Vegobullar – bäst i test

Få rätter kan jämföra sig med köttbullar när det gäller klassikerstatus i det svenska köket. De förekommer på julbordet, snabbt uppstekta med snabbmakaroner en gråtrist tisdagslunch och på Ikeas restauranger världen över. Första gången de omnämns just som köttbullar lär vara i Cajsa Wargs kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber från 1755. Med hackat kalvkött, svål och njurtalg har hennes variant inte mycket gemensamt med de vegetariska bullar med sojabönor, gula ärter eller svampprotein som bas som vi har testat här.

Att alternativ till traditionella köttprodukter är efterfrågade syns tydligt i matbutikernas kyl- och frysdiskar. Även klassiska köttbullsrullare som Felix, Dafgårds och Ikea satsar numera på vegetariska varianter i sitt sortiment. Ett av de viktigaste säljargumenten är det lägre klimatavtrycket. Felix anger till exempel att vegobullarna har 80 procent lägre klimatavtryck än köttvarianten och Ikea säger att deras plantbollar bara har fyra procent av klimatpåverkan som företagets köttbullar.

Alla vegobullar i det här testet gör sitt bästa för att påminna så mycket som möjligt om traditionella köttbullar, både till utseende och smak. För att uppnå det görs de inte direkt av baljväxterna som är proteingrunden i de flesta varianter. I stället är det ofta ärt- eller sojamjöl som på olika sätt processats för att slutresultatet ska påminna mer om kött. Dessutom tillsätts i de flesta bollar stabiliseringsmedlet metylcellulosa, som ger en köttig konsistens och som binder vatten och bildar gelé när det värms upp så att bullarna förblir saftiga när de är tillagade och inte faller isär.

Att processa baljväxten drar energi och därför blir klimatpåverkan större än om du äter ärter och bönor direkt. Men enligt WWF:s matguide blir påverkan från det ”vegetariska köttet” ändå mycket låg om du jämför med kött från djur.

Vi har valt ut elva vegobullar, åtta finns i frysdisken och tre säljs i kyldisken. De flesta är färdigstekta och behöver egentligen bara värmas i mikro, ugn eller stekpanna innan de läggs på tallriken. Undantaget är Beyond Meats Beyond Meatballs, som säljs frysta och som behöver tillagas. Det är också den enda av de frysta varianterna som behöver tinas innan de kastas i pannan.

Störst vikt har vi lagt på hur de vegetariska bullarna upplevs på tallriken och i munnen. Innan vår smakpanel gjort sin bedömning har vi tillagat vegobollarna i stekpanna enligt instruktionerna på paketen. Tillagningstiden varierar mellan ungefär fem och femton minuter beroende på sort.

Panelen har två favoriter.  

Jämför man näringsinnehållet med färdigrullade köttbullar står sig de vegetariska varianterna ganska bra. Felix köttvariant av delikatessköttbullar innehåller lika mycket fett som vegovarianten och bara två gram mer protein. Men den vegetariska varianten innehåller dessutom fibrer, vilket den köttbaserade inte gör.

Eftersom vegobullar är en hårt processad produkt finns en ökad risk att de innehåller oönskade ämnen som hamnat där under produktionen. Vi har därför låtit labbet leta efter mineraloljor, som kan hamna i maten via tillverkningsutrustning eller förpackningar, och efter 3-MCPD, en förorening som kan uppstå till exempel i samband med att matoljor som ingår i vegobullarna raffineras.

Mineraloljor är en mängd olika kolföreningar, med olika egenskaper och giftighet. Vi har tittat efter mineraloljor som brukar kallas MOSH och MOAH. MOSH finns i livsmedelsklassade oljor och utgör inte en lika stor hälsorisk som MOAH, men kan ackumuleras i kroppen och orsaka kroniska inflammationer. MOAH är klassade som potentiellt cancerframkallande av den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa och de finns inte i livsmedelsklassade oljor. I stället kan de komma från motoroljor som använts i produktionen eller i smältlim som används i förpackningar.

Alla produkterna utom en innehåller MOSH, men en sort sticker ut när det gäller mängd.  MOAH hittar vi bara i en av bullarna och då i låga nivåer.

I januari kom det nya gränsvärden från EU för hur mycket av föroreningen 3-MCPD som får finnas i livsmedelsoljor, men det finns inget gränsvärde för produkter som vegobollar, där oljorna används. Höga intag av 3-MCPD kan ge förändringar i njurarna och påverka spermieproduktionen hos män. Sannolikt är det också cancerframkallande. Vi har undersökt hur mycket 3-MCPD som finns i bullarna och jämfört det med hur mycket fett de innehåller för att kunna jämföra med gränsvärdet i vegetabiliska oljor. Eftersom fettinnehållet varierar mycket har vi också tittat på hur stor del av den tolerabla dagsmängden 3-MCPD du får i dig om du äter en portion.