Löss och lack i ditt plockgodis
Lösgodis är populärt och vi svenskar sätter i oss runt 16 kilo per år och person. Många av de kilona är socker, men det ryms också en hel del tillsatser i påsarna.
Plockgodis är populärt att dela ut vid Halloween.
Vi har gått igenom innehållsförteckningarna på 272 olika godissorter som du ofta hittar i butikernas lösgodishylla i jakten på tillsatser eller så kallade E-nummer. Bara tillsatser godkända av EU får användas i livsmedel och varje tillsats får ett nummer efter hur de används.
Tillsatser som används som färgämnen har ett tresiffrigt nummer som börjar på 1, konserveringsmedel börjar på 2 och emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel börjar på 3.
Som tillsats räknas ämnen som vi normalt inte äter som ett livsmedel. Om godistillverkarna till exempel använder gurkmeja för att färga en produkt är det inte en tillsats eftersom gurkmeja också används som ett livsmedel. Men om de i stället använder färgämnet kurkumin som utvunnits ur gurkmeja är det en tillsats med E-nummer E100.
Men det är inte alltid helt glasklart vad som är en tillsats. Till exempel gelatin, som ingår i runt 35 procent av lösgodiset, räknas inte som en tillsats och det gör inte heller palmolja eller palmfett som finns i 26 procent av godiset. Palmoljan är omdiskuterad både ur miljösynpunkt, eftersom den odlas i stora plantager, och ur hälsosynpunkt. Många av godisbitarna som innehåller choklad innehåller också palmolja, men den förekommer även i annan typ av godis.
Palmolja finns i bland annat Brio frukt, Colanappar, Häxvrål, Mamba, Nöt-Créme delicato pralin och Romerska bågar.
När vi gjorde en liknande genomgång för fyra år sedan fanns det vita färgämnet titandioxid, E171, i sju procent av plockgodiset. Ämnet, som misstänks kunna orsaka cancer, var omstritt och redan då förbjudet att använda i Frankrike. Sedan 2022 är det förbjudet även i Sverige.
Trots att tillverkarna har tagit bort titandioxid från sina recept är det flera butiker på webben som fortfarande listar ämnet i sina godisbitar. Även på ingredienslistorna i butikernas godishyllor hittar vi titandioxid.
Omstridda ämnet titandioxid finns i till exempel godiskritor.
För mat som inte är färdigförpackad, till exempel godis som säljs i lösvikt, gäller att du som kund ska kunna få information om ingredienserna som ingår. Informationen kan ges muntligen eller skriftligen i butik. För varor som handlas på nätet gäller att all obligatorisk livsmedelsinformation, utom datummärkning, ska finnas tillgänglig innan köpet avslutas.
Det betyder att du som kund ska ha tillgång till i princip samma information vid köp på webben som vid köp i en fysisk butik. Men efter vår godisgenomgång här är det tydligt att det inte alltid går att lita på den information som ges.
Så har vi gjort
Vi har letat EU-godkända tillsatser i innehållsförteckningarna på 272 vanliga plockgodissorter. Ibland anges namnet och ibland E-numret. I listan kan du läsa om de vanligaste tillsatserna. Procenten anger i hur stor andel av plockgodiset det finns.
E330 Citronsyra (44 %)
Citronsyra är den vanligaste tillsatsen i lösgodis och finns i 119 av godissorterna vi har granskat. Syran fungerar som ett antioxidationsmedel i mat och används bland annat för att hindra att fett härsknar. Syran finns naturligt i bär och frukter och tillverkas även i kroppen. Industriellt kan den utvinnas ur frukt eller tas fram med hjälp av mögelsvampen Aspergillus niger.
E330 finns i till exempel Löständer, Melonskivor, Sockrade hjärtan och Vattenmelonbomber.
E903 Karnaubavax (28 %)
Vaxet utvinns från bladen på karnaubapalmen och används till allt från bilvax till ytbehandling på godis och äpplen för att de ska bli glansiga och hålla längre.
E903 finns i till exempel Colanappar, Löständer, Red ammo och Soda pops.
E296 Äppelsyra (24 %)
Kan tillsättas som ett konserveringsmedel i godiset men påverkar också smak. Förekommer naturligt i till exempel äpplen, men också i andra frukter och bär. Kan även framställas på industriell väg.
E296 finns i till exempel Bubblizz, Hallonlakritsskallar, Soda pops, Sura jelly beans och Vattenmelonbomber.
E120 Karmin (23 %)
Ett rött färgämne som framställs från honor av kochenillsköldlusen som torkats. Lössen odlas på kaktusar och färgen får användas i många olika typer av livsmedel.
E120 finns i till exempel Ferrari, Red ammo, Sega gubbar, Sockrade hjärtan och Sura ringar.
E100 Kurkumin (22 %)
Utvinns ur roten till växten Curcuma longa. I mald form kallas den gurkmeja. Får användas som färgämne i en lång rad livsmedel.
E100 finns i till exempel Hallonlakritsskallar, Sura nappar, Sura ringar, Vattenmelonbomber och Vingummi.
E153 Vegetabiliskt kol (19 %)
Kol som utvunnits ur olika växter genom att de förkolnats. Används som färgämne i en lång rad matvaror.
E153 finns i till exempel Lakritsfudge, Salta sillar och Vingummi.
E901 Bivax (17 %)
Utvinns ur bivaxkakor och används som ytbehandlingsmedel i godis.
E901 finns i till exempel Lakritsbåtar, Salta sillar och Stekta ägg.
E270 Mjölksyra (15 %)
Mjölksyra har en konserverande effekt, men kan också användas för att påverka smak. Den kan framställas med hjälp av mjölksyrabakterier eller på syntetisk väg.
E270 finns i till exempel Gott & blandat original, Löständer, Soda Pops och Sura jelly beans,
E471 Mono- och diglycerider av fettsyror (13 %)
Ett emulgeringsmedel som utvinns ur fetter eller oljor. Kan komma från både djur och växter och får användas i de flesta livsmedel.
E471 finns i till exempel Gott & blandat original, Häxvrål och Salta sillar.
E420 Sorbitol (12 %)
I naturen finns sorbitol bland annat i frukt och bär, men ämnet kan också framställas på syntetisk väg ur stärkelse. Används både för att söta och för att ge en viss konsistens. I stora mängder är det laxerande.
E420 finns i till exempel Aco choklad, Brio frukt, Gott & blandat salt och Werther’s Original Chewy Toffee.
E422 Glycerol (12 %)
En alkohol som framställs ur fett och kan komma både från djur och växter. Kan också framställas syntetiskt. Är trögflytande och används förutom i godis även i handkrämer och för vård av gummiprodukter.
E422 finns i till exempel Gott & blandat original, Häxvrål och Vattenmelonbomber.
E160a Karotener (10 %)
Gulorange färgämne som finns naturligt i bland annat morötter. Det kan också fås ur Dunaliella salina-alger och genom svampen Blakeslea trispora. Ofta framställs det dock syntetiskt.
E160A finns i till exempel Gott & blandat, Sura nappar och Vingummi.
E141 Klorofyllkopparkomplex (8 %)
Blågrönt till blåsvart färgämne som framställs av klorofyll. För att göra färgämnet mer stabilt har en del av magnesiumet som förekommer naturligt i klorofyll ersatts av koppar.
E141 finns i till exempel Brio frukt, Gott & blandat original och Sega råttor.
E133 Briljantblått FCF (6 %)
Syntetiskt framställt blått färgämne. Kan ge allergiska reaktioner och var tidigare förbjudet i Sverige.
E133 finns i till exempel Blåbärskulor, Bubblizz och Soda pops.
E160c Paprikaoleoresin (6 %)
Färgämne som framställs ur paprika och som får användas i många olika typer av livsmedel.
E160C finns i till exempel Stekta ägg, Sura nappar och Vingummi.
E322 Lecitin (6 %)
Används som antioxidationsmedel eller emulgeringsmedel i godis. Lecitin finns i alla celler men utvinns främst ur sojabönor, rapsfrön och solrosfrön.
E322 finns i till exempel Jordnötsrutor, Werther’s cream och Werther’s original fylld.
E476 Polyglycerolpolyricinoleat (6 %)
Ett emulgeringsmedel som framställs syntetiskt av ricinolja och glycerol. Glycerol kan komma från fett från djur. Får användas för till exempel chokladkonfektyrprodukter baserade på kakao.
E476 finns i till exempel Chokladsvampar, Jordnötsrutor och Polly.
E350 Natriummalater (4 %)
Ett surhetsreglerande medel som också kan förstärka antioxidanters verkan mot härskning av oljor. Får användas utan mängdbegränsning i de flesta livsmedel. Framställs syntetiskt.
E350 finns i till exempel Bubblizz och Sura nappar.
E331 Natriumcitrater (4 %)
En rad salter av natrium och citronsyra. Används som antioxidationsmedel för att skydda mot härskning och missfärgning.
E331 finns i till exempel Sura nappar och Vattenmelonbomber.
E150c Sockerkulör som framställts med ammoniakprocessen (3 %)
Sockerkulör som framställs genom värmebehandling av kolhydrater med eller utan syror eller alkalier och i närvaro av ammoniumföreningar. Kolhydraterna som används kan till exempel vara glukos och fruktos, glukossirap och sackaros. Får användas till en rad olika livsmedel. Är ett av de mest använda färgämnena i livsmedel.
E150C finns i till exempel Gott & blandat salt.