Svensken trattar i snitt i sig tre koppar kaffe per dag. Det är ingen vild gissning att mycket av den drycken runnit igenom en klassisk kaffebryggare med filter. I vårt test finns bryggare som rymmer mellan fyra och tolv koppar och som fixar en full kanna på mellan ungefär fem och tolv minuter.
I majoriteten av bryggarna är det tänkt att du ska använda vanligt engångsfilter av papper, men till fyra av dem följer det också med ett flergångsfilter. I de fallen har vi använt de medföljande filtren när vi bryggt kaffe i labbet.
För att ta reda på hur gott kaffet blir har vi laddat bryggarna med ett typiskt svenskt kaffe enligt instruktionen på varje bryggare. En panel bestående av åtta kaffeexperter har sedan i ett blindtest fått bedöma smakupplevelsen från kaffet från de olika apparaterna. Resultatet visar att alla bryggarna i testet producerar gott kaffe och att skillnaden mellan modellerna är liten.
I fem av modellerna går det att ändra kaffets styrka genom att justera ett reglage. Men när vi testar den funktionen har den ingen eller mycket liten betydelse för resultatet.
Skillnaden mellan de olika modellerna i testet visar sig i stället när det gäller temperaturen på kaffet de producerar. Kaffe ska helst ha en temperatur runt 85 grader när det hamnar i kaffekannan. I bästa fall ska bryggarens varmhållningsfunktion få temperaturen att stanna där så att kaffet inte blir för kallt för att drickas eller för varmt, så att det bränns.
Vi har testat temperaturen både med full bryggmängd och med minsta möjliga bryggmängd för varje bryggare. Hetast kaffe får du i båda fallen med en och samma kaffebryggare, där temperaturen hamnar på 87 respektive 85 grader. Den bryggaren lyckas också hålla nästan den temperaturen i 30 minuter. Ingen annan kaffebryggare i testet når upp till 85 grader, många hamnar mellan 80 och 83 grader när en full kanna bryggs. Sämst går det för kaffebryggarna som bara når 73 respektive 74 grader. Den kyligare duon hamnar i botten också när det gäller temperaturen för minsta möjliga bryggmängd. Då presterar de temperaturer på bara 66 respektive 64 grader.
Små mängder kaffe svalnar snabbt och många av bryggarna har svårt att hålla värmen över den halvtimme som vi testar. För tre bryggare är kaffet bara runt 44 grader efter 30 minuter. Andra kaffebryggare i testet brassar på lite mer på värmeplattan och lyckas värma upp kaffet till högre temperaturer än när det var nybryggt.
Kaffe hör till de livsmedel som det svinnas mest av i hemmen och det kan tyckas smart med en liten bryggare om du ofta dricker kaffe själv.
I praktiken har max antal koppar dock inget direkt samband med hur många koppar en bryggare klarar per bryggning eller hur snabbt kaffet blir färdigt. Minsta mängd kaffe som bryggarna i vårt test fixar hamnar mellan 180 och 520 milliliter, eller mellan ungefär 1,4 och 4,2 koppar, baserat på en standardkopp om 125 milliliter.
När vi mäter bryggningstiden gör vi det från uppvärmning till färdigt kaffe i kannan. Snabbaste bryggaren i vårt test är fyra bryggare från samma tillverkare. De fixar en full kanna kaffe på bara fyra minuter och 55 sekunder. Nöjer du dig med en kopp kaffe är det dock en annan kaffebryggare som är snabbast och fixar det på två minuter och nio sekunder. Långsammast är bryggaren som tar tolv minuter och 24 sekunder på sig för en kanna.
Våra experter har också bedömt hur enkla bryggarna är att använda. Här sticker en modell ut genom att få lägsta möjliga betyg för hur enkelt det är att hälla upp kaffet när det är klart. Vill du undvika spill är det bättre att satsa på någon av alla de modeller i tabellen som får högsta möjliga betyg i samma gren.
Kaffedebut som te
Innan någon smart person på 1300-talet kom på att kaffeträdets frön kunde rostas, malas och blandas med vatten var kaffet mest uppskattat för sina körsbärslika frukter och för att bladen kunde användas till ett uppiggande te. Kaffet kommer ursprungligen från östra Afrika men spreds på 1600- och 1700-talen över världen och i dag är det Brasilien som är världens största kaffeproducent.
Det finns över hundra kaffesorter men nästan allt kaffe vi dricker består av bönor från antingen Coffea arabica eller Coffea canephora. Bönorna från den senare kallas robusta.
Arabicabönan har en mildare och mer komplex smak jämfört med robusta, som är mer bitter och innehåller mer än dubbelt så mycket koffein.
Robustan blev heller inte populär att odla förrän dess tålighet mot olika sjukdomar blev viktig i odlingen vid 1800-talets slut. I dag är nästan allt bryggmalet kaffe som säljs i Sverige arabica, medan robusta används i vissa blandningar för till exempel espresso och för frystorkat kaffe.
Arabica (till vänster) och robusta (till höger).
Hemmafrun som skapade filterkaffet
Filterkaffet uppfanns 1908 av Dresdenbon och hemmafrun Melitta Bentz, som tröttnat på kaffesumpen i kokkaffet hon drack varje morgon. Efter att ha experimenterat med flera bryggmetoder använde hon en burk med små hål i botten som hon placerade en bit läskpapper och malet kaffe i. Sedan hällde hon över varmt vatten och fick sumpfritt kaffe direkt i koppen. Tillsammans med sin man tog hon fram filter och filtertrattar, som de började sälja i sitt nya företag 1909.
Melitta Bentz fick också patent på sitt filter och filterpapper och var en av de första kvinnorna att skydda sin uppfinning för att kunna använda den kommersiellt. Uppfinningen la grunden för företaget Melitta och namnet är fortfarande mer eller mindre synonymt med kaffefilter.