Mer socker i svensk läsk
Det är stor skillnad i innehållet av socker i populära läskedrycker av samma märke mellan olika länder i Europa. Svensk läsk hör till den sötaste med ibland fem gånger så mycket socker som i de med minst socker.
Den svenska fantan hör till Europas sötaste.
Om du köper en liter Fanta Orange i en svensk butik innehåller den 123 gram socker. Köper du den i Tyskland, Fantans hemland, får du 76 gram socker per liter och i Storbritannien är sockerinnehållet bara 46 gram. I Sprite är skillnaderna ännu större. En Spriteliter innehåller 101 gram socker i Sverige jämfört med en till exempel en portugisisk, som bara innehåller 20 gram. De här stora skillnaderna har fått Sveriges Konsumenter att reagera.
– Det är uppseendeväckande att skillnaderna är så stora och det visar tydligt att det går att sänka sockerhalterna rejält om man vill. Med tanke på hur stort hot mot folkhälsan konsumtion av socker är anser vi att det behövs kraftfullare politiska åtgärder, inte enbart information, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.
Tillsammans med Cancerfonden, som vill ha en skatt på socker i läsk, vill organisationen nu informera om skillnaderna. Sockerskatt finns i en lång rad europeiska länder och är en av förklaringarna till det lägre sockerinnehållet för vissa läskedrycker på vissa marknader som bland annat Storbritannien. Men Sveriges Konsumenter har inte bestämt sig för om organisationen tycker att det är rätt väg eller inte.
- Fallet med Storbritannien visar att sockerskatt kan ha reell effekt, om man väljer rätt modell. Utifrån de erfarenheterna vill vi att regeringen tar ansvar i sockerfrågan och på djupet utreder en sockerskatt, säger Jan Bertoft.
På Coca-Cola i Sverige, som tillverkar Fanta och Sprite, inser man också nyttan av en mindre konsumtion av socker i samhället, men i stället för att dra ner på sockerinnehållet i enskilda drycker har man satsat på fler lightprodukter, helt utan socker.
– Konsumenterna vill ha mindre tillsatt socker och det är klart att vi ska erbjuda det, annars har vi inte något existensberättigande, säger Frida Keane, som är kommunikationsdirektör på Coca-Cola i Sverige.
Men hon påpekar också att det finns konsumenter som inte vill ha artificiella sötningsmedel, något som finns i till exempel den lågsockrade brittiska Fantan.
– Vi tror på att låta konsumenten göra ett aktivt val, säger Frida Keane.
Att sockerinnehållet varierar för till exempel Fanta förklarar hon med att recepten för de dryckerna varit lokalt styrt under lång tid.
– Om man går tillbaka i tiden har man jämfört sig med andra apelsinvarianter på läsk som finns på marknaden och landat smakmässigt för att vara tilltalande för den lokala smakpreferensen. Den kan variera ganska mycket mellan olika länder, säger Frida Keane.