Kalles är för många synonymt med kaviar och få varumärken är väl mer förknippade med en viss produkt än kaviarklassikern med den blonda och blåögda pojken på tuben. Kaviaren görs av Abba, som i dag ägs av norska Orkla. Enligt företagets egen historieskrivning köptes receptet till det som blev Kalles kaviar in från en gårdfarihandlare för 1 000 kronor 1950. Det motsvarar ungefär 23 000 kronor i dagens penningvärde och var förmodligen en god affär, för fabriken. Fyra år senare lanseras Kalles kaviar och redan året efter såldes en miljon tuber.
Sedan dess har utbudet av kaviar på tub breddats rejält och Kalle är långt ifrån ett självklart val. Vi har låtit vår smakpanel prova sig igenom 14 sorter. Elva av dem är konventionella kaviarer och tre är Kravmärkta.
Kaviar finns i olika smakvarianter, men de vi har testat benämns original, mild eller extramild på förpackningen. Även om antalet sorter är många är tillverkarna få. Kalles Original, Kalles Original Krav, Svennes och Ejderns Drottkaviar kommer från Abbas fabrik. Klädesholmen, Eldorado och Garants kaviar tillverkas alla hos Klädesholmen Seafood AB. Från Marenor kommer både Icas och Coops kaviarer och även Isbjörnens kaviar. Kosterfiskarens kaviar tillverkas, namnet till trots, inte på Koster utan i Danmark, och är den enda av produkterna som inte tillverkas på Västkusten.
Recepten är ganska lika mellan de olika sorterna. Förutom rom från torsk, eller både sej och torsk, innehåller kaviarerna rapsolja, socker, potatisflingor, tomatpuré, salt och konserveringsmedel. Största variationen mellan produkterna är hur mycket rom de innehåller. Vanligast är mellan 50 och 52 procent. Budgetmärkena Eldorado, Coop X-tra och Svennes har en lägre romhalt, mellan 40 och 42 procent.
En liten mängd rom behöver inte betyda att kaviaren smakar sämre. En lågbudgetkaviar får höga betyg av smakpanelen för smak, konsistens och utseende och får näst högst samlat betyg av alla kaviarerna i testet. Den hör till de mildare i testet och får omdömen som ”väldigt mild smak” med ”krämig konsistens”, ”god kaviar som inte sticker ut”. Den hör också till de billigaste produkterna och får utmärkelsen Bra köp.
Två andra billiga sorters kaviar hamnar betydligt längre ner i tabellen och får omdömen som ”väldigt mild, få romkorn”, ”en barnkaviar?” respektive ”blek i smaken, salt men inte mer”. Båda slipper dock undan jumboplatsen. Där hittar vi i stället en klassisk kaviar, som panelen tycker är för salt. Omdömena från smakpanelen blir att den är ”skarp i smaken”, ”väldigt salt”, ”frän och ettrig” och att den ”smakar böckling”.
Smaktestet är ett blindtest där deltagarna inte vet vilken kaviar de smakar. Foto: Jonas Ryberg
Inte heller en annan klassisk kaviar på tub går hem hos panelen som helhet, även om den har fans. De som gillar den tycker att den har ”snäll och bra kaviarsmak” och att den är ”fyllig och god”. De paneldeltagare som inte gillar den lyfter i stället fram att den är ”mycket salt” och ”lite kletig”.
Panelens smakfavorit och kaviaren som är Bäst i test är en ekologisk kaviar. Den får högst betyg av smakpanelen, som ger omdömen som ”salt och rökig men god och rund smak”, ”balans mellan salt, sött och rökt” och ”mycket gott”. Som helhet är kaviartestet en storslam för butikernas egna märken.
Vi har också låtit ett labb undersöka kaviaren efter oönskade ämnen i form av PFAS och bisfenol A. PFAS kan hamna i kaviaren via fiskrommen och bisfenol riskerar att läcka från lacken på insidan av kaviartuben. Både PFAS och bisfenol kan bland annat påverka immunförsvaret negativt. Dessbättre hittar vi inga oroande halter av något av dessa ämnen. Bisfenol hittar vi inte alls. När det gäller PFAS är det av Coops kaviarer som innehåller mest. Men även av denna kan ett barn på 15 kilo äta 244 gram per vecka utan att riskera negativa hälsoeffekter på lång sikt, baserat på det tolerabla intag som finns från den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa.