Hoppa till innehållet
Läs mer

Få matkedjor tar ansvar

Mycket av den mat vi köper i butikerna produceras i utvecklingsländer. Ibland under hårda arbetsförhållanden, av arbetare som betalas svältlöner, i fabriker som struntar i alla miljökrav. Hur agerar svenska livsmedelskedjor för att påverka villkoren? Råd & Rön har granskat företagens samhällsansvar.

Publicerad

När du köper en importerad matvara, tänker du då på hur den producerats? Eller tänker du att ”det där får väl butikerna ha koll på”? I vår granskning visar det sig att ett par av livsmedelskedjorna, Ica och Axfood, har bra koll och att de har ett omfattande CSR-arbete.

CSR står för corporate social responsibility, det vill säga företagens samhällsansvar. Sämre är det däremot för Lidl, Coop och Bergendahls. Bergendahls ville över huvud taget inte medverka i vår granskning och skickade aldrig in några svar på vår ursprungliga enkät.

– Vi har arbetat med miljö- och hälsofrågor sedan slutet av 1980-talet, säger Kerstin Lindvall, Icas chef för Corporate Responsibility. Det arbetet har sedan vuxit till att också omfatta arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter med mera.

– I vårt CSR-arbete försöker vi inte att påtvinga leverantörerna våra svenska löne- och semesterkrav, utan vi följer FN-organet Internationella arbetsorganisationen ILO:s krav. Om landets lagstiftning ställer strängare krav följer vi den.

För snart tio år sedan antog Ica en uppförandekod som kallas Icas Goda Affärer. De riktlinjer man arbetar efter är bland annat att ”Ha en öppen dialog internt och med omvärlden, ”Säkerställa kvalitet och trygga produkter” samt ”Verka för en god miljö med hållbar utveckling”.

Följer upp

Ica följer kontinuerligt upp förhållandena i producentländerna och gör inspektioner på plats. När det gäller exempelvis ananasodling, som vi granskat här, har Ica-ansvariga under de senaste två åren bland annat rest till plantager i Costa Rica och Ghana där Ica köper sin färska ananas.

Man låter också göra tredje parts-revisioner där utomstående besöker fabriker och plantager. Under 2012 kontrollerades 74 procent av de produktionsanläggningar som producerar Icas egna varor i de länder som Ica kallar ”högriskländer”.

30 procent av Icas matleverantörer har reviderats av utomstående, medan 70 procent har granskats av Icas egna inspektörer. Om Ica finner att företaget brutit mot överenskommelser i det kontrakt som finns mellan parterna får de en chans att rätta till förhållandena. Om de inte klarar detta avbryter Ica samarbetet.

– Det händer inte så ofta att vi avbryter ett samarbete, kanske tio gånger under 2012, säger Kerstin Lindvall. Vi möter oftast positiva reaktioner när vi kommer för att göra revisioner. Leverantörerna ser att de är viktiga för oss, annars skulle vi inte komma och besöka dem.

tabell - klicka för att förstora

Många projekt

Ica stödjer också speciella utvecklingsprojekt, bland annat ett skolbygge i Kenya och stöd till kvinnliga företagare där. Man arbetar också med ett miljöprojekt i Kina kring kemikalier, avfall och energianvändning samt samarbetar med Röda Korset och andra svenska företag där, i organisationen Center for Child Rights för att utbilda unga anställda.

När det gäller att implementera CSR-frågorna i koncernen har Ica ett utbildningsprogram både för inköpare i Sverige och för leverantörer i Asien. I utbildningen tar man bland annat upp riktlinjerna i ”Icas Goda Affärer” och hur man ska leva upp till dessa.

I vår granskning har vi också undersökt hur lätt det är för konsumenter att hitta information om livsmedelskedjornas CSR-arbete. På Icas webbplats är det mycket lätt. En länk på startsidan, ”Ica tar ansvar”, leder direkt till olika sidor med CSR-dokument. Ica har också publicerat sina koncernpolicies på webben, bland annat om affärsetik, hälsa, miljö och socialt ansvar.

Axfood på andra plats

Icas CSR-policy får ”grönt ljus” i Råd & Röns granskning. Axfoods policy ligger nära gränsen för grönt men får bara gult. Axfood gör besök hos leverantörer i olika länder, men man annonserar i regel sitt besök i förväg.

Under 2012 gjordes sociala revisioner hos 21 av Axfoods 318 leverantörer utanför Europa. Man har dock satt som mål att alla leverantörer i högriskländer ska ha genomgått en social revision senast vid utgången av 2013.

Vad gäller ananasodlingar har Axfood inte gjort besök på några plantager sedan 2010. Axfoods miljöarbete är omfattande, och det är lätt att hitta på webbplatsen. Under fliken ”Hållbarhet” presenterar Axfood både sitt miljö- och klimatengagemang samt arbetet med olika samhällsfrågor.

Men Axfood får minuspoäng för sitt sätt att tillämpa CSR-frågorna ner i leverantörsledet. Direktkontakten med leverantörer utan för Sverige har liten omfattning, och därför är Axfood beroende av andra företag för att se till att dess policies följs. Axfood kunde i granskningen inte klargöra hur väl detta egentligen fungerade.

Lågt betyg för Coop

Coop, som på sin webbplats skriver att man tar ansvar för människa och miljö, får trots detta lågt betyg i vår granskning. Coop publicerar visserligen rapporter om sitt hållbarhetsarbete, men det är fokuserat på miljöarbete och tar endast i liten utsträckning upp sociala frågor.

Coop gav också mycket kortfattade svar på våra enkätfrågor, och det var svårt att läsa ut hur företaget genomför sitt CSR-arbete i praktiken. Coop har exempelvis bara börjat göra uppföljningar av arbetsrättsliga frågor hos sina leverantörer och kunde inte ange om några sociala revisioner genomförts över huvud taget.

Coop har inte heller svarat på våra specifika frågor om ananasimporten. Man har inte angett vilka länder man köper in från utan bara svarat ”fl era”. Coop har inte heller någon speciell policy för ananasleverantörerna, och det har inte heller Ica eller Axfood. Samma krav på arbetsvillkor och produktionsförhållanden gäller för ananasplantager som för andra leverantörer av frukt och grönt.

Dålig öppenhet hos Lidl

Lidls största brist är avsaknaden av transparens i CSR-arbetet. För att ett företag ska visa för oss konsumenter att det tar sitt samhällsansvar ska dokument som policies och årsredovisningar vara lätta att hitta; företagen ska visa en öppenhet i sin verksamhet.

Lidl har en uppförandekod för sitt CSR-arbete, men den är inte officiell och skickades in till vår granskning separat. Några uppgifter om hur man följer upp detta nedåt i leverantörsledet kunde inte Lidl ge.

– Generellt kan vi säga att ju längre ner man kommer i detaljfrågorna, desto sämre koll har livsmedelskedjorna på CSR-arbetet, säger Råd & Röns testchef Ronny Karlsson.

– Kedjorna måste kunna visa att det de säger i sina policies tillämpas i det dagliga arbetet, och det har de inte alltid kunnat göra. Satsningarna på CSR ska inte bara stanna i toppen. Vi ser fortfarande brister i att förankra policies och uppförandekoder i verkligheten.

Text: Ingrid Jacobsson

Granskningsansvarig: Ronny Karlsson