Tonfisk på burk fungerar fint som snabbmat i vardagen eller som nödmat i prepperförådet. Men innehållet av oönskade ämnen gör att du inte ska äta för mycket. Vi har testat tio sorter i olja – nio i solrosolja och en i olivolja. I labbet har vi undersökt om oljan och fisken i burkarna innehåller bisfenol A. I den avrunna fisken har vi mätt innehållet av PFAS och tungmetaller.
Bisfenol A, BPA, är ett ämne som bland annat används i tillverkningen av den lack som finns på insidan av konservburkar. Användningen har nyligen förbjudits inom EU för många typer av förpackningar som kommer i kontakt med mat. Konservburkar med fisk får använda BPA under en övergångsperiod och eftersom hållbarheten är lång kommer de att finnas kvar i handeln länge.
Förbudet mot bisfenol A i livsmedelsförpackningar är en reaktion på att europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa 2023 skärpte sin bedömning av hur mycket bisfenol A en person kan få i sig varje dag under lång tid, tiotals år, innan det innebär risker för effekter på hälsan hos den som är känslig. Värdet är baserat på hur bisfenol kan påverka immunförsvaret, men ämnet kan också påverka reproduktionen, utvecklingen hos barn och ge leverskador.
Just konservburkar anses vara den största källan till att vi får i oss bisfenol. Branschens egna försök att få bort ämnet ur burkarna har inte lyckats. Det blev tydligt när vi förra året testade krossad tomat på burk respektive tetrapack. För tomaterna i alla burkar utom en räckte det med några gram för att komma upp i de nivåer som Efsa anser att vi ska ligga under per dag för att inte riskera effekter på hälsan på lång sikt. Det trots att burkarna i testet var av den typen där BPA inte medvetet använts i lacken.
För tonfisken är halterna BPA genomgående högre än vad de var i tomaterna, vilket är väntat eftersom bisfenol löser sig lättare i olja än i vatten. Mest bisfenol A finns i tonfisken från ett lågbudgetmärke. Av den kan en vuxen person bara äta 1,5 gram per dag innan Efsas tolerabla dagliga intag uppnås. Ett litet barn kan bara äta 0,3 gram, det vill säga nästan inget alls, innan samma gräns nås. Minst bisfenol A finns i tonfisken med bäst smak, men även för den rör det sig om bara fyra gram fisk innan den tolerabla dagliga dosen uppnåtts för en vuxen. Vi kan inte säga med säkerhet att burken är källan till bisfenol A i tonfisken, eftersom det förekommer att ämnet hittas även i färsk tonfisk.
Eftersom bisfenol A inte längre får användas i livsmedelsförpackningar har EU tagit bort gränsvärdet för hur mycket som får migrera från förpackningen till maten. Ingen av burkarna i testet ligger nära den gamla gränsen. I stället för gränsvärde föreslås nu en gräns på tio mikrogram bisfenol A per kilo för när tillverkaren måste undersöka källan till föroreningen. Ingen av burkarna i testet når upp heller till den gränsen, men en tonfisk kommer nära med sina nio mikrogram per kilo.
...
Fisk och tungmetaller är ett känt problem som kan vara särskilt stort när det gäller rovfiskar, som tonfisk. Problemet är större i större fiskar eftersom ämnena lagras i dem under tiden de växer. Tonfisk på burk är ofta av en mindre art som kallas bonit på svenska, Katsuwonus pelamis på latin eller skipjack på engelska. Alla namnen förekommer på burkarna i testet. Färsk tonfisk kommer ofta från fisksorter som är större när de fångas.
Den fisk i testet som innehåller mest kvicksilver kommer från en viss burk med tonfisk. Av den kan en vuxen äta 4,5 burkar per vecka och ett litet barn en burk per vecka innan det tolerabla veckointaget av kvicksilver uppnås. Betydligt mer, runt 35 burkar i veckan, kan en vuxen äta av en av Coops eller Icas tonfiskburkar. Gemensamt för dem är att de är fångade i Stilla havet. Generellt är innehållet av kvicksilver högre i de burkar i testet där fisken är fångad i Indiska oceanen.
För arsenik finns inget tolerabelt intag per vecka eller dag angivet från Efsa. I stället har vi utgått från det värde som Livsmedelsverket tagit fram när de har utvärderat risker med arsenik. Utifrån det kan en vuxen äta mellan 14 och 41 tonfiskburkar per vecka av de testade sorterna.
Även när det gäller tungmetallen kadmium och evighetskemikalier i gruppen PFAS går det att äta mycket tonfisk per vecka av de flesta sorterna innan du når det tolerabla intaget. Men skillnaderna i innehåll av PFAS är stora.
Trots föroreningarna som finns i fisk är rekommendationen från Livsmedelsverket att vi ska äta fisk två till tre gånger i veckan eftersom den innehåller bland annat D-vitamin, jod och selen, som kan vara svårt att få i sig tillräckligt av annars. För gravida och barn upp till 18 år finns råd från Livsmedelsverket om att inte äta vissa fisksorter mer än ett par, tre gånger om året. Tonfisk på burk finns inte med bland dem. Däremot avråds från färsk tonfisk för gravida och ammande. I vårt grannland Danmark har man gjort en delvis annan bedömning och rekommenderar att gravida kvinnor och barn under tre år inte ska äta tonfisk på burk alls.
Vår panel har smakat sig igenom de tio tonfiskburkarna i ett blindtest. Sällan har det varit så stora skillnader i omdömen om de testade produkterna som den här gången. Godast enligt panelen är tonfisken i burken från en livsmedelskedja. Den har ett ”aptitligt utseende”, ”bra tuggmotstånd” och ”bra smakbalans med lite syra”. Panelen ger den näst högsta betyg, åtta för hur den smakar. Även två andra tonfiskburkar gillas av panelen. De smakar inte riktigt lika gott som den godaste, men får omdömen som ”bra munkänsla” och ”god fisksmak” respektive ”god, men sältan kunde varit bättre” och ”kan funka till mycket”.
I testet finns både burkar som anger att de innehåller tonfisk i bit eller filéer och de som anger att de innehåller finfördelad tonfisk. Det är i den senare gruppen vi hittar de riktiga bottennappen när det gäller smak. Två av de finfördelade tonfiskburkarna får en etta i betyg av smakpanelen.
Innehållet i en burk beskrivs som ”beige gröt” och ”det här kan inte kallas tonfisk”. Fisken i det andra bottennappet ”ser ut som en sörja” och ”luktar fisk på ett mindre trevligt sätt”. Det blir inte bättre när panelen stoppar den finfördelade fisken i munnen.
...