Så nyttigt är fullkornsbrödet

Enligt den nordiska näringsrekommendationen, som också är Sveriges officiella rekommendation för hur vi bör äta, ger fullkorn i maten minskad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Mycket tyder också på en minskad risk för tjock- och ändtarmscancer. Men nästan alla, nio av tio svenskar, får i sig mindre fullkorn än vad vi skulle behöva.
– För lite fullkorn är det som brukar listas som den största enskilda risken med våra matvanor, säger Veronica Öhrvik på Livsmedelsverkets avdelning för hållbara matvanor. 

Fullkorn kan vara både hela korn och mjöl. Det som avgör är att hela kornet från spannmål som till exempel vete, havre, råg eller korn finns med och inte bara kornets kärna. Med hela kornet följer fler näringsämnen, mineraler som järn, zink, fosfor och magnesium, vitaminer och antioxidanter med. Enligt Veronica Öhrvik är all fiberrik mat bra, men fullkorn sticker ut på ett särskilt sätt när det gäller minskad risk för sjukdom.

Ungefär hälften av fullkornet som vuxna svenskar äter kommer från bröd. Livsmedelsverkets Nyckelhålsmärkning ska vara en hjälp för den som vill äta nyttigare och är ett enkelt sätt att hitta bröd som innehåller fullkorn. Enligt Livsmedelsverket har ungefär en tredjedel av det bröd som säljs märket. Men det är stor skillnad på fullkornsinnehållet även i dem, visar Råd & Röns genomgång av över 30 av våra vanligaste nyckelhåls­märkta brödsorter. Ett urval presenteras här i tidningen, hela granskningen hittar du på radron.se/brod.

Minsta tillåtna mängd fullkorn i ett nyckelhålsmärkt bröd är 30 procent för bröd baserat på vetemjöl och 35 procent för bröd baserat på rågmjöl. Många bröd i vår genomgång ligger precis på den gränsen. Samtidigt finns det många som bakas på upp till 100 procent fullkorn. Att gränsen ligger på just 30 procent förklaras av att när Livsmedelsverket tar fram kriterier för nyckel­hålet försöker man hitta en nivå som är så bra som möjligt ur en hälsoaspekt, men där det fortfarande finns många produkter att välja på för konsumenten. Även om mer fullkorn i brödet är bättre ur ett näringsperspektiv för den enskilde, är det inte säkert att det skulle vara bättre för folkhälsan i stort. När kriterierna reviderades senast skärptes kraven och just nu är det inte aktuellt med hårdare krav, enligt Livsmedelsverket.
– Det är viktigare att nå ut till dem som aldrig äter en fullkornsprodukt, säger Veronica Öhrvik.

Även bland bröd som inte är märkta med ­nyckelhålet finns produkter som innehåller mycket fullkorn, men här kan det vara andra ingredienser som gör att de inte anses nyttiga nog för att få märkningen. En vanlig orsak är att de innehåller för mycket socker eller för mycket salt. Även här går det att se att flera av bröden i vår sammanställning ligger precis på ­gränsen.

Det är fritt fram för tillverkare att sätta nyckelhåls­märkningen på sina produkter, bara de upp­fyller kraven. Livsmedelsverket har inget register över vilka produkter som är märkta. De kontroller som har gjorts visar inte på att det skulle förekomma några större avvikelser från reglerna, enligt Veronica Öhrvik.

Enligt Brödinstitutet, ett dotterbolag till branschorganisationen Sveriges
bagare & konditorer, som arbetar för att vi ska äta mer bröd, växer intresset för fullkorn bland konsumenterna.
– Enligt de opinions­undersökningar vi gör är fullkornsinnehåll det första man tittar efter när man köper bröd. Före innehållet av socker, säger Maria Sitell, dietist och talesperson för ­Brödinstitutet.

För att lyfta fram fullkorn mer mot konsument­erna har branschen nyligen gjort en överenskommelse för hur mycket fullkorn ett bröd ska innehålla för att det ska få kallas ­fullkornsbröd.
– För att få kalla brödet "rikt på fullkorn" eller "fullkornsbröd" ska de ha samma fullkornsmängd som gäller för nyckelhålet, säger Maria Sitell.

Men till skillnad från nyckel­håls­märkningen finns inga krav på hur mycket salt eller socker som får ingå.
Maria Sitell tycker att det finns utrymme för mer fullkorn i svenskt bröd. Jämfört med övriga nordiska länder ligger Sverige i botten. Men så har det inte alltid varit.
– Det är egentligen de senaste 50 åren vi har ätit allt mindre fullkorn. Men vi har ju till exempel knäckebrödet, som är 100 procent fullkorn, och en hel del annat fullkornsrikt bröd också, säger hon.
Maria Sitell tror att det är helt centralt att utgå från den brödkultur vi har i dag om vi ska få fler att äta mer fullkorn.

– Det gäller att få in mer i den typ av bröd som vi redan äter och att få fler att välja de bröd som redan är fullkornsrika. Att öka mängden fullkorn lite grann ger stora folhälsovinster. All forskning visar att det är bättre att många äter lite mer av det som är bra för hälsan än att några få äter väldigt mycket, säger Maria Sitell.