Trendknäcket en kaloribomb

Från fibrer till fett, innehållet i knäckebröd varierar mycket. Foto: Kate redaktionell design

Fibrer, fullkorn och svensk tradition. Så marknadsför gärna företagen som bakar vårt dagliga knäckebröd sina produkter. Men alla knäckebröd är inte lika. För den som verkligen vill leva sunt gäller det att hålla koll på innehålls­förteckningen.

Råd & Rön har granskat innehållet i 72 knäckebrödssorter som du hittar i vanliga matvarubutiker. Skillnaderna när det gäller innehåll av fett, socker och fibrer är stora mellan olika bröd också från samma tillverkare.

För att ett knäckebröd ska få ha Livsmedels­verkets gröna nyckelhål måste det först och främst innehålla minst 50 procent fullkorn och minst 6 procent fibrer. Det får inte innehålla mer än högst 7 procent fett, 5 procent socker och 1,3 procent salt. 9 av de 20 knäcke­bröden vi har valt att presentera här i tidningen klarar de ­kriterierna.

Klassiska knäckebröd som Wasa Husman och Leksands Minirut inne­håller till exempel 2 respektive 2,6 gram fett per 100 gram, samtidigt som de innehåller 22 respektive 20 gram kostfibrer.
Mat med mycket fibrer har flera fördelar, som att blodsockret stiger långsamt och att man känner sig mätt under en längre tid. Fibrerna kan också hjälpa till med matsmältningen. Men många knäckebröd innehåller inte så mycket fibrer som de ger sken av.

Wasas Sesam & Havssalt, som marknadsförs som fiberrikt, innehåller som jämförelse bara 6 gram fibrer per 100 gram knäckebröd. Även Wasas Kanel veteknäcke innehåller bara 6 gram fibrer och dessutom 15 gram socker per 100 gram bröd. Det gör dem till några av de minst fiberrika knäcke­bröden på den svenska marknaden.
– Vi följer EU-lagstiftningen, och gränsen för att säga att en vara är rik på fibrer går vid 6 procent. Oavsett om du har 6 procent fibrer eller 20 procent märks det med ”rik på fiber”, säger Karin Schenström, presstalesperson på Barilla som äger varumärket Wasa.

Pålägget påverkar hur nyttig din knäckemacka blir.

Att Wasa valt att märka sina mer fiberrika knäckebröd med hur stor procentandel fibrer de har och de mindre fiberrika med bara ”rik på fiber” har hon ingen förklaring till. Karin ­Schenström vill inte jämföra Sesam & Havssalt och Kanel veteknäcke med andra knäckebröd som äts exempelvis till frukost.
– Vi ser att många konsumenter köper dem i stället för att ta en kanelbulle till kaffet, säger hon.

Tillsammans med de klassiska knäckebröden säljs också en uppsjö av bröd som innehåller en stor andel frön, bönor, rotsaker eller andra ingredienser än de för knäckebröd klassiska ingredienserna rågmjöl, jäst och salt.

Variationen mellan de olika sorterna är stor och här finns bröd som har ett fettinnehåll som påminner mer om chips än om ett klassiskt knäckebröd. Mest fett bland bröden som vi valt ut och presenterar här i tidningen har Göteborgs Utvalda Fröknäcke Örter Havssalt, som innehåller 34 procent fett och som ger 500 kilokalorier per 100 gram. Även norska Sigdal bakeris Frö­knäcke med Dinkel & Pumpakärnor är rejält energirikt, men mer fettsnålt. De här två kaloribomberna kan jämföras med Wasa Husman, som ger 330 kilokalorier per 100 gram.

Precis som inom många andra produktgrupper just nu finns det knäckebröd som marknadsförs med sin höga proteinhalt. Det gäller flera av frö­knäckebröden. För de flesta av oss är extra protein inte nödvändigt. I stället bidrar det till att göra knäckebröden mer energirika än vad du kanske räknat med. Ett exempel är Va´gott proteinknäcke som förutom sitt höga innehåll av protein på 31 procent också innehåller nästan 29 procent fett.

Även traditionella knäckebrödstillverkare som Leksands satsar på specialknäckebröd av olika slag. Företagets Tre kullor Favabönor och Frön riktar, enligt företagets marknadschef Annika Sund, in sig på konsumenter som vill ha mer protein i kosten.
– De som köper Favabönor och Frön letar efter proteiner och fett, och vill inte ha lika mycket kolhydrater, säger hon.

Så mycket av proteinet i brödet kommer dock inte från bönorna som gett det dess namn. Produkten innehåller bara 1,8 procent favabönmjöl. Annika Sund tycker inte att namnet är missvisande och säger att det inte går att ha i mer favabönmjöl och fortfarande baka ett bröd som smakar gott.
– Det påverkar proteinhalten något helt enormt eftersom det är ett koncentrerat favabönmjöl. Tar man i mer blir brödet beskt, säger hon.

Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att fylla knäckebröden med ingredienser som baljväxter och rotfrukter.

Även Leksands Tre kullor Morot och Röda linser har låg halt av ingredienserna som lyfts fram i namnet. Tillsammans utgör morötter och linser bara marginellt mer av innehållet i brödet än saltet. Den som äter ett helt paket av brödet får i sig motsvarande 1,2 gram morot och lika mycket linser. Samtidigt får hen i sig 17 gram socker. Trots det framhåller Leksands i sin marknadsföring hur nyttigt det är med antioxidanter från morötter, och fibrer och proteiner från linser. Annika Sund tycker inte att Leksands luras genom att kalla brödet för ett morots- och linsbröd trots det låga innehållet av de ingredienserna.
– Du ser mycket morot i brödet ändå. Morötter är ingen dyr ingrediens, utan det har mer med bakegenskaperna att göra att vi inte kan ha i mer. Tar du i för mycket morot blir brödet segt. Då blir det inte gott och då vill ingen äta, säger hon.

Enligt henne är det smaken, och inte hur nyttigt det är, som avgör om ett knäckebröd klarar sig kvar på marknaden eller inte.
– Man måste baka det godaste brödet annars väljer folk bort det, säger Annika Sund.