Så luras du av klädsajterna
Varor som levereras i fel storlek eller kanske inte alls och returer där inga pengar betalas tillbaka. Problemen är många för de kunder som anmält så kallade dropshippingföretag till Allmänna reklamationsnämnden.
Dropshipping brukar det kallas när butiken inte har något eget lager, utan alla varor levereras direkt från fabrik, ofta i Kina, hem till dig. Trenden har vuxit sig starkare sedan pandemin och på vårens uppdatering av Svarta listan märks den tydligt. För ett år sedan var det sex ärenden av den typen som hamnade på listan, nu är samma siffra 74. Ofta handlar det om försäljning av kläder eller skor.
Butikerna använder gärna namn som Zula Stockholm eller Malin Stockholm som ska få dig att tro att de är svenska. Men när du studerar webbsidan lite närmare visar det sig ofta att företaget har adress i en annan del av världen.
Bakom Zula Stockholm finns till exempel bolaget E-com buy-up Company Limited, som har adress hos ett företag i London som specialiserat sig på att tillhandahålla adresser till andra företag. Malin Stockholm har sin adress i Hongkong.
Inga-Lill Carlberg hamnade på Zula Stockholms webbsida när hon förra hösten letade efter en jacka till sin sambo.
– Han har svårt med blixtlås på grund av en skada och jag letade efter jackor med tryckknappar och hittade en där. I glädjen över att ha hittat en var jag inte tillräckligt försiktig när jag beställde, säger hon.
Det dröjde innan jackan kom.
– Jag påminde flera gånger men det var ganska lätt att se att det bara var en robot som hette ”Lisa” som svarade ”att den kommer snart” och så där, säger Inga-Lill Carlberg.
Efter en månad dök jackan till slut upp.
– Det var egentligen inte något fel på jackan, men den var för liten. Den var märkt medium, men det var väl inte med skandinaviska mått då kanske. Den var för kort i ärmarna och för trång. Då är man ju van att man kan få byta, säger hon.
Inga-Lill Carlberg fick inte byta jackan som skickades från Kina via så kallad dropshipping.
Men det ville inte företaget gå med på. I stället erbjöds en rabatt på 20 procent av jackans pris.
– Men det var ju inte intressant för oss. Vi ville ha allt tillbaka eller en ny jacka, säger Inga-Lill Carlberg.
Efter flera kontakter med ”Lisa” utan att få byta valde Inga-Lill Carlberg att anmäla till Arn som rekommenderar att företaget ska skicka en större jacka.
Att bli erbjuden en rabatt i stället för att få skicka tillbaka sin vara är vanligt bland företag som skickar sina varor direkt från fabrik i Kina. Det säger Henric Jonsson som är juridisk rådgivare på Konsumentverket och expert på dropshipping.
– Om varan ska skickas tillbaka väldigt långt så kostar det ofta mer att skicka den än vad varan i sig kostade. Man ser att de erbjuder procentrabatter för att konsumenten inte ska skicka tillbaka varan och behålla den i stället, säger han.
Henric Jonsson påpekar också att det är företaget som ska stå för returkostnaden om det är en felaktig vara som ska reklameras. Han uppmanar till extra vaksamhet när det gäller webbutiker som ger sken av att finnas i Sverige men där adressen i själva verket finns i ett annat land.
Henric Jonsson är juridisk rådgivare på Konsumentverket.
Ett annat knep att ta till är att göra en bildsökning med bilden på varan man är intresserad av. Om det är ett dropshippingföretag dyker den då ofta upp i andra webbshoppar och kanske direkt från leverantören i Kina som butiken köper den ifrån. Prisskillnaderna kan vara stora.
– Jag har sett varor som kostar en femtedel så mycket om man köper dem direkt, säger Henric Jonsson.
Zula Stockholm försöker på sin sajt skapa en mer personlig relation till kunderna genom att berätta om företagets ”grundare” Zula Svensson. Enligt webbsidan startade hon företaget 2002 ”från ett litet rum där hon designade, producerade och förvarade sina kollektioner”. Söker man på Zula Svensson på nätet ges inga relevanta träffar utanför företagets sajt. Bilden på Zula Svensson som företaget visar ser också misstänkt AI-genererad ut.
Företaget bakom Zula Stockholm har också en liknande sida som vänder sig mot en dansk publik under namnet Zula København. Där är ”grundaren” i stället en ”Anders” som fått samma bakgrundshistoria som Zula Svensson.
På webbplatsen finns en bild på Zula Svensson som ser misstänkt AI-genererad ut.
– Många av de här sidorna har en inspirerande beskrivning av grundaren eller företagets filosofi. Tidigare var det ofta med bilder på personer tagna från något annat sammanhang. Men då kunde man bildsöka och hitta dem. Nu har jag börjat se att man i stället använder AI-genererade bilder på personer eller butikslokaler. Då blir det svårare att upptäcka eftersom de bilderna inte är tagna någon annanstans ifrån, säger Henric Jonsson.
Totalt har Zula Stockholm tio ärenden på Svarta listan. När vi har sökt företaget för en kommentar har vi fått svaret via e-post att det har en ny ägarstruktur och att nya ägaren inte kan ta ansvar för ärendena. Vi har också bett om en intervju med Zula Svensson utan att få svar.
Flest ärenden på Svarta listan av företagen som skickar kläder direkt från Kina har Shein med 23. Det är också fler än något annat företag på listan i den här uppdateringen. Shein spelar i en helt annan liga än Zula Stockholm och har värderats till hundratals miljarder kronor, mer än till exempel svenska klädjätten H&M.
I en kommentar till Råd & Rön hänvisar Sheins talesperson Robin Kiely till tekniska problem i kontakterna med Arn som orsak till att företaget inte följt nämndens beslut: ”Vi har varit i kontakt med Arn i ett försök att förbättra och upprätthålla tydliga kommunikationslinjer till förmån för våra kunder. Vi uppskattar våra kunders tålamod och arbetar hårt med att lösa dessa ärenden så snabbt som möjligt”.
