Frysta köttbullar – bäst i test

Våra paneldeltagqare är inte nådiga i sina omdömen efter att ha smakat sig igenom 14 sorters frysta köttbullar: "tråkiga”, ”sämre än jag trodde” och ”är det här smaken vi vänjer våra barn vid?”. Värst ansåg panelen att konsistensen var – flera bedömdes vara geggiga och smetiga. Paneldeltagarna spekulerar över om den lite slätstrukna smaken och finmalda konsistensen är en barnanpassning. Många småbarnsfamiljer ser nog alltid till att ha en förpackning i frysen, till snabba vardagsmiddagar som alltid går hem.

Bäst gillas en typ av delikatessköttbullar. De är mindre, smakrika köttbullar med fin form och färg. Även smaken och doften tilltalar. ”Blandad doft av lök och stekyta”, ”lagom kryddade” och ”bra konsistens, känns saftig” är några av omdömena. Efter testvinnaren i tabellen kommer en tillverkares båda köttbullsvarianter som också uppskattas, även om deras klassiska sort upplevs som något lökig. Alla köttbullar i toppen ligger i det övre prissegmentet. Är du ute efter en billigare sort är en matkedjas köttbullar ett bra alternativ, med ”klassiskt köttbulleutseende”, ”riktig köttbulledoft” och ”goda men snälla i smaken”.

De ännu billigare varianterna hittas tyvärr längre ner i tabellen. Den billigast kostar bara 55 kronor kilot. Det är ungefär hälften så mycket som köttbullarna som trillar in i toppen på tabellen. De köttbullarna gillas dock inte alls av panelen: ”smakar stekos och ströbröd”, ”besk, otäck eftersmak”, “flottig, processad, skarp smak” och ”finmald, lite slemmig med hårt yttre”. Ännu sämre än billighetsbullarna gillas dock de ekologiska sorterna, som båda hamnar längst ner i tabellen. En sort har en trist grå ton och bedöms ha en tam men samtidigt skarp smak: ”starkare kryddning i eftersmaken, i övrigt lam smak”, ”för lite kryddor, samtidigt för salta och ett litet sting”, ”hårda och släta” och ”trista bullar med fabrikskänsla”. En känd tillverkares ekologiska köttbullar är också bleka och kantiga och ser ut som ”små platta köttfärsbiffar”, enligt panelen. De smakar förvisso bättre än de ser ut, men är mosiga och ”smetiga, nästan slemmiga inuti”.

De två ekosorterna som hamnar i botten är de enda som innehåller enbart nötkött och deras ingredienslistor är något kortare än de konventionella köttbullarnas. En sort köttbullar sticker ut med sin juliga smak av kryddpeppar, vilket några i panelen gillar och andra inte. De sticker också ut på ett tråkigt vis eftersom vi hittar PFAS-ämnet PFOS i dem, dock i låga halter. Halterna är inte så pass höga att de får något stort avdrag – ett barn som väger 15 kilo kan äta cirka 31 portioner i veckan utan att överskrida det rekommenderade veckointaget – men köttbullarna får ändå ett något lägre betyg eftersom det här är ett ämne vi inte vill ha i maten.

De övriga produkterna får inte mer än en åtta i det här avseendet. Vi har inte hittat några spår av de PFAS-ämnen som vanligen förekommer i kött i dem, men eftersom det inte finns metoder för att analysera alla tusentals PFAS som finns får ingen högsta betyg.

Efter skandalen med hästkött i lasagne för tio år sedan var vi nyfikna om några andra djurslag än de som står deklarerade på innehållsförteckningen har galopperat in i köttbullarna. Därför DNA-analyserade vi köttet, och jämförde med DNA från sju olika djurslag, till exempel get, kyckling och häst. Vi hittar spår av kyckling i en sort köttbulle. Kvalitetssäkrare på företaget förklarar detta med att företaget även hanterar kyckling i sin anläggning. ”Maskinerna rengörs mellan produktioner, men det kan finnas kvar små rester som kan komma med när produkter av olika djurslag körs under samma dag”, skriver han i ett mejl.