Hoppa till innehållet

Nygammalt mensskydd

Intresset för menskoppar har ökat de ­senaste åren. Råd & Rön har testat hur bra det trendiga mensskyddet fungerar och om det innehåller några gifter.

Menskoppen bärs som en tampong men kan användas om och om igen.

Menskoppar är små behållare som bärs inne i kroppen, som en tampong. Men till skillnad från tamponger, som suger upp blodet, samlar menskoppen upp det. Menskoppen är också återanvändningsbar, man behöver bara skölja av den vid tömning och steriliserar den genom kokning en gång i månaden. Fördelarna är därför stora – man spar pengar i långa loppet och menskoppen genererar inga sopor. Eftersom den inte absorberar vätska som en tampong gör anses risken för infektion vara mindre och den kan därför användas under längre tid. En stor fördel inför sommaren är också att det är lättare att bada med menskoppen, eftersom den inte behöver bytas efter badet som en tampong.

Råd & Rön har testat sex menskoppar. Alla utom Me Luna är tillverkade i medicinskt silikon. Det låter bra, men det finns inte finns några lagar eller kontroller som reglerar vad medicinskt silikon är.

Störst vikt har vi lagt på testet av oönskade ämnen. Här klarade sig menskopparna överlag bra. Vi hittade endast väldigt små mängder av några få toxiska ämnen. Däremot innehöll menskopparna små mängder av flyktiga ämnen och NIAS, non intentional added substances. Det är restprodukter som kan finnas i silikon. De är troligen inte farliga, men de kan skapa irritationer. Testvinnaren Lunette klarade sig väldigt bra, i den hittade vi endast låga halter av flyktiga ämnen och NIAS. I Organicup hittade vi spår av allergena proteiner.
– Det är väldigt låga nivåer, men är man väldigt känslig kanske man ska undvika Organicup, säger Anna Edberg. 

Vi hittade också spår av PAH i Me Lunas och Yuukis menskoppar och i Belladott hittade vi spår av en PAH och en ftalat.
– Vi har varit hårda och dragit av betyg även vid låga nivåer av oönskade ämnen. Vi vill ställa krav på tillverkarna, för det går att tillverka bra produkter utan de här ämnena, säger Anna Edberg.

En panel av kvinnor som tidigare inte har använt menskoppar har fått testa dem under tre menscykler. För att få rätt storlek har vi följt tillverkarnas riktlinjer. Några av deltagarna var ändå missnöjda med storlekarna, vilket indikerar att informationen kan bli tydligare. Paneldeltagarna har rapporterat vad de tycker om menskopparna efter varje cykel, och resultatet visar att de blev mer positiva med tiden.
– De hade lite problem i början, men resultatet blev bättre och bättre. Det tar ett tag att vänja sig vid menskopparna, till exempel hur de ska sitta. Till slut sa i stort sett alla att de tänkte fortsätta att använda dem, säger Anna Edberg.

Ökat intresse

Det första patentet på en form av menskopp togs redan 1867. Användandet har tidigare aldrig riktigt tagit fart, men de senaste åren har intresset ökat. Apoteket tog in menskoppen i sitt sortiment 2016 och i dag står menskoppen för knappt 10 procent av företagets sålda mensskydd.

I en kandidatuppsats som gjordes vid Lunds universitet 2014 svarade 30 procent av de unga, högutbildade kvinnorna som svarade på enkäten att de använde menskopp som skydd.

Ökad hälsomedvetenhet, ekonomiska faktorer, större miljö­hänsyn och att det nu är lättare att köpa produkter över nätet kan förklara det ökade intresset.

I dag tillverkas menskoppar i samtliga världsdelar. Återanvändnings­bara menskoppar har stor potential i utvecklingsländer, där bristande tillgång på mensskydd begränsar ­kvinnor från att det delta fullt ut i det vardagliga livet.

Menskopparna fick överlag bra betyg av test­panelen. Det gick bra att både sova och träna med dem. Bäst gillades Organicup, som fick toppbetyg rakt igenom av panelen. En av kopparna, Yuuki, var dock svår att ta ut. Flera paneldel­tagare klagade på att det gjorde ont, och en fick inte ut den på egen hand. Det ­bedömdes så allvarligt att vi gjorde avdrag i testpanelens samlade betyg på grund av detta. Lunette och Lady Cup hade lite problem med läckage, framför allt vid träning.
Vi har även testat hur hårt man kan dra i menskoppen utan att den går sönder. Här klarade sig alla menskoppar bra.

När det gäller märkning har menskopparna främst fått låga betyg för att det felaktigt står att menskoppar inte kan orsaka Toxic Shock Syndrome, TSS, en komplikation som kan uppstå vid en bakteriell infektion, då ett gift som bakterierna utsöndrar kan orsaka ett livshotande tillstånd.
– Ny forskning visar att de bakterier som är förknippade med TSS kan finnas på menskoppar. Därför har vi satt låga betyg på dem som påstår att bakterierna inte finns, säger Anna Edberg. 

"Känns inte och sitter säkert"

Annika Lindberg har använd menskopp i nästan ett decennium. Hon säger att det är det bästa mensskyddet när man är fysiskt aktiv.

Annika Lindberg har använt menskopp i flera år, hon började efter att några i hennes bekantskapskrets berättat att de gjorde det. Hon säger att hon började av ekonomiska och miljömässiga skäl.
– Dels så kan man använda den livet ut, så den spar både pengar och miljön. Sedan känns det bättre att inte använda material som kanske inte är jättehudvänliga, och menskoppen torkar inte ut på samma sätt, säger hon.

Efter att hon börjat använda menskoppen har hon också upptäckt dess praktiska fördelar.
– Man behöver inte ha med sig tamponger överallt och så kan man ha den inne mycket längre. I slutet av mensen kan man ha den inne i en hel dag – det är inte farligt som tamponger. Man slipper också fundera på var man ska slänga den använda tampongen, säger Annika Lindberg.

Annika Lindberg spelar sedan flera år tillbaka roller derby – en sport med hårda tacklingar som utövas på rullskridskor. Hon tycker att det har funkat fint att använda menskopp när hon utövar den tuffa sporten.
– Jag tycker att det är det bästa skyddet när man är fysiskt aktiv. Det känns inte och sitter säkert, jag märker den inte ens. Den har aldrig läckt, jag var orolig för det i början, men jag har aldrig varit med om det, säger hon.

Hon undrar varför inte fler använder menskopp.
– Jag har tänkt på det, att om den är så bra, varför har den inte blivit populär tidigare? Men det är ju för att marknaden inte skulle tjäna lika mycket pengar på att sälja en grej som används livet ut, det är bättre för dem att sälja nya mensskydd varje månad, säger Annika Lindberg.

 


Roller derby går ut på att en person i varje lag, den så kallade jammern, ska ta sig förbi spelarna i ­motståndarlaget, som i sin tur ska försöka hindra den här spelaren från att ta sig förbi genom tacklingar och att ­fysiskt placera sig i vägen. Foto: Peter Troest