Nyttiga gryn

Den alldagliga gröten har gått från att vara fattigmansmat till hetaste trendkäket – i storstäderna öppnas det restauranger som enbart serverar gröt, och Instagram är fullt av tjusiga bilder på gröt toppade med frön och färgglada bär.
– Just nu ser man ofta pyntad gröt på restauranger och kaféer – man förstärker den med nötter, frukt och grönt. Det är lite som gröt plus, säger Ingela Stenson, som är trend­analytiker på United Minds.

Att rätterna då blir estetiskt tilltalande och gör sig bra på bild är också en fördel.
– Jag var i San Francisco nyligen och där åt jag en gröt som hade som ett mosaikmönster av bär och nötter ovanpå, det var en verklig njutning att både se på och äta. Allt fler restauranger tänker på Instagram när de designar sina rätter, för om rätterna syns i Insta­gramflödet så gynnas restaurangen, säger Ingela Stenson.

Hon säger att gröttrenden är svaret på flera trender i ­sam­hället, och därmed täcker flera behov – havre har en bra näringssammansättning, den är back-to-basic vilket ger trygghet i en orolig värld, och havre kan användas som köttersättning för den som vill äta mer grönt.
– Men framför allt är gröt vanligare mat än man tror, det är lite av en dold älskling för det svenska folket, säger Ingela Stenson.

Men trendfaktorn är så klart inte grötens främsta fördel. Förutom det låga priset – som för havre­grynsgröt kan vara så lågt som under 50 öre per portion – är havregryn också väldigt nyttigt.
– Havre innehåller flera vitaminer, mineraler och spårämnen. Dessutom har det en bra proteinsammansättning med flera livsnödvändiga aminosyror, och ett bra fettinnehåll med hög halt av fleromättade fetter, säger Marie Alminger, biträdande professor på institutionen för Biologi och bioteknik, avdelningen för livsmedelsvetenskap, på Chalmers tekniska högskola.
Dessutom innehåller havre lösliga kostfiber, som till exempel betaglukan, som kan sänka förhöjda kolesterolvärden i kroppen.

– Högt LDL-kolesterol, det så kallade onda ­kole­sterolet, anses vara en stark riskfaktor kopplad till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Marie Alminger.

Betaglukaner är också bra för att hålla blodsockret på en jämn nivå. Att havre innehåller mycket ­kolhydrater tycker inte Marie Alminger spelar någon roll.
– Tyvärr har kolhydrater fått onödigt med kritik, men det är stor skillnad på kolhydrat och kolhydrat. Rent socker är inte bra, men kolhydrater av bra kvalitet, som det är i fullkornsprodukter, är bra. De är packade med näringsämnen, kost­fiber och spårämnen. Flera studier har visat att det är bra för hälsan att äta fullkorn, säger hon.

Dessutom är havre en av få grödor som är perfekt anpassad till det svenska klimatet och våra jordar. Havre är en hållbar gröda, med hög tolerans för sjukdomar och låga krav på näring. För något år sedan fick ett nytt forskningscenter vid Lunds universitet 100 miljoner kronor för att forska om havre. Syftet med forskningen är att försöka höja näringsinnehållet, ta fram nya havrebaserade produkter och göra havre till en stor, svensk exportvara.

I Råd & Röns test av 15 havregryn kommer nästan alla från Sverige, och 7 av dem är ekologiskt odlade. Därför känns det något snöpligt att testets utlandsodlade havre placerar sig i toppen. Favorits havregryn och Favorits ekologiska havregryn är gjorda på lettisk havre, och får 75 respektive 74 i samlat betyg. Favorits konventionellt odlade variant beskrivs av testpanelen ha en mustig, gulbrun färg med ren och god havredoft och fyllig havresmak. Den blir tillsammans med Icas (svenskodlade) havregryn bäst i test.

När smakpanelen testade havregrynen gjordes det i form av kallgröt. Det är när havregrynen har fått svälla i mjölk över natten. Kallgröten serverades utan topping för att panelen på bästa sätt skulle kunna bedöma doft, smak och konsistens på gröten.

Resultatet visar att det är stor skillnad på gryn och gryn. Först och främst skiljer sig grötarnas utseende. Några har tydliga havregryn, till exempel testvinnaren, medan andra sorter blir mer som välling, till exempel Gyllenhammars extra tunna. Smakpanelen föredrog den förra – tydliga gryn med stuns och tuggmotstånd. Överlag fick Gyllenhammar dåliga betyg, då smakpanelen ansåg den vara en blek och slät gröt utan tuggmotstånd och svag havresmak.
– Det kan ju bero på den sortens gröt vi gjorde. Gyllenhammars havregryn kanske passar bättre för andra användningsområden, säger Anna Edberg, projektledare för testet.

Även doft och smak skiljer mellan grötarna. Den ena testvinnaren, Icas havregryn, beröms av smakpanelen för att ha kraftig havredoft och god, lite sötare, havresmak. Andra, till exempel havregrynen från Axa, får avdrag för att ha för tunn smak. Gröten ska inte heller bli för geggig, som Änglamarks gröt, utan det ska vara bra stuns i grynen, som Coops havregryn har.
När vi testade om havregrynen innehöll några bekämpningsmedel eller mögel­gifter, hittade vi spår av ett bekämpningsmedel i testvinnaren, Favorits havregryn. Vi testade för ungefär 500 bekämpningsmedel, och hittade bara spår av ett av dem, vilket innebär en nivå långt under gränsvärdet. Eftersom Favorit inte heller är ekologiskt odlad, har den bara fått 1 poängs avdrag för detta.
– Det är väldigt positivt med en produktgrupp där vi inte hittar något problem alls. Det är ­ovanligt att vi får så här bra resultat, säger Anna Edberg.