Dyrast är godast
Den dyraste chokladen är godast – men den billigaste är inte dum den heller. Och vårt test visar att du kan njuta utan att oroa dig för farliga ämnen.
Den har kallats gudarnas föda och vi är många som tycker att det är något speciellt med just choklad. Och nu har Råd & Rön fått turen att avgöra vilken choklad som är allra godast. För att du ska kunna njuta utan oro har vi har också testat om kakorna innehåller några oönskade ämnen, till exempel tungmetaller och mineraloljor.
Vi har testat tio chokladkakor med 70 procents kakaohalt, utan smaksättningar. Störst vikt har vi lagt på vad smakpanelen anser. Överlag fick de testade chokladkakorna höga smakbetyg. Godast var testvinnaren – dyra Valrhona. Smakpanelen tyckte att den hade en ”härlig bitterhet, balanserad syra och sötma samt djup smak” och att det sammantaget var en ”mustig choklad”. Men testet visar att du inte behöver betala dyrt för att få god choklad. Billigaste J.D. Gross från Lidl fick också höga smakbetyg. Panelen ansåg att den hade ”djup och ren sötma, kort men mustig smak och bra konsistens”. Minst gillade smakpanelen Marabou Premium Fin, som de gav omdömet ”lite rökig doft och smak, låg bitterhet och syra, unken smak och karaktärslös”.
7 kg
… choklad om året äter vi svenskar. Det gör oss till nummer fem på listan över de största chokladätarländerna i världen. Mest äter schweizarna – nästan nio kilo per person och år.
Vi har även testat chokladen för ämnen som inte ska finnas i mat: kadmium, bly, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och mineraloljor. Kadmium är en tungmetall som finns i jorden och tas upp av alla växter, men kakaoplantan är extra bra på att ta upp den. Kadmium finns i kakaopulver, och ju mer kakao i chokladen, desto mer kadmium riskerar den därför att innehålla. Att vi skulle hitta kadmium i den mörka chokladen var därför föga förvånande. När vår danska systertidning Taenk testade choklad hittade de väldigt höga halter kadmium i en sort, men glädjande nog var halterna i chokladkakorna i vårt test inte särskilt höga.
Från den 1 januari 2019 kommer det att finnas gränsvärden för hur mycket kadmium choklad får innehålla, för mörk choklad är det max 0,8 milligram per kilo. Alla chokladkakorna låg långt under det värdet. Som mest uppmätte vi 0,29 milligram per kilo i Marabou Premium Eco. Äter du inte stora mängder är det inget att oroa sig för, men smäller du i dig en hel chokladkaka själv riskerar du att komma över den mängd kadmium du högst bör äta per dag. Rekommenderad maxmängd i veckan är 2,5 mikrogram kadmium per kilo kroppsvikt.
Även bly är en tungmetall som finns i jorden och som därför kan finnas i choklad. Tungmetallen skadar de röda blodkropparna och kan leda till blodbrist och skada nervsystemet. Även här var värdena i chokladen bra – endast två sorter, J.D. Gross och Green Star, innehöll mätbara värden av bly och värdena var väldigt låga.
Mjölk, vit, mörk och rosa
Mörk choklad består av socker, kakaomassa och kakaosmör. Tillsätts mjölkpulver blir det mjölkchoklad. Vit choklad innehåller ingen kakaomassa, utan bara socker, kakaosmör och mjölkpulver. De här tre chokladsorterna känner de flesta till, men sedan en tid tillbaka finns det även en fjärde sort – rosa choklad. Den är gjord på kakaobönan ”Ruby”, som har naturliga inslag av rosa färgpigment. Smaken är len och lite fruktig.
Polycykliska aromatiska kolväten, PAH, kan vara cancerframkallande och skada kromosomerna. PAH:er bildas till exempel när mat hettas upp och kan uppstå när kakaobönorna torkas och rostas. Marabou Premium Fin hade långt högre halter av PAH än de andra chokladkakorna, dock utan att överstiga några av de gränsvärden som finns. Smakpanelen tyckte att den chokladen smakade rökigt, vilket kan bero på att kakaobönorna helt enkelt har rostats för hårt.
Mineraloljor kan ackumuleras i kroppen och vara cancerframkallande. När mineraloljor hittas i mat har de ofta kommit dit från förpackningar som maten eller råvarorna förvarats i, eller från tillverkningsprocessen. 2012 slog vår systertidning Stiftung Warentest larm efter att höga halter mineraloljor hittats i chokladen i en chokladkalender. Mineraloljor i choklad kan komma från oljan i maskinerna som används vid tillverkningen eller från de jutesäckar som kakaobönorna förvaras och transporteras i. I vårt test hittade vi dock endast väldigt låga halter mineraloljor.
Chokladens ”nyttighet” ett önsketänkande
Då och då dyker det upp studier som visar att choklad är bra för till exempel hjärtat, minnet och för att sänka blodtrycket. Men studierna är ofta sponsrade av chokladindustrin och de tenderar att överdriva fördelarna.
– Kakao innehåller flavanoler, som är antioxidanter, och de verkar ha hälsosamma effekter. Men det är stora skillnader i hur mycket olika chokladkakor innehåller. De här ämnena finns även i äppelskal och grönt te, så choklad är inte den bästa källan, säger Veronica Öhrvik på Livsmedelsverket.
Studieresultaten ger inte heller alltid upphov till rimliga kostråd. I studien som visade att choklad hade positiv effekt på blodtrycket fick deltagarna 670 milligram flavanoler per dag. För att få i sig så mycket måste man äta 50 stycken 100-gramskakor med mörk choklad. Och då upphävs de positiva effekterna av de negativa med att äta så mycket choklad.
Mörk framtid för chokladen
Vi verkar bli allt fler som älskar choklad – mellan 2010 och 2015 ökade chokladmarknaden med 13 procent, framför allt tack vare att tillväxtmarknader som Indien och Kina upptäcker det mörka guldet. Men frågan är om vi får njuta av choklad i framtiden. Dagens kakaobönder blir allt äldre och få unga vill ta över, eftersom kakaoodlande inte lönar sig. Många av bönderna överlever på några få dollar per dag. Redan i dag har många före detta kakaobönder bytt till mer lukrativa grödor som palmolja eller gummi.
Dessutom är klimatförändringarna ett hot mot kakaoodlingarna. Över 70 procent av all kakao i världen odlas i fyra västafrikanska länder – Elfenbenskusten, Ghana, Nigeria och Kamerun. Men kakao är en känslig gröda som lätt drabbas av väderomställningar, sjukdomar och insekter. Det internationella centret för tropiskt jordbruk varnar för att om medeltemperaturen stiger med två grader kommer en stor del av de kakaoproducerande delarna av Västafrika att vara för varma för kakaoträden.