Vilken symaskin du ska välja beror på vad du ska göra med den. Är det endast enkla grejer, som att lägga upp gardiner och sy andra enkla sömmar, klarar du dig med en billigare modell. De billigaste hushållssymaskinerna i testet kostar runt 3 000-4 000 kronor och klarar de enklaste sömmarna ungefär lika bra som de dyrare modellerna. Men är sömnad en hobby där du vill ha möjlighet att kunna sy mer avancerade sömmar, och helst ha roligt när du gör det, är det värt att lägga pengarna på en dyrare maskin.
Du får dock lägga till ganska mycket, modellerna i topp kostar runt 10 000 kronor. Då får du en symaskin som är lättare att använda, eftersom det är framför allt hanterbarheten som skiljer de dyra från de billigare.
– Det är mycket som ska stämma och funka för att det ska kännas kul att sy med sin maskin, säger Lisa Wärmegård, Råd & Röns projektledare för testet.
Hon är själv hängiven sömmerska och syr många av sina egna kläder. Hon berättar att hon länge hade en enkel, begagnad symaskin men att det verkligen gjorde skillnad när hon för några år sedan beslutade sig för att unna sig en bättre.
– Med den nya maskinen drog jag mig inte längre för att sy olika moment. Den gamla maskinen fick till exempel inte till dragkedjor bra så det försökte jag inte ens. Inte heller att fålla tunna tyger, då blev det bara en massa trassel. Den nya maskinen däremot är väldigt pålitlig och jag vågar sy alla typer av material, säger Lisa Wärmegård.
Hushållsmaskinerna i testet klarar mellan 21 och 221 olika sömmar med varierande resultat. Toppmodellerna klarar i stort sett alla sömmar bra. De billigare maskinerna är i stort sett lika bra på att sy enkla sömmar som raksöm och sicksack, men sämre på vissa av de mer avancerade sömmarna.
En av testets symaskiner saknar pressarfot för blindsöm. Den går dock att köpa till, vilket vi har gjort för att kunna testa den sömmen. Och trots att den kallas heavy duty är den sämst i testet på att hantera att sy flera lager tyg och sömmar som korsas, en situation som uppstår när du till exempel lägger upp ett par byxor.
När det gäller hanterbarhet, hur maskinerna är att använda, har vi tittat på hur utförlig och lättförståelig bruksanvisningen är. Vi har bland annat undersökt om det finns bra information om vad man behöver för att sätta i gång och sy och vilka instruktioner det finns för olika symoment. Om det till exempel inte finns en automatisk funktion för att sy knapphål är det viktigt att det finns en detaljerad information om hur man gör det.
Två symaskiner saknar bruksanvisning helt. Där har vi i stället fått förlita oss på den information som finns online. För en av dem hittade vi ändå inte tillräckligt med information om hur man syr flera moment. Ytterligare en symaskin i testet har visserligen en bruksanvisning, men en bristfällig sådan och det saknas instruktioner för flera moment som till exempel för hur man syr knapphål, en dragkedja och i olika material. Flera modeller saknar tips om hur man syr nära kanten.
Vi har också bedömt om arbetsytan kring nålen känns ergonomisk och stabil och hur lätt det är att justera pressarfoten, byta spole, och hur smidigt det är att förbereda maskinen för sömnad, trä maskinen och göra alla inställningar. Generellt sett är det lättare att justera stygnen med de elektroniska modellerna.
Det är stor skillnad i hur snabbt symaskinerna kan sy. Framför allt är det viktigt att kolla att de kan sy långsamt, om man är ovan. En symaskin syr som långsammast 490 stygn per minut och det är kanske inte så kul om man är ovan och vill köra lite försiktigt. Då är 58 stygn per minut mer hanterbart. Även detta är de dyrare maskinerna bättre på, de klarar att sy långsamt.
Symaskinerna har rusat i pris de senaste åren och köper man en produkt för 15 000 kronor vill man så klart att den ska hålla länge. I vårt hållbarhetstest har vi kört maskinerna har vi undersökt det. För att göra det har vi sytt i jeanstyg i 50 timmar, med regelbundet underhåll. Därefter har vi undersökt om de fortfarande syr lika fina sömmar som de gjorde innan.
En symaskin sydde till exempel sämre sömmar efter hållbarhetstestet. Vi har även bedömt vilket material symaskinen består av och hur den är hopmonterad. Extra noggrant har vi granskat de komponenter som slits snabbast, och om de är lätta att byta och serva.
Alla symaskiner har fått höga betyg i vårt säkerhetstest, där vi bland annat kollat att de inte blir för varma eller att griparsystemet, alltså den mekanism som hanterar undertråden och ser till att den sammanfogas med övertråden, blockeras.
Vill du inte betala för de dyraste maskinerna finns en prisvärd symaskin i testet, som kostar drygt 4 000 kronor. Den klarar alla sömmar bra och även om den har några missar i hanterbarhetstestet, som att det saknas information om hur man syr nära kanten, är den förhållandevis enkel att använda.
...