Kylfrysar – bäst i test
Råd & Rön har testat 82 kylfrysar. I testet finns förutom traditionella fristående skåp också apparater för inbyggnad, så kallad side-by-sideskåp och kylfrysar av french-doortyp. Testvinnaren får höga betyg för sin energisnålhet. I botten av testet hittar vi en kylfrys som behöver mer än ett dygn för att frysa in matvarorna till rätt temperatur.
Om testet
Vi har testat...
- Hur snabbt kylen kyler ner mat.
- Hur snabbt frysen fryser in mat.
- Exakt temperatur i kyldel, grönsakslåda, kött- och fisklåda samt frys.
- Hur mycket kylfrysarna låter.
- ...och mycket mer!
Svar direkt
- Integrerade kylfrysar - fördelar och nackdelar
- Lång tid till fryst mat med "franska dörrar"
- Sida vid sida med dålig isolering
- …och mycket mer!
Publicerad
Testade kylfrysar som ingår i testet
Fler tester
Utdrag ur testet av kylfrysar
Vi mäter temperaturen på flera ställen i kylen. Om den uppmätta temperaturen skiljer sig för mycket från den inställda resulterar det i sänkt betyg.
– Står det i bruksanvisningen att man ska ställa in kylfrysen på 3 grader ska man som konsument också få den temperaturen, säger Ronny Karlsson, Råd & Röns testchef.
På några av kylfrysarna är den högsta temperaturen vi mäter upp inne i kylskåpet över åtta grader, vilket är alldeles för hög om man vill ha bästa möjliga hållbarhet på sina kylvaror.
– Rekommendationen har länge varit att temperaturen i kylskåpet ska vara fyra grader, säger Ronny Karlsson.
I tabellen finns resultat för vita, rostfria och inbyggda kylfrysar. De vita och de rostfria är egentligen identiska, förutom färgen, men eftersom de heter olika har vi med båda versionerna i tabellen, för att man ska kunna hitta dem oavsett vilket namn man söker på. Det finns även andra modeller som är snarlika men som fått olika modellbeteckning på grund av skillnader i inredningen som till exempel speciella fack för ägg eller ställ för flaskor.
De inbyggda eller integrerade skåpen är helt egna modeller anpassade för att kunna byggas in i ett köksskåp. De här modellerna är ofta sämre som kylfrysar betraktat och får generellt lägre betyg än de fristående modellerna.
I testet finns också modeller där kylen och frysen sitter ihop sida vid sida i stället för ovanpå varandra. De skåpen är mellan 91 och 92 centimeter breda och passar inte i de vanliga utrymmena för en kylfrys. Där emot så kan de ställas fritt i rummet eller byggas in om köket ändå ska renoveras. Side-by-side modellerna är generellt sett dyrare än traditionella kylfrysar och modellerna som vi testat är lyte lyxigare varianter utrustade med ismaskin och vattenautomat i dörren.
Ytterligare en typ av kylfrys är de med så kallad french-door. De kan se lite olika ut, men gemensamt är att de har kyldel och frysdel staplade ovanpå varandra som en traditionell kylfrys. Skåpen är dock betydligt större än standard och har dubbeldörr i kylskåpsdelen. Frysdelen kan se lite olika ut. I det här testet har vi varianter med en frysdel i form av en låda som kan dras ut under kylskåpsdelen och varianter med två frysavdelningar med separata dörrar under kyldelen.
Kylskåpets varmaste del är oftast dörren, flera av kylskåpen i testet var över åtta grader varma där. Förvarar man en känslig produkt som mjölk där förkortas hållbarheten avsevärt.
Några kylar har kött- och fisklåda. Där ska temperaturen ligga lite över nollan för att göra skäl för namnet. Det är det inte alla som gör. Här har vi varit hårda med vad som ska räknas som kött- och fisklåda.
– Är det en bild på en bit kött eller fisk på en låda, så bedömer vi det som en kött- och fisklåda, även om tillverkaren inte uttryckligen har sagt att de har en sådan. Det är ju så man som konsument använder lådan. Samma sak med grönsakslådan, säger Ronny Karlsson.
I grönsakslådan har vi utöver temperatur även mätt luftfuktigheten. Där vill man ha en hög luftfuktighet, så att grönsakerna håller sig fräscha längre. Det är det få kylfrysar som klarar av, i flera modeller är det nästan ingen skillnad alls, och vissa grönsakslådor är till och med torrare än övriga kylen.
Även i frysen mäter vi temperaturen på flera punkter. Här klarar de flesta kylfrysar sig bra, med några undantag.
Vi testar kylfrysarna både vid normal rumstemperatur och vid 10 grader för att veta hur bra de fungerar om de till exempel placeras i en kall sommarstuga. Vi har även tittat på hur lång tid det tar innan mat som stoppas in i kyl respektive frys kyls ned till en acceptabel temperatur. Finns det en snabbnedkylnings- eller nedfrysningsfunktion, har vi använt den.
För att se hur bra frysens isolering är och hur bra den därmed klarar av till exempel ett strömavbrott har vi mätt hur lång tid det tar från det att man drar ur sladden på frysen tills dess att temperaturen är nere på minus 9 grader.
I betyget "termometer" bedömer vi hur bra termometern är på att mäta rätt temperatur. De flesta kylfrysar visar bara den inställda temperaturen.
Vi har beräknat energiförbrukningen per år, och för att betyget ska bli rättvist har vi omräknat den till per användningsbar volym. Eftersom kylar och frysar är på hela tiden är de förmodligen den vitvara som kommer att dra mest energi i hemmet, och det kan därför vara värt att ha koll på.
I hanterbarhetsmomentet av testet har vi bland annat undersökt hur lätt kylfrysen är att göra ren, hur lätt det är att ställa in rätt temperatur och lätt den är att öppna och stänga. I betyget ingår också om kylfrysen varnar om dörren står öppen.
En grupp experter har fått bedöma kvaliteten och ljudet på kylfrysarna. Det upplevda ljudet kan skilja sig från den uppmätta, ljud med högre decibel kan till exempel upplevas som mer behagliga.