Var tredje pesto olaglig
Pesto på burk har inte så mycket med den klassiska italienska basilikaröran att göra. I vårt test innehåller var tredje sort dessutom olagliga mängder mjukgörare.
Pinjenötter eller cashewnötter? Innehållet i olika pestosorter varierar mycket.
Fräscht grön, med tydlig smak av basilika, pinjenötter, italiensk ost och olivolja. Så tänker sig nog de flesta att en riktig Pesto Genovese ska vara. Så ser det också oftast ut om du tittar på framsidan av butikernas pestoburkar. Innehållsförteckningen visar dock att den bilden är en bra bit från sanningen. Cashewnötter är till exempel en vanligare ingrediens än pinjenötter och många tillverkare har betydligt mer solrosolja än olivolja i sina produkter. För konsistensens skull är burkpeston dessutom ofta utdrygad med potatisflingor eller, som i Favorit Finfinas Pesto alla Genovese, med bambu.
Vårt test av 15 vanliga pestosorter visar tyvärr också att alla utom en, Urtekrams Basil pesto, innehåller oönskade kemikalier i form av ftalater och andra mjukgörare för plast. I de flesta fall är halterna låga eller måttliga. Men fem av sorterna – Garant Ekologisk pesto alla Genovese, Monte Castello Pesto alla Genovese, Glenn Strömberg Collection Green Pesto, De Cecco Pesto alla Genovese och Änglamark Ekologisk pesto alla Genovese – innehåller halter av mjukgöraren acetyltributylcitrat, ATBC, som ligger över gränsvärdet.
– Vi är hemskt ledsna för det här och kommer att dra tillbaka produkten, säger Thomas Nyström, vd på Itigo, som står bakom peston från Glenn Strömberg Collection.
Vårt test kan inte avgöra hur ftalaterna och de andra mjukgörarna har hamnat i peston, men ämnena har extra lätt att vandra över från plast till feta livsmedel som just pesto. De kan ha hamnat där genom plasten i burkarnas lock eller genom plastslangar och annan utrustning där peston hanteras under tillverkningen.
Ftalater och mjukgörare
Ftalater och andra mjukgörare tillsätts i plast för att göra den mer böjlig och elastisk. Mjukgörarna kan hamna i mat via till exempel plast i förpackningarna eller föroreningar i kartonger tillverkade av återvunnet material. Fetare mat, som till exempel pesto, har lättare att ta upp mjukgörare än vad mindre fet mat har. Flera mjukgörare har klassificerats som giftiga och reproduktionsstörande, det vill säga att de kan ge nedsatt fortplantningsförmåga och fosterskador. Vissa är också klassificerade som miljöfarliga och mycket giftiga för vattenlevande organismer.
Tillverkarna misstänker att locket till burken är boven. Di Luca & Di Luca, som står bakom varumärket Zeta, har till exempel bestämt sig för att byta till en annan typ av lock för att undvika mjukgörarna, medan Axfood, som säljer Garant Ekologisk pesto alla Genovese och Monte Castello Pesto alla Genovese, meddelar att de ska gå vidare med fler analyser av sina pestosorter. Företaget menar att peston inte ska vara i direkt kontakt med locket och att det därför inte ska kunna vandra över några mjukgörare. Även Coop planerar att göra egna analyser av sin Änglamarkpesto för att se hur spritt problemet med höga halter av ATBC är i produkten.
De Cecco har gjort egna analyser där de inte har hittat för höga halter av ATBC och planerar inga åtgärder.
Mjukgöraren ATBC är en ersättare för ftalater, vilka fasas ut eftersom de misstänks kunna påverka hälsan negativt. Hur ATBC påverkar hälsan är inte lika väl utrett. Att vårt labb hittar mjukgörare i livsmedel är inte ovanligt, men att halterna av ATBC är så höga som i de fem pestosorterna är mycket sällsynt.
I åtta av pestoburkarna finns ftalaten DEHP, bis(2-ethylhexyl)phthalate, som av EU konstaterats vara hormonstörande och ha negativa effekter på fortplantning och fosterutveckling. Under förra året beslutades att ämnet på grund av hälsoriskerna ska vara förbjudet inom EU för de flesta användningsområden från och med mitten av 2020.
Trots det är det inte farligt att äta peston eftersom du vanligtvis äter så lite pesto åt gången. Samma sak gäller för de andra mjukgörarna och ftalaterna som vi har hittat. Det du får i dig från att bara äta pesto är inte farligt, men samtidigt finns mjukgörarna i många olika produkter och det gör att den totala exponeringen kan bli stor.
Pestoproverna förbereds inför testpanelens provsmakning.
Av de pestosorter vi har testat benämns åtta som ”alla Genovese”, en som ”Genovese” och resten som ”pesto med basilika”. Ingen av burkarna håller sig till originalreceptet (se rutan nedan), men hur mycket de avviker varierar stort. Ica I love eco innehåller till exempel ingen ost och olivoljan är helt och hållet ersatt med solrosolja. Inte heller Urtekrams ekologiska Basil pesto innehåller någon ost över huvud taget. Bara Kung Markattas och De Ceccos pesto har olivolja som enda olja. Övriga har solrosolja som huvudsaklig olja.
– Produktionstekniskt är det inte speciellt bra med en kallpressad olivolja, eftersom den påverkar smaken negativt efter värmebehandling och får en besk eftersmak. Vi har därför valt en mer neutral olja , som passar produktens helhet, säger Claes Salomonsson, presschef på Axfood.
Även när det gäller nötter är uppfinningsrikedomen stor. Cashewnötter är den nöt som förekommer i störst omfattning, men ibland används även valnötter och mandlar som ersättare för pinjenötter. Flera av de pestosorter som har pinjenötter på ingredienslistan har det i mindre mängd än salt och vitlök och flera sorter innehåller inga pinjenötter alls.
Det här är pesto
En pesto kan innehålla olika ingredienser. Namnet betyder bara att det är en röra där ingredienserna har krossats i en mortel. Den mest kända peston är Pesto Genovese från staden Genua i Italien. För att uppfylla kraven på att vara ”äkta” ska den vara gjord på basilika, jungfruolivolja, ostarna Parmigiano Reggiano eller Grana Padana, Pecorino Romano-ost, pinjenötter, vitlök och salt. Dessutom ska den vara krossad med träpistill i en marmormortel.
Namnet Pesto Genovese är dock inte skyddat. I Italien finns Consorzio del Pesto Genovese som certifierar pesto tillverkad efter originalreceptet. Men även i Italien kan pesto med namnet Pesto alla Genovese innehålla andra ingredienser än de ovan nämnda. I början av förra året lades ett förslag inom FN-organisationen Unesco om att skydda namnet Pesto Genovese så att det bara får användas på pesto som gjorts enligt grundreceptet.
Olaglig mat plockas inte alltid bort
Att sälja en vara som innehåller mer av ett ämne än vad gränsvärdet tillåter bryter mot lagen, men det betyder inte att den automatiskt måste plockas bort från hyllorna om det upptäcks. I Sverige är det Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna som är ansvariga för tillsynen när det gäller livsmedelssäkerhet och de ställer krav på åtgärd, beroende på hur farlig produkten anses vara.
Produkten kan plockas tillbaka från butikshyllorna, men ibland nöjer man sig med att inte fler produkter som bryter mot reglerna skickas ut till affärerna. När det gäller halter av mjukgörare som vi har hittat i pestoburkarna är det inte innehållet i en enskild burk som är farligt utan bidraget till mer mjukgörare i vår livsmiljö. I de fallen brukar myndigheterna inte reagera med att kräva att produkten dras tillbaka.