Beskär träden med stil
En bra grensåg är A och O för att kunna beskära fruktträden med minsta möjliga skada. Råd & Röns test visar att det lönar sig att betala lite mer för att få en bra såg.
Vi har testat elva hopfällbara grensågar. Priserna varierar stort, från endast en femtiolapp för den billigaste till 450 kronor för den dyraste. Resultatet visar dock att det här inte är en produkt att snåla på. De dyraste sågarna både klarar sig bättre i labbtestet och gillades mest av testpanelen.
Panelen bestod av tio vana trädgårdsarbetare, hälften män och hälften kvinnor, som yrkesmässigt beskär träd. Bland andra ingick en ägare av ett musteri och en trädgårdskonsult i gruppen.
En av de viktigaste aspekterna enligt panelen är att sågbladet sitter fast i handtaget och inte glappar. Det gör slätast och finast snittyta.
Om bladet glappar blir det ett hackigt snitt där svampar och bakterier har lättare att få grepp. På en plan snittyta minimeras angreppsytan.
Storleken har betydelse
Panelen ansåg också att storleken definitivt har betydelse när det gäller grensågar. Bladet ska inte vara för kort, då blir sågdragen för korta, men det ska samtidigt inte vara för långt.
”En såg av den här typen ska vara liten och kompakt, annars kan man lika gärna köpa en stor, fast såg. Poängen med hopfällbara sågar är att man ska kunna ha dem i fickan”, som en paneldeltagare uttryckte det.
Perago Pull Saw kallades för ”samurajsvärdet” av panelen och ansågs vara alltför lång och sladdrig. Att sågen är lätt att fälla ut och ihop är också viktigt; helst ska man kunna trixa ut bladet med en hand.
Fiskars såg fick minusbetyg för att den är så krånglig att fälla ut – den kräver tvåhandsfattning och att man skruvar ut bladet med en liten skruv. Det gillade inte panelen, som annars tyckte att sågen hade ett bra blad.
Över huvud taget var det inte många av sågarna som föll Råd & Röns kräsna panel i smaken. Majoriteten av sågarna kunde endast en eller två personer tänka sig att spendera pengar på.
Allra bäst gillade panelen sågen från ARS. Den kunde nio av tio paneldeltagare tänka sig att köpa. Tyvärr drogs betyget på den här sågen ner av labbtestet. Här undersökte vi bland annat hur lång tid det tar att såga 50 mm rundstav av bokträ, vilken hårdhet bladet och sågtänderna har och hur mycket sågtiden förlängs efter att 100 skivor av rundstaven sågats av.
Sågen från ARS tappade på att den inte har härdade sågtänder i förhållande till bladet, och den blev också snabbt slöare, vilket resulterade i en väsentligt försämrad sågtid. Silkys såg har härdade sågtänder, och dess sågtid blev bara 6 sekunder längre efter 100 sågningar. Det bättre betyget i labbdelen av testet gjorde att Silkys såg blev testets vinnare.
Snabbt slöa
Testets billigare verktyg sågades både av panel och av labb. Ingen av paneldeltagare kunde tänka sig att köpa Gardenas såg, som sågar långsamt och dåligt och ger lurviga snitt. Endast en av tio ville köpa Plantagens, Gardols och Peragos sågar.
Inte heller i labbtestet gick det något vidare för dessa. De billigare sågarna blev snabbt slöa och får rejält längre sågtider.
Hard Heads såg får en sågtid på en hel minut när den har sågat 100 grenar, och Gardol GDS 290, som var långsam redan till att börja med, tar över en minut på sig när den slitits. Det ska jämföras med testvinnaren Silky, som efter 100 sågningar fortfarande kommer igenom grenen på 20 sekunder.
Låt trädgården få kosta!
Både labbtest och panelbetyg visar alltså att det lönar sig att betala de extra hundralapparna för en bra grensåg. Paneldeltagarna tyckte att man som privatperson ska satsa på en riktigt bra såg som man kan ha resten av livet.
Labbtestet visar också att inga av sågarna hade problem med rost, och på de dyrare sågarna går det att byta blad om det skulle behövas.
Men framför allt tyckte panelen att man gott kan kosta på sig ett bra verktyg för trädgårdsarbetet: ”Varför köpa en såg för 50 kronor som man inte blir nöjd med? Om du tycker om att arbeta i trädgården – låt det få vara en hobby som kostar! Alla andra hobbyer, som bilar och skidåkning, får ju kosta pengar. Varför får inte trädgården göra det?” frågade sig flera av dem.
Hur är viktigare än när då du beskär
Vinter eller höst – när ska träden egentligen beskäras? Tidigare beskar man träden under februari– mars, men på senare år har man även börjat prata om att beskära under den så kallade JAS-perioden, det vill säga under juli, augusti och september.
Enligt Ann-Catrin Thor, trädgårdsrådgivare på Riksförbundet Svensk Trädgård, är inte tidpunkten då man beskär träden lika viktig som hur man beskär dem. Men det finns några riktlinjer.
– Yngre träd som man vill ha stark tillväxt på kan beskäras under vintern när trädet inte har några blad. Äldre och sjuka träd ska beskäras under JAS, säger hon.
Absolut viktigast när man beskär träd är att man inte skär så man skadar den så kallade grenkragen. Det är den ansvällning som sitter där gren och stam går ihop, och den innehåller ämnen som försvarar trädet mot angrepp av skadliga bakterier och rötsvampar.
Dessa kan annars lätt få fäste på sårytan efter beskärning, och ett angrepp förkortar trädets livslängd. Om man beskär rätt bildas en perfekt ring runt snittytan. God trädbeskärning är en konst, och man ska helst ha en idé om vad man vill uppnå med den.
– Man ska vara försiktig när man beskär, och man kan inte ta bort alla grenar man vill på en och samma gång, säger Ann-Catrin Thor.
Den som är osäker kan vända sig till certifierade fruktträdsbeskärare för hjälp. Du hittar dem på www.tradgard.org.
Slutsats
Råd & Rön har testat elva hopfällbara grensågar. De skiljer sig ganska mycket i pris, och testet visar tydligt att de dyrare sågarna är bättre än de billiga. Alla sågar utom Gardols klarar säkerhetskraven, och de får också bra betyg för bladkvalitet.
De lite dyrare sågarna har dock högre hållbarhet och blir inte slöa lika snabbt, och de gillades också bättre av panelen. Bäst i test är Silky Pocketboy 170, som får 87 i samlat betyg av 100 möjliga.