Bättre skydd vid skönhetsingrepp

Ingrepp som förstoring av läppar och bröst kan få stora konsekvenser om något går fel. Men för alla skönhets­ingrepp som görs privat, alltså utan remiss från sjuk­vården, finns i princip ingen lagstiftning som skyddar kunden. Patientskade­lagen gäller inte och Allmänna reklamations­nämnden prövar inte ärenden som kräver medicinsk kompetens. Den som utför behandlingen har heller inga krav på sig om formell kompetens. Enda sättet att som kund få rätt är att gå till tingsrätten.

Men nu ska kraven skärpas,­ enligt ett nytt lagförslag från regeringen. Förslaget inne­håller bland annat kompetens­krav. Bara specialistläkare ska få utföra estetisk kirurgi som fettsugning och bröst­implantat. För att få göra ingrepp i underhuden, till exempel sprut­injektioner, måste man vara läkare, tandläkare eller sjuksköterska. Myndigheten Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, ska bli ansvarig för att reglerna efterlevs. Utförarna av skönhetsingrepp måste också teckna en försäkring för sin verksamhet så att drabbade kunder ska kunna få ersättning enligt patientskadelagen.

Maria Wiezell, konsument­juridisk expert på Råd & Rön, har suttit med i en tidigare utredning om skönhetsbranschen. Hon är glad för att den äntligen ser ut att kunna saneras.
– Det är ett jättebra förslag som rensar bort klåparna i branschen. Vi ligger efter andra europeiska länder där man haft reglering länge, säger hon.

Det är också utmärkt att Ivo får tillsynsuppdraget och att branschen regleras på samma sätt som sjuk- och hälsovården, tycker Maria Wiezell.
– Många tror att man i dag har samma skydd som i vanliga vården. Det är inte så konstigt eftersom man ju oftast kallas patient av företagen, inte kund.

Maria Wiezell är dock kritisk till att behandlingar som görs i hudens övre lager inte om­fattas av den nya lagen.
– Tatueringar och laser­hudbehandlingar kan ju också få stora konsekvenser om det blir fel, säger hon.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.