Vissen blomsterhandel

Handeln med snittblommor omsätter nära 5 miljarder kronor i Sverige varje år. Tulpaner är de populäraste blommorna, men också rosor säljs mycket, särskilt till Alla hjärtans dag och Mors dag. Blommorna är vackra, men sättet de produceras på är inte alltid så vackert. Råd & Rön har tillsammans med Fair Trade Center granskat tio aktörer i blombranschen för att se vilket socialt ansvar de tar för odlingen.

Förra granskningen gjordes 2007, och sedan dess har inte mycket hänt. Det finns fortfarande brister i det etiska arbetet, och handeln gör inte mycket för att stimulera konsumenternas efterfrågan på Fairtrade- märkta blommor.

– Det är anmärkningsvärt att så lite har hänt på fyra år, säger Ulrika Molin på Fair Trade Center.

Efter förra granskningen rekommenderade vi både grossister och butikskedjor att anta uppförandekoder om socialt ansvar. Trots detta saknar fortfarande Vi-butikerna, Buketten, EuroFlorist, Interflora och De Tulp sådana koder. Plantagen har inte svarat alls på frågan om uppförandekod.

Vi-butikerna och Plantagen visade över huvud taget svagt intresse av att delta i granskningen. De ville inte ställa upp på intervju och skickade bara kortfattade mejlsvar på våra frågor.

Av de snittblommor och krukväxter som importeras till EU kommer cirka 25 procent från låglöneländer, främst Kenya, Colombia, Ecuador och Etiopien. Majoriteten av de anställda på blomsterodlingarna är kvinnor. De jobbar ofta på säsongskontrakt, saknar sociala förmåner och drabbas ofta av sjukdomar orsakade av bekämpningsmedlen som används.

Enligt en rapport från den engelska människorättsorganisationen War on Want lider 50–60 procent av blomsterarbetarna i Latinamerika av minst ett förgiftningssymptom. Vanliga besvär är andningsproblem, astma, hudskador samt att gravida kvinnor får missfall.

 

Flera standarder

Ett problem när det gäller miljöfrågor och socialt ansvar inom blombranschen är att det finns så många olika standarder. Producenterna kan certifieras enligt ett femtontal olika standarder, och det gör det ju inte lättare för vare sig handeln eller konsumenterna.

Endast två av märkningarna på den svenska marknaden som omfattar miljö- och sociala frågor, Fairtrade och Fair Flowers Fair Plants (FFP), riktar sig direkt till konsumenter. FFP-märkningen finns på olika sorters blommor, medan Fairtrademärkningen huvudsakligen finns på rosor i Sverige. Runt 35 procent av blomsteraffärerna är FFP-anslutna; den enda dagligvarukedjan som är ansluten är Coop. Dessutom är i stort sett alla importörer anslutna.

Att vara ansluten till FFP innebär i sig ingaåtaganden.Det är helt upp till butikerna att välja om de vill skylta med det. Interflora strävar efter att alla butikerska vara anslutna, medan Buketten och Euro-Florist inte hade kännedom om huruvida deras butiker var med.

– Jag tycker att blombranschen borde ta fler initiativ och utse en CSR-ansvarig, som ser till att frågorna genomsyrar hela organisationen. Som ett första steg bör företagen säkerställa att uppförandekoden efterlevs, men även involvera lokala organisationer och fackföreningar i de länder där snittblommorna odlas, säger Ulrika Molin.

– Ett positivt exempel är att Fair Trade Centers dialog med Hemköp har lett till att företaget beslutat att genomföra en egen social revision på en snittblomsplantage i Kenya under första halvåret 2012.

– Dessutom borde kedjornas alla medlemsbutiker få riktlinjer för hur man ska satsa på etiska alternativ, och samtliga granskade företag bör tydligt kommunicera till konsumenter om hur de arbetar med socialt och miljömässigt ansvar, så att de kan göra medvetna val, slutar Ulrika Molin.

Dåligt uppskyltat

Det är minst sagt svårt att se om blommorna i butiken är rättvist odlade, trots att Fairtrade har fyra licenstagare: De Tulp, APH Svenska AB, Ica och AG Blommor.

Christian Muhr, vd på APH Svenska AB, säger att det är helt upp till butikerna hur de skyltar upp blommorna:

– Vi direktimporterar alla våra blommor från certifierade plantager. På blompåsarna står detta angivet. Men i butiken tas påsen bort och blommorna sätts i stora vaser. Om man då inte sätter någon särskild märkning på vasen vet ju inte konsumenterna var blommorna kommer ifrån.

– Rättvisemärkning har vi på APH jobbat med i tio år, men vi har jätteproblem att nå ut. I höst har vi nått en överenskommelse med Blomsterlandet, som har rättvisemärkta blommor som sin huvudvara. Coop har också sådana blommor i mindre omfattning. Nu i september har Blomsterlandets butiker den första Fairtrademärkta blandbuketten. Den kommer senare att bli tillgänglig också för andra butiker, säger Christian Muhr.

Ica säger att de har som mål att alla snittblommor som säljs i deras butiker ska vara certifierade senast vid utgången av 2011, och hittills har de hunnit kontrollera drygt hälften av leverantörerna.

– Vi jobbar intensivt med det, och exempelvis kommer alla blommor vi importerar från Zimbabwe från certifierade plantager, säger Kebba Colley, hållbarhetschef på Ica.

Ica gör kartläggningen via sina inköpare, som i sin tur kontaktar leverantörerna. Kontrollen har hittills skett via mejl och telefon.

– Många producenter som vi samarbetar med har kunder också i andra delar av Europa och USA. De säger att kraven på certifiering kommer från flera andra länder, så jag tror att mycket kommer att hända den närmaste tiden.

– Vårt mål är fortfarande att alla våra blommor ska komma från certifierade leverantörer, men först i början av december vet vi säkert om vi når målet, säger Kebba Colley.

Svårt att handla rätt

När Råd & Rön besökte Stockholms enda miljömärkta Interflorabutik, Kaprifol på Hornsgatan, var det tydligt hur svårt det är att handla rättvisemärkt. I butiken fanns inga uppmärkta blommor eftersom de faktiskt inte sålde några för tillfället.

Terese Brandell, butikschef:

– Vi jobbar i dag aktivt med sopsortering, och miljötankarna finns med hela tiden. Vi är öppna för kundernas önskemål, och om någon frågar efter miljömärkta blommor tar vi självklart hem dem.

– Enligt våra grossister kan viss del av vårt sortiment klassificeras som miljömärkt. Men många odlare tycker att det är dyrt att bli mil- jöcertifierade och väljer därför inte att göra det, för då skulle priset bli högre på blommorna. En miljömärkt blomma kostar i dag lite mer än en som inte är det. Priserna varierar beroende på efterfrågan och tillgång.

– Kunderna är priskänsliga. finns det blommor som är miljömärkta och har högre pris väljer man fortfarande det billigare alternati- vet, alltså ej miljömärkt.

Gunnel Ekblom, kund:

– Jag köper inte blommor så ofta, men jag har aldrig sett miljömärkta blommor. fast jag har sett tv-program om blomplantagerna i Afrika, och det var hemska förhållanden där. rosor köper jag aldrig; de kommer ju ofta från sådana plantager.

– Det vore en bra idé att miljömärka blommor!  

Isonny Bergcrantz, kund:

– Hur ser man att blommorna är miljömärkta? Bananer, kaffe, te och choklad är ju märkta, men på blommor har jag aldrig sett några märken.

– Jag har också sett på tv om hur mycket bekämpningsmedel man använder, och det vore bra om man kunde undvika det.

 

Märkningar som borde märkas mer

• FFP, Fair Flowers Fair Plants, är en internationell organisation som uppmuntrar till produktion av blommor och växter på ett för omvärlden hållbart sätt. FFP vill att blomindustrins miljöpåverkan ska minskas och att arbetarnas villkor ska förbättras. FFP-märkningen finns på blommor och plantager. 
• Fairtrade är en oberoende produktmärkning som verkar för bättre arbets- och levnadsvillkor för anställda i utvecklingsländer. Alla Faritrade-certifierade företag måste tillåta inspektioner av oberoende inspektörer. Licenstagare till Fairtrade får använda Fairtrades märkning på alla certifierade produkter, till exempel blommor, som säljs i de egna butikerna. Än så länge finns Fairtrade-märkningen bara på rosor.
• MPS, Milieu Programma Sierteelt, är en holländsk organisation som utfärdar hållbarhetsmärkningar för odling av snittblommor och krukväxter. 
• Flora Verde är en organisation i Colombia som certifierar snittblomsplantager.

Text: Ingrid Jacobsson

Foto: Cristopher Riddselius