Dags att vårstäda gräsmattan

A och O för gräsmattan på våren är gödsel. Det innehåller kväve, som är det viktigaste näringsämnet för gräset. Men var inte för ivrig med att gödsla, vänta tills de gröna stråna har börjat skjuta upp ordentligt och blivit cirka fem centimeter höga.

Gödslet stimulerar grästillväxten och hindrar därmed ogräs från att etablera sig. Det är viktigt att inte låta ogräset sprida sig, för det kan ta över helt. Stora ogräs, som maskrosor, är bäst att ta upp med maskrosjärn så fort de sticker upp sina knoppar ovan jord.

Många gräsmatteägare suckar djupt när de ser hur mossan har brett ut sig under vintern. Mossa gillar fukt och sur jord. Därför behöver du strö ut kalk för att minska surheten. För att komma till rätta med mossan kan du också sprida ut finkornig sand och toppdressa gräsmattan.

Toppdress består vanligen av en blandning av sand och torv, ibland är även gödsel medel tillsatt. Men det gäller att ha tålamod. Mossa försvinner inte på en vecka, och det finns alltid risk att den kommer tillbaka.

I mars–april, beroende på var i landet du bor, är det dags att kratta bort gamla löv och annat dött material. Men ta det försiktigt. Använd inte en hård räfsa, då riskerar du att slita upp rötterna på de nya grässtråna. Ta en vanlig kratta med trubbiga pinnar. Den tuffare räfsningen får du vänta med tills hela gräsmattan blivit grön.

Upptäcker du vita fläckar på gräsmattan har den drabbats av ”snömögel”, ett svampangrepp som är vanligt på våren om gräsmattan har varit täckt av gamla löv eller snö. Mögelsvamparna gillar inte torka, så när termometern tar sig upp till +10° slutar fläckarna att växa.

Har angreppet varit stort kan du behöva använda en vertikalskärare för att luften lättare ska komma ner i marken. Då försvinner fukten snabbare. Sedan får du stödså med extra gräsfrön som du myllar ner i skårorna. 

Var inte för snabb med att ta ut gräsklipparen, gräs börjar växa först när värmen stiger över +8°. När värmen är här ska du sedan klippa gräset ofta, det stärker grässtråna och motverkar moss- och ogrästillväxt.   

Stödså – så gör du

Efter vintern är ofta gräsmattan sliten. Vill du få den tät och fin lagom till sommaren är stödsådd en utmärkt metod.

• Räfsa bort löv, dött gräs och annat. Ta det försiktigt så att du inte skadar nya, späda strån från den befintliga gräsmattan.
• Blanda gärna gräsfröna i toppdress och kratta ut där gräsmattan blivit sliten. Toppdressen ger fröna bra jordkontakt så att de inte flyter iväg samt extra skydd mot hungriga fåglar. Har du ingen toppdress får du strö fröna för hand och trycka till försiktigt med foten.
• Håll gräsfröna fuktiga efter sådden. Om fröna torkar efter att de börjat gro så dör de. Vattna ofta men lite. (En uppvuxen gräsmatta ska dock vattnas sällan men mycket.)
• Det finns gräsblandningar som kan börja gro vid låga jordtemperaturer, cirka fem grader, men är det så kallt tar groningen lång tid. Ju varmare jord desto snabbare gror gräsfröna.
• Vissa grässorter gror snabbare än andra. Snabbast gror rajgräs, därför dominerar sådana frön i de gräsblandningar som är gjorda för att reparera befintliga gräsmattor. Det fortsätter dock att växa snabbt och måste klippas ofta.