Hoppa till innehållet

Värt välja soja med omsorg

Den japanska sojasåsen får allt större plats i butikernas hyllor. Vårt test av 14 sorter visar att det lönar sig att välja med omsorg om du vill ha den godaste.

Japansk soja passar till sushi, men också till många andra rätter och när du lagar mat.

Sojasås, eller bara ”soja”, har bryggts i Kina i över 2 000 år och finns i en rad olika varianter. Förutom sojabönor ingår salt, vatten och ofta vete eller andra ingredienser som ger en sötma. Den japanska varianten, som är den sort vi har testat, innehåller mer vete än den kinesiska och är lite ljusare till färgen, men det finns också sorter helt utan vete eller varianter som nästan bara innehåller vete. Soja kanske främst förknippas med sushi och annan asiatisk mat, men sältan och umamin i såsen fungerar i allt från grillsås och glaze till att lyfta smakerna i din vegetariska gryta. I Sverige har såsen varit använd åtminstone sedan 1700-talet, men kanske inte alltid så lätt att få tag i som i dag.

I sin klassiska kokbok Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber beskriver Cajsa Warg hur man gör en svensk sojasåsvariant på champinjon och hon lovar, trots att hon inte har testat att göra den själv, att den har ”samma smak som den utländska”.

En traditionell japansk soja innehåller bara vatten, sojabönor, vete och salt. Bönorna kokas och blandas med rostat, krossat vete och en mögelsvamp. Blandningen får ligga några dagar innan den töms i en tank tillsammans med vatten och salt för att fermenteras i några månader.

I en riktigt fin soja används hela sojabönor med fettet kvar, men då tar processen lång tid. Tid är pengar även i sojaindustrin, så för att snabba på processen används ibland avfettade sojabönor. Det går också att göra soja med en kemisk process, utan fermentering. Då tar det dagar i stället för månader att få såsen klar. Ofta används då olika tillsatser för att ersätta smakerna som bildas i sojan under fermenteringsprocessen.

Japansk eller kinesisk soja?

Kinesisk soja

Ofta mörkare än den japanska och mer trögflytande, men det finns även ljusa kinesiska sojor. De tillverkas av sojabönor, en mindre mängd vete, vatten och salt. I de mörka tillsätts melass som ger karamellsmak.

Japansk soja

Är som regel mer tunnflytande och inte lika fyllig som den kinesiska och görs med en större andel vete. Det finns även en vit variant, som görs av bara vete eller med vete och en liten mängd soja.

I vårt test är det elva sojasåser där tillverkaren anger på förpackningen att de är traditionellt eller naturligt bryggda, det vill säga fermenterade. På tre av flaskorna, Coop Japansk Soja, Vitasia Soy sauce Japanese style och Ica Japansk soja, anges inget om hur produkten är framställd. Majoriteten av såserna, nio stycken, innehåller bara vatten, salt, vete och sojabönor. I Mrs Chengs Soja Japansk, Ica Japansk soja och Pearl River Soja är socker tillsatt och Mrs Chengs soja har också ytterligare tillsatser i form av smakförstärkare och jäst.

Två av produkterna, Coop Japansk soja och Spicefield Taste from Japan soy sauce innehåller dessutom konserveringsmedel.

Sojan kan precis som vin eller whisky lagras på träfat för att få fram fler smaker. Av sorterna i testet är det bara Renée Voltaires soja som har fått den behandlingen.

I vårt testprogram har vi låtit ett labb leta efter oönskade ämnen som tungmetaller, som kan finnas i bönorna som sojan görs av, och 3-MCPD, som kan bildas när sojabönorna processas. 3-MCPD misstänks vara cancerframkallande och har tidigare hittats i sojasås som framställts genom kemisk process. Dessbättre hittar vi inga spår av ämnet i någon av de testade sojasåserna. Inte heller när det gäller tungmetaller hittar vi några problem. I fem av produkterna fanns visserligen spår av kadmium, men i en omfattning långt under gränsvärdet och bara strax över den gräns som labbets utrustning kan upptäcka.

Labbet har också kontrollerat hur mycket salt de olika sojorna innehåller och jämfört med märkningen på flaskorna. Här visar det sig, kanske något överraskande, att flera sorter innehåller mindre salt än vad som anges. För sex av produkterna är salthalten så mycket lägre att det inte ryms inom de variationer som är tillåtna. Vi har dock valt att inte ge något avdrag i det samlade betyget för detta eftersom vi tycker att smakpanelens bedömning trumfar den tekniska mätningen i det här fallet.

Sojaprovningen blev en salt utmaning för vår smakpanel. Testet är ett blindtest där panelen inte vet vilka produkter de smakar på. 

I stället är det samlade betyget helt och hållet ett smakpanelbetyg den här gången. Vi har låtit vår panel testa alla 14 sorter i ett blindtest. Deltagarna har fått bedöma och betygsätta de olika sojornas smak och doft och fått ge ett helhetsbetyg för varje brygd.

Tittar man på panelens sammanlagda betyg är det riktigt jämnt i toppen. Överst hamnar trion Kikkoman Ekologisk sojasås, Kikkoman Naturligt bryggd sojasås och Yamasa Brewed Soy sauce. Alla tre får samma samlade betyg av smakpanelen, men Yamasa får lite bättre betyg för sin smak medan Kikkoman får lite högre betyg för sin doft.

Yamasas soja beskrivs av panelen som en soja med ”fyllig, lite karamellig smak och bra sälta”. Den smakar som panelen förväntar sig att en japansk soja ska smaka. Kikkomans produkter bedöms av panelen ha en ”bra balans mellan sötma och sälta i smaken” och ha en ”fruktig och fyllig doft”.

Strax under favorittrion i toppen hamnar Coops Japanska soja och Vitasia Soy sauce Japanese style. Den senare säljs av Lidl och beskrivs av panelen ha en ”behaglig sojadoft med en touch av kola och stor eftersmak”. Coops soja tycker panelen är lite ”platt” och ”ganska neutral” i smaken, men ändå en god soja.

Åldringar i topp

Att brygga soja är en verksamhet med långa traditioner. Både Kikkoman och Yamasa, som står bakom sojasåserna som vi gett utmärkelsen Bäst i test, har anor i 1600-talets Japan.

Yamasa grundades i japanska Choshi redan 1645 och blev ett aktiebolag 1928. Kikkoman spårar sina rötter till den japanska staden Noda och 1700-talet och kom senare till Europa via nederländska sjömän. Företaget som det ser ut i dag grundades av två sojatillverkande familjer 1917 som Noda Shoyu Co. Ltd och fick namnet Kikkoman på 1960-talet.

Under de båda butiksegna märkena i tabellen hamnar den, i alla fall på papp ret, mer exklusiva Shoda Tokusen Marudaizu japansk soja. Här är panelen lite mer splittrad i sina omdömen. Shodasojan beskrivs som att ha en ”djup angenäm sojadoft” och ”god, fräsch smak” samtidigt som vissa paneldeltagare tycker att sältan tar över för mycket.

Även sojasåserna från Kung Markatta och Renée Voltaire splittrar panelen. Vissa paneldeltagare tycker att de är för salta och lite för skarpa i smaken, men panelen som helhet ger dem ett helt okej betyg.

I botten av tabellen hittar vi tre sojor från Ica, Blue Dragon och Mrs Cheng, där panelen återigen är eniga. Dessa är inget du ska satsa på varken på bordet eller som krydda i matlagningen. Icas soja beskrivs med omdömen som ”lite burkig smak”, ”nej tack” och ”smakar konstigt och lite artificiellt”. Blue Dragons bidrag tycker panelen är ”stickig” och ”frän” i doften och Mrs Chengs japanska soja beskriver panelen som ”för söt” och ”inte alls god”, utan den smak man förväntar sig av en japansk soja.

Att jämföra priset på sojasåserna kan vara lite knepigt eftersom flera av dem säljs i förpackningar med olika storlek. I tabellen har vi valt att redovisa priserna för flaskor av lite mindre storlek som du kanske sätter på bordet. Men om du använder mycket soja i din matlagning är det värt att titta på en större förpackning. Vinnarsojan från Kikkoman får till exempel ett literpris på 165 kronor när den köps i kvartsliterförpackning, men om du i stället väljer literförpackningen kan du hitta den för betydligt beskedligare 70 kronor litern. 

Fyra steg till färdig sojasås

Ingredienser

Sojasås består i grunden av de fyra ingredienserna sojabönor, vete, salt och vatten. Sojabönorna blötläggs och kokas och vetekornen rostas. Saltet blandas med vattnet.

Framställning av koji

Sojabönorna och vetekornen blandas med en mögelsvamp till en massa som kallas koji. Den lagras i tre dagar för att mogna till en grund för sojasåsen.

Jäsning och mogning

Grunden blandas med saltvattenlösningen i en tank där den får fermentera, jäsa, i flera månader. Under fermenteringsprocessen i tanken bildas mjölksyra och andra organiska syror och även alkohol som ger sojan sin smak och arom.

Pressning och raffinering

Efter jäsningen pressas och filtreras sojasåsen ur mäsken och får stå och sedimentera i några dagar innan den värms upp för att stoppa all jäsaktivitet innan såsen tappas på flaskor.

Slutsats

Det är värt att välja sojasås med omsorg. Enligt vår smakpanel är det dött lopp mellan Kikkoman Ekologisk sojasås, Kikkoman Naturligt bryggd sojasås och Yamasa Brewed Soy sauce. De tre utses till Bäst i test.

Men det är jämnt i tabellen och det finns flera sojasåser som får nästan lika höga betyg och även sorter där panelens åsikter går isär. Så det kan vara värt att smaka och hitta en egen favorit. I botten finns dock en trio sojasåser från Ica, Blue Dragon och Mrs Cheng som inte gör någon glad och som du bör undvika.