommer du igång

Blommor och bin

Bin finns det massor av – i hela världen cirka 20 000 arter.  I Sverige har vi runt 290, varav en är tambiet. De övriga är vilda bin. De är våra viktigaste pollinerare och om de försvann skulle vår kost bli rätt tråkig. Inga frukter och bär, inget kaffe, te eller juice. Och ingen honung från honungsbina.

• Gör en liten äng: Låt gärna en del av gräsmattan växa sig vild och bilda en äng. Har du inte tillräckligt med vilda blommor kan du så ängs­blommefrön där. Tänk på att marken ska vara mager, gödsla inte. 
• Välj rätt växter: Vill du ha det lite prydligare med anlagda rabatter ska du välja växter som bina gillar. Plantera i söderläge om möjligt och helst på ett vindskyddat ställe, mot en vägg. Har du ingen bra vägg, plantera i stället buskar bakom rabatten, till exempel vinbär, schersmin eller syren. Plantera växter som blommar från vår till höst, det gynnar också fjärilar och andra insekter. På våren kommer vintergäck, krokus och scilla tidigt, sedan kan du fylla på med salvia, lavendel, vallmo, backtimjan och stjärnflocka. På sensommar/höst blommar rudbeckia, höstastrar och silverax. 
• Sätt upp ett bihotell: Bin bor ofta i håligheter och humlor kan gräva ner sig i jorden. Du kan prova att göra ett bihotell av hopbundna bamburör eller grova vasstrån som du placerar torrt och soligt. Tänk på att täppa till ena ändan, bina ska inte flyga rakt igenom. Det finns också färdiga bihotell och ­insektshotell att köpa, men det är viktigt att hålen är lagom stora.

Fullt av insekter

Skalbaggar, flugor, trollsländor, gräshoppor och bladlöss – nästan alla små varelser som flyger, kryper och krälar i din trädgård är insekter. Många insekter gör stor nytta i naturen. De äter till exempel upp dött växtmaterial, döda djur och spillning som annars skulle ligga kvar. Genom deras idoga tuggande och grävande bryts det döda materialet ner och återgår till kretsloppet. Även i storstäderna finns arbetande insekter. Forskare har räknat ut att myrorna på Manhattan under ett år sätter i sig skräpmatsrester motsvarande 60 000 korvar med bröd.

• Lämna lite skräp: Lämna gärna döda träd om du har naturtomt, de är bra boplatser för insekter – och även hackspettar och andra fåglar. Några grenar, löv och gräs i en hög i trädgården är bra boplatser för många insekter, även bin och humlor. Har du tur kanske till och med ­igelkottarna kommer dit. Lite skit i hörnen helt enkelt, det gynnar den biologiska mångfalden.

För dig utan trädgård

Du som inte har egen trädgård kan ändå göra en insats för den biologiska mångfalden. Kanske kan du skaffa en kolonilott eller hjälpa till att odla hos någon du känner.

• Skaffa blomlådor: Bor du i lägenhet med balkong kan du med fördel ha blomlådor och krukor med växter som lockar till sig bin. Har du en liten balkong – satsa på krukor med kryddväxter som inte tar så stor plats.
• Köp ekologiskt: Köp ekologiska grönsaker, frukter och bär, då vet du att de har vuxit utan gifter. Om du äter kött, köp kött från ekologiskt uppfödda djur.

Fjäriln vingad

Att ha fladdrande fjärilar runt en blommande buske på sensommaren är fantastiskt. Fjärilar är inte bara vackra att se på, de är också viktiga som pollinerare – både i trädgårdar och i det vilda. Men tyvärr har antalet fjärilsarter minskat och många är rödlistade, eftersom det industrialiserade jordbruket har medför att många blommor försvunnit från ängar och hagar. Bland annat skördas höet så tidigt att ängsblommorna inte hinner gå i frö och då försvinner blommorna efter ett år eller två.
Fjärilar ingår förstås i naturens kretslopp, där den enes död är den andres bröd. Fjärilar och deras larver kan bli mat för fåglar, spindlar och fladdermöss. Men det kanske inte är den aspekten vi tänker mest på när vi vill ha fjärilar i trädgården. I stället är det deras skönhet och vackra flykt vi vill njuta av.

• Välj rätt växter: Många växter är lämpliga att plantera för att locka fjärilar. Förutom buddleja – fjärilsbuske, tycker fjärilar om rudbeckia, lavendel, kärleksört och rosenskära. De tycker också om kryddväxter, så där kan du förena nytta med nöje och plantera timjan, oregano och salvia. Har du råkat få in brännässlor i trädgården ska du inte rensa bort dem. De ger mat till nässel­fjärilar och påfågelöga, vars larver äter av nässlorna.
• Skippa: Det du inte ska plantera är ­moderna rosor, de är så hårt avlade att de varken har pollen eller nektar kvar.

Fåglar gör nytta

Fåglar är väl bland det trevligaste du kan ha i din trädgård? Och så gör de nytta genom att äta upp larver och skadei­nsekter som annars kan angripa dina växter. Fåglarna äter inte de nyttiga insekterna, som bin och humlor.

• Plantera buskar: Fåglar vill ha träd och buskar där de får skydd, kan häcka och leta mat. En naturtomt är förstås idealet, men även i en vanlig villaträdgård kan du hjälpa fåglarna genom att sätta upp holkar och plantera buskar med bär som fåglar tycker om att äta, till exempel bukett­apel, aronia, häggmispel och liguster.
• Fixa ett bad: Ett litet fågelbad uppskattas, det kan vara ett vanligt keramikfat som du ställer ut. Det ska vara max tre centimeter djupt. Ställ det gärna nära skyddande buskar så att fåglarna får vara i fred.