Grillkol - bäst i test

Vi är mitt uppe i grillsäsongen och det fräser för fullt i trädgårdar och parker. Grillkolspåsarna flyger från hyllorna i butiker och bensinstationer. Råd & Rön har testat 15 olika påsar med kol som vi har köpt från just mataffärer och mackar. Därför är de flesta påsarna butikernas egna märken, men även några fristående varumärken som Dancoal och Weber ingår i testet.

Ett bra grillkol ska ha en jämn och lång förbränningstid och ge ifrån sig mycket värme. Dessutom ska det vara lätt att tända och inte ryka för mycket. Under kolningen av träet ska så mycket av fukten som möjligt ha försvunnit. Högst åtta procent fukt får finnas kvar enligt den europeiska standard vi har testat efter. Det klarar alla testade sorter. Kolet ska även innehålla minimalt med aska, för mycket aska kväver elden och sänker därmed temperaturen. Även här är gränsen åtta procent, vilket ett kol klarar med en hårsmån medan ett annat grillkol däremot fallerar. De andra sorterna lämnar små mängder aska efter sig. När fukt, aska och flyktiga ämnen dras bort från bruttovikten får man fram andelen bundet kol. En hög kolhalt ger längre förbränningstid och renare förbränning. Minst 75 procents kolhalt ska grillkolet ha, enligt standarden. De tre sorterna i botten av tabellen har betydligt lägre kolhalt än så.

För att glöden ska bli jämn och vara under lång tid spelar också storleken in. Kolbitarna ska varken vara för stora eller för små, helst ska de vara mellan 20 och 80 millimeter. Här är det många påsar som har problem – för stor andel av kolbitarna är alldeles för små, närmast damm. Tillverkningen påverkar kolets hårdhet och därmed hur lätt det bryts sönder. Men även hårdhänt frakt och hantering i butiken kan göra att kolbitarna bryts. Standarden säger att 40 kilo kol ska silas för att mäta kolbitarnas storlek. Vi har inte möjlighet att testa så mycket, utan köper en påse som en vanlig konsument. Men mycket tyder på att våra labbtestade påsar speglar kolstorleken du kan förvänta dig. Åtta av de kolsorter som får låga betyg för sin granulering (storleksfördelningen av kolbitarna) är nämligen tillverkade i samma fabrik i Polen. Även påsar från samma fabrik som testades av våra europeiska systertidningar innehöll många minimala kolbitar.

Alla påsar utom en innehåller mer kol än vad som anges, två av grillkolen ”bjuder” dig på mest – 200 gram, vilket motsvarar åtta extra procent. Den enda påse som innehåller mindre kol än angivet är en grillkolspåse som ”saknar” 100 gram. Ett grillkol har testets näst dyraste kilopris, 24 kronor, bara slaget av ett annat märke grillkol som kostar 42 kronor per kilo. De båda premiumpåsarna hamnar dock i testfältets nedre skikt. Sämst betyg får testets två billigaste kolsorter, de båda kostar tolv kronor kilot.

Nio av påsarna kommer från Polen, två har Ukraina som ursprungsland (varav en är det tämligen svenskklingande Norrlandskol) och en är från Sydafrika. På resterande tre påsar finns inget angivet ursprungsland, däremot står det på två av dem att de innehåller ”europeiskt lövträ”. Undantaget är en sort, som varken avslöjar ursprungsland eller innehåll. Den påsen är också den enda påse som inte har någon miljömärkning.