Hoppa till innehållet

Köpa tv – vi förklarar krångliga förkortningar och begrepp

Ska nya tv:n ha hdmi-ARC, PVR via usb och DVB-T2? Eller räcker det kanske med komponentingång, DLNA och DVB-T? Här förklarar vi vad de tekniska termerna betyder och vilka du bör hålla extra utkik efter.

När du ska köpa ny tv är det lätt att gå vilse i teknikdjungeln. Speciellt i nätbutiker är det svårt att få en uppfattning vad som egentligen skiljer mellan olika tv-modeller. Under rubriken "Specifikation" rabblas tiotals tekniska egenskaper upp, i bästa fall med en rudimentär förklaring bredvid. 

Förutom att det är svårt att förstå vad begreppen betyder är det också klurigt att kunna skilja viktiga från oviktiga egenskaper. Till exempel låter wifi och widi nästan likadant. Men medan wifi är en grundläggande funktion för dig som vill ha en smart-tv, är widi en tämligen förbisedd standard som bara är användbar tillsammans med vissa datorer.

En del egenskaper som listas är också självklarheter och kan jämföras med att skriva "Ratt – Ja" i specifikationen för en bil. Till exempel har 99 procent av alla tv-apparater bredd/höjd-formatet 16:9 och skruvfästen som passar VESA-standarden.

Det är inte alltid lätt att förstå vad som skiljer olika tv-apparater.

Självklart är just dina behov och förväntningar avgörande för vilka tekniska egenskaper som är viktiga för dig. Här är några tips om egenskaper värda att ha koll på inför köpet av tv.

Allmänt

Skärmstorlek. Den kanske viktigaste egenskapen. Avgörs av budget, tycke och smak och hur stor plats du anser att tv:n kan ta i rummet. 

Tjocklek. Viktigt för dig som ska hänga tv:n på väggen. Varje extra centimeter i tjocklek gör stor skillnad för utseendet och känslan av volym i rummet.

Hdmi. Det mest använda sättet att koppla samman hemelektronik. Hur många Hdmi-ingångar din tv behöver beror på hur många apparater du behöver koppla till tv:n.

Högsta upplösning. Ultra hd är numera standard. Men än så länge finns få filmer och tv-serier som drar nytta av den höga upplösningen. 

Du som prioriterar smart-tv

Wifi. Bör finnas för att tv:n smidigt ska kunna kopplas upp mot smart-tv-tjänsterna. Finns inte wifi måste åtminstone trådbunden uppkoppling vara möjlig.

Filmtjänster. Ju fler desto bättre. Med jämna mellanrum tröttnar man på en viss filmtjänsts utbud, då är det läge att pausa den månadsbetalningen och byta till en annan tjänst ett tag. För att enkelt kunna använda en filmtjänst är det bäst om den har en inbyggd, officiell app. Ibland säger butiker att vissa tjänster fungerar, men de nämner inte att de bara fungerar halvdant genom webbläsaren eller en inofficell app utvecklad av en glad amatör. Är du misstänksam – gå till filmtjänsternas hemsidor för att se vilka plattformar (till exempel smart-tv eller mediaspelare) som det finns officiella appar för.

Du som inte har extern digital-tv-box

DVB och MPEG. Om du inte har ett abonnemang hos någon tv-operatör, utan bara tittar på marknätets gratiskanaler, måste tv:ns inbyggda mottagare ha stöd för DVB-T2 och MPEG-4. Annars kan du inte se SVT:s HD-kanaler.

Godkänd av... Om du har ett abonnemang hos till exempel Boxer eller Com hem behöver du inte bry dig om DVB och MPEG. Då är det enklare att kontrollera att operatören har godkänt tv-modellen för att använda med deras programkort.

PVR via usb. Med en vanlig usb-hårddisk blir tv:n en avancerad inspelare som låter dig schemalägga inspelningar eller spela in direkt.

Antal mottagare. Om det finns mer än en mottagare betyder det troligen att du kan spela in ett program samtidigt som du tittar på ett annat. Men inte alla tv-modeller tillåter att du spelar in från en krypterad kanal samtidigt som du tittar på en annan krypterad kanal. I marknätet är alla tv-kanaler förutom SVT1, SVT2, SVT24, SVTB, Kunskapskanalen, TV4, TV6 och TV Finland krypterade.

Timeshift. Innebär att du kan pausa live-sänd tv och sedan starta där du pausade. Smidigt om du behöver gå på toa eller trösta barn med mardrömmar. Kräver usb-hårddisk.

LÄS MER: Råd & Röns stora test av tv-apparater