Symaskiner – bäst i test

De sex modellerna i testet är så kallade hushållssymaskiner. Tre av dem är mekaniska och då väljer du sömmar och inställningar med rattar och vred och tre är elektroniska, som har knappar eller ibland pekskärm.

– Hushållssymaskinen är den maskin man klarar sig längst på, den kan sy det mesta, säger Lisa Wärmegård, testansvarig på Råd & Rön. 

Gemensamt för de sex modellerna är att de har en över- och undertråd, där trådspänningarna går att justera. De har en friarm som gör det lättare att sy runt exempelvis byxben och en utbytbar pressarfot som du kan ställa trycket på. Och alla kan sy raksömmar och sicksacksömmar med utbytbara nålar. Många moderna symaskiner har en mängd olika sömmar – flest sömmar i testet har symaskinen om kan sy hela 97 olika sömmar.

För att testa hur bra de olika symaskinerna är har vi skickat dem till ett labb i en europeisk region som har en lång historia inom textilindustrin, där det har tillverkats både symaskiner och andra textilprodukter. Testpanelen bestod av både riktigt kunniga och mindre erfarna sömmerskor, som har sytt en mängd olika sömmar på olika sorters tyger.

Testet visar att det är stor skillnad på hur bra symaskinerna är – testvinnaren får 76 i samlat betyg och jumbon får bara 48. Det är också stora skillnader på priserna. Den billigaste symaskinen kan du hitta för under 2 000 kronor, medan testets dyraste kostar fem gånger så mycket – över 10 000 kronor. Till viss del får du vad du betalar för. De två dyraste symaskinerna placerar sig i toppen och får genomgående bra betyg för alla olika sömmar, hanterbarhet och för sin konstruktion. De billigaste symaskinerna placerar sig i botten och får överlag sämre betyg.

Tittar man närmare på de olika delbetygen ser man att alla klarar enkla raksömmar, där vi vill ha en rak och jämn söm utan hoppstygn och där övertråden inte syns på undersidan eller tvärtom, relativt bra. De klarar också nyttosömmar som sicksack och sömmar för stretchiga tyger. Däremot är de billigare symaskinerna sämre på att överkasta kanter, sy i tjocka tyger och korsa sömmar.

– Korsa sömmar är när man exempelvis ska lägga upp ett byxben på ett par jeans, då korsar man de längsgående sömmarna i flera lager, vilket kan vara väldigt svårt för maskinerna, säger Lisa Wärmegård.

Några maskiner är sämre på att göra knapphål och sy i dragkedjor, men att sy nästan osynliga fållar med blindsöm fixar alla modeller och även att sy nära kanten.

– Där vill vi inte att tyget följer med ner i spolhuset eller på annat sätt sticker iväg åt något håll, utan att sömmen ska löpa rakt och snyggt längs kanten, säger Lisa Wärmegård.

När testpanelen sydde i olika sorters tyg var två symaskiner sämre på att sy i trikå, medan en symaskin var sämre på fleece.

De billigare modellerna får också lägre betyg för hur de är att hantera. Här tittar vi på hur lätt det är att börja använda symaskinen utifrån bruksanvisningen, hur lätt det är att förbereda maskinen för sömnad och hur lätt det är att trä symaskinen och göra alla inställningar. Framför allt har de sämre bruksanvisningar, vilket är en klar nackdel för den med mindre erfarenhet.

– Det är mycket som ska stämma för att det ska kännas kul att sy på symaskin. Jag är väldigt glad att jag har kvar min bruksanvisning till min gamla maskin, den har jag läst många gånger, säger Lisa Wärmegård.

Några av symaskinerna är inte så bra på att sy långsamt.

– När man är nybörjare eller om man ska sy något extra trixigt kan det vara bra om maskinen kan sy långsamt, säger Lisa Wärmegård.

I säkerhetsdelen har några symaskiner fått avdrag för att någon av säkerhetsföreskrifterna saknas eller varit felformulerade i bruksanvisningen, i övrigt klarar de sig bra.

För att se om symaskinerna kommer att hålla för många års tjänstgöring har vi låtit testköra maskinerna i full fart i cykler om totalt 50 timmars användning. Det fixar alla modeller.

– De som har fått avdrag i betygen här har tappat sin trådspänning, vilket gör att sömmarna blir hackiga, eller att övertråden syns på undersidan, säger Lisa Wärmegård.

VI har även låtit en speciell expertpanel titta på hur de olika modellerna är uppbyggda.

– I den här panelen finns personer som har lång erfarenhet av symaskiner och som i dag jobbar med att sälja reservdelar. De vet vilka delar som slits snabbast och har skruvat isär våra maskiner och tittat på vad speciellt utsatta delar är tillverkade i för material, om de är gjorda av plast eller metall, och om de är tillverkade på ett bra eller dåligt sätt, säger Lisa Wärmegård.

Överlag får symaskinerna höga betyg i hållbarhet – det här är produkter som har goda förutsättningar att hålla i många år.