Omstridda solskydd under luppen
Solskydd som sprej, kräm eller skum skyddar mot solens farliga strålar men kan själva innehålla ämnen som misstänks vara dåliga för både hälsa och miljö. I en granskning av 200 av våra vanligaste solskyddsprodukter hittar vi misstänkt hormonstörande ämnen i över hälften.
Läs vår senaste granskning av solskydd
Här kan du läsa granskningen av hormonstörande ämnen i solskydd som vi publicerade juni 2023.
Att det är viktigt att skydda sig mot solens strålar är det ingen tvekan om. Antalet fall av malignt melanom har ökat med 39 procent de senaste tio åren och andra former av hudcancer med 59 procent under samma period. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är ultraviolett strålning från solen den största riskfaktorn och ökningen av antalet cancerfall kopplas direkt till våra solvanor.
Råd & Rön har gått igenom innehållet i 202 vanliga solskyddsprodukter på jakt efter hormonstörande ämnen. I drygt hälften, 1o5 produkter, hittar vi ämnen som misstänks vara hormonstörande och är under utredning inom EU på olika sätt.
Att ett ämne är hormonstörande betyder att det kan påverka kroppens hormonsystem och ge skadliga effekter. Hormonsystemet är känsligt och det behövs inte så mycket av de aktuella ämnena för att kroppen ska påverkas.
– Hormonsystemet är centralt och viktigt för människan och vår utveckling. De hormonstörande ämnena kan lura kroppen att göra saker som inte är bra. Vi anser att de här ämnena kan ha effekt vid låga doser och konkurrera ut naturliga hormoner som finns i kroppen. Därför behövs en försiktighet, säger Gregory Moore, som är toxikolog på Kemikalieinspektionen.
Särskilt stora är riskerna för foster eller små barn som fortfarande växer och utvecklas.
Tillsammans med myndigheter i Danmark, Belgien, Frankrike, Spanien och Nederländerna har Kemikalieinspektionen sammanställt en lista över misstänkt hormonstörande ämnen som utreds inom Reachförordningen, växtskyddsmedelsförordningen, biocidproduktförordningen och kosmetikaförordningen inom EU.
– Sverige har prioriterat arbetet med hormonstörande ämnen och anser att det är viktigt att ämnen som har den här typen av egenskaper identifieras och förhoppningsvis tas bort från konsumentprodukter, säger Gregory Moore.
Listan är ett sätt från de fem länderna att sätta press på EU-kommissionen att bli mer öppen med sitt arbete kring hormonstörande ämnen. Tanken är också att informera både industri och konsumenter om vilka ämnen som är under utredning.
Listan är i dag uppdelad i tre delar. En för ämnen som är konstaterat hormonstörande, en för ämnen som är under utredning inom EU och en för ämnen som är under utredning i ett enskilt land. Alla de ämnen som vi har hittat finns på listan över ämnen som är under utredning och är alltså inte konstaterat farliga.
– Skulle ett ämne klassas som hormonstörande kan de läggas till på listan över ämnen som inte får användas. Just nu håller EU-kommissionen på att granska 28 utvalda ämnen för eventuellt hormonstörande effekter, säger Magnus Crona, som är utredare på Läkemedelsverket.
Tolv av de ämnena hittar vi i de 202 solskydd som vi har gått igenom.
28 under utredning
EU har satt fokus på 28 misstänkt hormonstörande ämnen i kosmetika och delat in dem i två grupper där ämnena i grupp A bedöms som viktigast att utreda. Vi hittade 12 av de 28 ämnena i vår genomgång av solskyddsmedel, du hittar dem på nästa sida. Om du vill veta om din egen kräm innehåller något av dessa ämnen kan du läsa innehållsförteckningen, de står med där.
EU har delat upp dem i en A- och en B-grupp.
– Grupp A är de som har högst prioritet och som utreds först. Det är ett fåtal ämnen som är genomgångna och sedan är det många som är på gång att gås igenom av EU:s vetenskapliga kommitté SCCS, som ska komma med ett utlåtande om varje ämne, säger Magnus Crona.
SCCS står för Scientific Committee on Consumer Safety och deras rapporter blir underlag för hur de olika ämnena regleras.
Solskyddsprodukterna på den svenska marknaden kontrolleras av Läkemedelsverket både avseende att de ska skydda mot solens strålar och att de ska vara säkra att använda.
– Vi bevakar den här utredningen och tar det på allvar med eventuellt hormonstörande effekter. Skulle något av de här ämnena bli förbjudna i kosmetika ingår det i vår roll att kontrollera produkter och stoppa dem som innehåller ämnena, säger Magnus Crona.
I lagstiftningen för kosmetika tas inte bara hänsyn till om ett ämne kan vara hormonstörande utan också till hur det används.
– Inom kosmetikaområdet görs en specifik bedömning om produkterna är säkra när de används på människor. Det är skillnad på om de sprutas på en åker eller används på annat sätt i miljön hur farliga de är för människor. Därför kan det bli en annan bedömning kring vilka ämnen som anses vara direkt hormonstörande i kosmetiska produkter, säger Rikard Åsgård, som även han är utredare på Läkemedelsverket.
Han är också noga med att han tycker att det är viktigt att fortsätta att använda solskyddsmedel, även om det finns misstankar om att det skulle innehålla hormonstörande ämnen.
– Man får inte glömma den viktigare biten att skydda sig mot solen, som kanske gör mer skada på fler människor och det är en sådan prioritering som man måste göra. Så länge det inte är fastställt att ämnena är hormonstörande tycker jag inte att man ska rekommendera att man undviker dem, säger han.
Ämnen under utredning
Högprioriterade ämnen
Oktokrylen Finns i 82 av produkterna i vår genomgång och är det absolut vanligaste av ämnena vi har tittat på. Att det är så vanligt beror på att det är ett effektivt filter för att absorbera UVB-strålning och delar av UVA-strålning, samtidigt som det är stabilt och gör att solskydd kan vara vattentåliga och det kan även stabilisera andra solskyddsfilter. Enligt den preliminära rapporten från EU:s Scientific Committee on Consumer Safety (SCCS) från tidigare i år anses ämnet vara säkert att använda i koncentrationer upp till tio procent i solskyddsprodukter precis som i dag.
Homosalat (kallas också Homomenthylsalicylat)
Finns i 43 av de produkter som vi har granskat. Ämnet används som ett UV-filter och är godkänt att användas i koncentrationer upp till tio procent enligt dagens regler. Men enligt SCCS preliminära rapport bör gränsen för säker användning vara betydligt lägre, bara 1,4 procent.
BenzylSalicylat Finns i 18 av de granskade produkterna och är vanligt även i andra kosmetiska produkter. Det används både som ett doftämne och för att det fungerar som ett UV-filter. Här är den vetenskapliga kommittén inte färdig
med sin rapport.
Methylparaben Finns i tolv av produkterna. Det används som ett konserveringsmedel och utredning om eventuellt hormonstörande egenskaper pågår.
Propylparaben Finns i åtta solskydd och här har en preliminär rapport lämnats. SCCS anser att ämnet är säkert att använda som ett konserveringsmedel i halter upp till 0,14 procent, vilket är dagens nivå, och att de tecken som finns på att ämnet skulle vara hormonstörande inte är tillräckliga för att det ska sluta användas.
Bensofenon-3 Finns i fem av de undersökta produkterna och enligt en preliminär rapport från SCCS är det säkert att använda i halter upp till 2,2 procent som UV-filter i solskyddsprodukter. Kommittén konstaterar att de data som finns i dag pekar åt olika håll när det gäller om ämnet kan vara hormonstörande eller inte.
BHT (2,6-di-tert-butyl-p-cresol) Finns i fyra av solskydden. Ämnet används som konserveringsmedel och är fortfarande under utredning.
Ämnen med lägre prioritet
Ethylhexyl Methoxycinnamate Ett UV-filter som finns i 13 av de undersökta produkterna. Här är ingen rapport klar.
Salicylsyra En syra som finns i två av produkterna. Ingen rapport är klar.
Cyclopentasiloxane Finns i sex produkter och används bland annat för att få kosmetiska produkter att torka på huden. Reglerat inom EU för produkter som sköljs av kroppen på grund av risk för negativ miljöpåverkan, men inte utrett när det gäller eventuellt hormonstörande egenskaper.
Bensofenon-4 Finns i två produkter. Det fungerar som UV-filter och är fortfarande under utredning.
BHA Finns i två av solskydden. Det är en syra som används i kosmetika och är fortfarande under utredning.