Diskmaskiner – bäst i test
Råd & Rön har testat 137 diskmaskiner av alla typer: smala (45 cm), fullstora (60 cm), integrerade och för bänkplacering. Bränd och intorkad köttfärs, äggula och spenat är några av de matrester som modellerna i testet ska klara att diska bort. Många av diskmaskinerna klarar vårt hårda disktest bra. Däremot är det stora skillnader på hur bra de är på att torka, hur snabba de är samt hur mycket de väsnas.
Om testet
Vi har testat...
- Diskförmågan för ekoprogram och normalprogram, med tallrikar, glas, koppar, bestick och kastruller.
- Hur torr disken blir, med bestick, glas, tallrikar, plastlådor och kastruller.
- Hur lång tid ekoprogram och normalprogram tar.
- Energi- och vattenförbrukningen.
- Ljudnivån.
- Hur lätta diskmaskinerna är att använda.
- ...och mycket mer!
Svar direkt
- Bästa diskmaskinerna till lilla köket
- Frågor och svar om diskmaskiner
- …och mycket mer!
Publicerad
Testade diskmaskiner
Fler tester
Utdrag ur testet av diskmaskiner
Råd & Rön har testat 137 diskmaskiner. Både 60 och 45 centimeter breda, underbyggda eller integrerade. Vi har även bänkdiskmaskiner, moduldiskmaskiner och en fristående maskin med i testet. Filtrera på den typ du är intresserad av.
När Råd & Rön testar diskmaskiner så gör vi det ordentligt. Vi testar hur bra diskmaskinerna klarar olika former av fastbrända och intorkade matrester. Till exempel har vi bränt fast köttfärs i en ugnsform och låtit det torka in över natten. Vi har också smetat äggula, havregryn och spenat på en tallrik som sedan fått lufttorka. Äggula och havregryn är svårt att ta bort när det torkat in och spenaten, som lätt virvlar runt i maskinen, är en utmaning att skölja bort ordentligt.
Kastrullerna en utmaning
Vi har även testat diskförmågan genom att sätta in ett glas med mjölk som först bränts fast i mikron och sedan fått torka i ugnen. Här har vi använt ett avlångt, högt glas för att göra det svårare för maskinen att diska rent i botten.
Rengöringen har bedömts utifrån diskmaskinens huvudprogram (auto) och ekoprogram. Tallrikar, glas, bestick och koppar klarar de flesta diskmaskiner bra. Resultatet blir i stort sett detsamma oavsett vilket av de två programmen du vi väljer.
Lite större skillnader är det med kastrullerna, som vi bland annat testat genom att torrkoka mjölk och chokladpulver och låta det stå över natten. Det är en utmaning för de flesta maskinerna i vårt test, även de bästa. Med några diskmaskiner blir kastrullerna renare med huvudprogrammet, och för andra är ekoprogrammet bättre. Men generellt mår svårdiskad disk bra av blötläggning, vilket ekoprogrammet gör mer eftersom det pågår längre. Just kastrullerna svårast att få helt rena.
Fortsatt långsamma
Tidsåtgången är som vanligt en av diskmaskinernas svagheter, med huvudprogrammet tar det för de flesta maskinerna två eller tre timmar, med ekoprogrammet ännu längre. Det har att göra med att tillverkarna prioriterar en bra energimärkning och inte vill tumma på renheten. Snabbheten får då stryka på foten.
– Rengöring, tid och energi är motstående faktorer. Det går inte att få en diskmaskin som är bra på alla tre, säger Ronny Karlsson, testchef på Råd & Rön.
I betyget för energi- och vattenförbrukning har vi numera även tagit hänsyn till maskinens diskkapacitet, mätt i antal kuvert maskinen klarar per gång. Två maskiner kan ju förbruka lika mycket el och vatten men rymma olika mycket disk. Det nya betyget visar effektiviteten – hur mycket rengjord disk du får för pengarna. En stor del av våra testade diskmaskiner är riktigt energieffektiva men något mindre effektiva sett till vattenförbrukning. Sammantaget får dock många tämligen höga miljöbetyg.
All disk blir inte torr
Maskinerna torkar disken genom att skölja med varmvatten innan programmet slutar. Precis som i vårt tidigare test är dock många dåliga på att få disken ordentligt torr. Glas och porslin torkar mycket bättre än kastruller och plastlådor. Detta vållar som vanligt störst problem och många diskmaskiner får bottenbetyg i båda. Men vid den senaste testomgången, sommaren 2017, visade det sig att torkförmågan har blivit bättre på flera maskiner.
– Vi ser att flera tillverkare förbättrat torkförmångan, det är positivt, säger Ronny Karlsson.
I utvärderingen har vi lagt extra vikt vid torkningen av glasen och besticken. Därför har flera modeller fått riktigt höga betyg i torkning trots direkt dåliga resultat vad gäller kastruller och plastlådor.
Kompakta diskmaskiner
Även den som bor trångt kan få hjälp med disken. Beroende på hur mycket plats man har kan man välja en vanlig bänkdiskmaskin, en moduldiskmaskin som byggs i inredningen som till exempel ugnar kan göras, en lite högre bänkdiskmaskinen.
Tyvärr får man inte lika bra hjälp med disken av någon av dem, som man får av en fullstor diskmaskin. Vi testar alla diskmaskiner enligt samma testprogram, så betygen är fullt jämförbara, och de visar att det är stora skillnader i hur bra kompakta och fullstora diskmaskiner är. Medan de bästa fullstora diskmaskinerna får över 70 i samlat betyg får de bästa kompakta diskmaskiner bara lite drygt 50.
Framför allt är det hårt nedsmutsade kastruller som bänkdiskmaskinerna går bet på, där får de bottenbetyg. Att diska bestick, koppar, tallrikar och glas går bättre.
– Man får satsa på att diska glas, bestick och tallrikar i bänkdiskmaskinen, och diska kastrullerna för hand, säger Ronny Karlsson.
Sämre miljöbetyg
Det är kanske inte heller så stort problem, eftersom det är väl ungefär det som får plats i diskmaskinen. En vanlig bänkdiskmaskin tar sex kuvert, en modul- eller en stor bänkdiskmaskin tar åtta, jämfört med fullstora maskiners tretton kuvert.
Även torka disken får man gör själv, torkningen är ett problem också för bänkdiskmaskiner. Bänkdiskmaskinerna får också sämre miljöbetyg, eftersom de drar mer energi och vatten per diskat kuvert.
Några av bänkdiskmaskinerna låter ganska illa. Med tanke på att det här är modeller som främst står i små bostäder, där det kan vara svårt att komma undan ljudet, är det något att ta i beaktande. Särskilt eftersom de ofta tar ett par, tre timmar på sig att få disken klar, beroende på program.
...