En stor del av våra kläder tillverkas av bomull – en gröda som kräver stora mängder vatten och kemikalier. Finns det alternativ?

I Sverige gillar vi kläder, och vi gillar kläder i bomull. Shopping har blivit en del av vår nya livsstil, och kläder är en omfattande del av den shoppingen. Mellan 1996 och 2008 ökade konsumtionen av kläder och skor med 60 procent i Sverige.

Tidigare hade vi egen textilindustri i Sverige, men den har i dag i stor utsträckning flyttat utomlands, och med sig har den tagit de miljöproblem som den kan orsaka. Vi ser alltså inte längre de problem som våra kläder skapar.

Aralsjön skräckexempel

Bomullen står i dag för 40 procent av världens textilfibrer och är en vanlig exportprodukt i många fattiga länder. Tyvärr är det också en av de grödor som är mest påfrestande för miljön.

– Bomullen är miljövärstingen bland textilier. Den kräver stora mängder bekämpningsmedel och vatten, vilket orsakar både miljö- och hälsoproblem, säger Emma Alm, som arbetar på Naturskyddsföreningens avdelning Handla miljövänligt.

Bomull kräver ofta konstbevattning, och man beräknar att tillverkningen av en t-shirt kräver 2 750 liter vatten. I Uzbekistan, vars exportinkomst till 75 procent kommer från bomull, ligger Aralsjön, som en gång var världens fjärde största sjö och en ekologisk oas mitt bland Centralasiens stora öknar.

I dag är 85 procent av sjöytan borta. I Uzbekistan är också 44 procent av jordbruksmarken försaltad på grund av konstbevattning. Eftersom bomullen också är känslig för skadeangrepp används stora mängder kemikalier och konstgödsel i produktionen. Många av dessa kemikalier är hälso- och miljöfarliga och har lång nedbrytningstid.

 – En allt större del av den konventionella bomullen är i dag GMO-bomull, och det går inte att undvika att den blandas med vanlig bomull. Vill man undvika att köpa GMO-bomull ska man välja ekologisk eller miljömärkt bomull, säger Emma Alm.

Ekologisk bomull

I dag odlas mindre än 1 procent av världens bomull ekologiskt. Inom ekologisk odling används inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, men det finns inget uttalat krav när det gäller vattenanvändning. Det finns dock en rekommendation om att inte överutnyttja vattenresurser samt att inte försämra vattenkvaliteten.

– Det finns studier som visar att ekologisk bomull kan ge bättre lönsamhet för odlarna än vanlig bomull. Den ekologiska bomullen har ett högre pris på marknaden, och odlarna slipper betala dyrt för bekämpningsmedel som kostar mycket, räknat i pengar och hälsa, säger Emma Alm.

Det finns alternativ till bomull som är mer miljövänliga. En del har funnits länge, medan andra har börjat komma mer på sista tiden.

– Hampa tror jag kommer mer och mer. Den kräver sällan bekämpningsmedel och konstgödsel, den är nästan som ogräs. I Sverige odlades det mycket hampa förut, men det har varit förbjudet ett tag, säger Emma Alm.

Lin är en annan växt som kan odlas i näringsfattiga jordar i kalla klimat där insektsangreppen är begränsade. Däremot har växten svårt att hävda sig mot ogräs och kräver därför någon form av ogräsbekämpning.

Ull har den fördelen att den inte behöver tvättas lika ofta som bomullskläder, och framställningen av silke är också mer miljövänlig. Bambu ansågs länge som ett bra alternativ, och på grund av sina antibakteriella egenskaper är materialet bra i sportkläder, men på senare tid har bambun fått viss kritik.

– Att tillverka textil av bambu är precis som att tillverka tyg i viskos; processen kräver en stor mängd kemikalier. Det finns miljömärkt bambu där tillverkningen sker i slutna system, men bambu är inte i sig miljövänlig, säger Emma Alm.

På senare tid har ett nytt material, lyocell, fått stor uppmärksamhet. Det säljs ofta under märket Tencel. Materialet kommer precis som viskos och bambu från cellulosa, det vill säga träfiber, men kan tillverkas i slutna system där kemikalierna återanvänds.

Redan i dag finns det några plagg i lyocell på marknaden, och det finns en förhoppning om att materialet ska bli ett miljövänligt alternativ till bomull i framtiden.

Text: Annika Berge