Färgstarkt lussebak - med sprit
Saffran löst i sprit är vägen till mer färgstarka bullar. Det tipsar kryddexperten Sandra Flodström om.
Lussekattens färg vinner på om saffranet löses i lite sprit innan den hamnar i degen.
Saffran är både smakrik och färgstark. Men det skadar inte att ge kryddan lite hjälp på traven om du vill ha ut det mesta av de dyra gram du har investerat i.
Sandra Flodström har jobbat i kryddbranschen i över 20 år och sitter bland annat som svensk representant i branschorganisationen European Spice Associations styrelse.
– Framför allt använder vi svenskar ju saffran mest till bullbak. Då är det framför allt färgen som är viktig och ett bra tips är att man löser upp sin saffran i lite sprit av något slag, säger hon.
Spriten löser ut ämnena som ger smak och framför allt färg snabbare och mer effektivt än om saffran blandas direkt i degvätskan.
– Om du stoppar saffran i en bulldeg där du har fett löser den sig inte lika bra, säger Sandra Flodström.
Har du inte någon sprit att lösa med fungerar det även med vatten.
– Men mest effektivt är det med lite sprit. Det är på det sättet som många bagerier gör också, säger Sandra Flodström.
Sandra Flodström sparar saffran länge.
Saffranet behöver inte ligga länge i vätskan, det räcker med cirka fem minuter, och det spelar inte så stor roll vilken sprit du använder eftersom alkoholen försvinner vid gräddningen.
Sandra Flodström tycker att det är speciellt viktigt att få ut det mesta av färgen just vid lussebullebak.
– Visst, det är viktigt med färg även när du gör en risotto milanese eller en bouillabaisse, men där är kanske smaken ännu viktigare, säger hon.
Hittar du saffran från förra julen i ett skåp behöver du inte vara orolig för att använda den.
– Det är ett känt fenomen att när saffran åldras sker en nedbrytning av crocinet, som ger saffran färg, till picrocrocin och safranal, som mer står för smaken. Äldre saffran smakar därför ofta lite mer, men på bekostnad av färgen. Det kanske inte är något man ska rekommendera men personligen har jag saffran hemma som jag haft i 20 år och den fungerar alldeles utmärkt, säger Sandra Flodström.
En av Sandra Flodströms egna saffransfavoriter är annars att blanda saffran i en aioli.
– Det är oerhört gott att klicka i en fisksoppa eller att dippa färska räkor i, säger hon.
Lussekatt...
... lussebulle, saffransbulle, julkuse eller kanske djävulskatt? Kärt barn har många namn. Enligt Nordiska museet kom det söta vetebrödet till Göteborg med holländare på 1600-talet som en variant på det tyska julbrödet ”duivekater” (som lite försvenskat kan ha tolkats som dyvelskatter eller djävulskatter). Saffranet började dockinte användas i brödet förränunder sent 1800-tal.