Smutsiga pengar

Anni Heikka och hennes sambo vill att banken placerar deras sparpengar klimatsmart. För att ta reda på hur det såg ut försökte de att läsa bankens miljödokument och placeringsrapporter.

– Men det var en hel djungel, du måste ha mycket kunskap för att kunna förstå innehållet. Men jag hade läst om en guide där man lätt skulle kunna jämföra hur ­bankerna investerade i till exempel vapen och ­fossila bränslen. Det lät spännande, men då hade den ännu inte startat eller fått något namn, säger hon.

Jämförelsesajten, som Anni Heikka läst om, ­heter Fair Finance Guide och lanserades i januari förra året, då Råd & Rön också skrev om den. Bakom guiden står bland andra Sveriges Konsumenter och Amnesty. ­Efter att den kom har Anni Heikka ­jämfört hur hennes bank ligger till inom samtliga av guidens 13 områden, som till­exempel arbetsvillkor och bonusar. Främst har hon haft fokus på klimat- och miljöområden.

– Det tycker jag och min sambo är allra viktigast. Och här var vår bank nästan sämst enligt guiden. Så nu håller vi på att byta bank, säger hon.

Anni Heikka är långt ifrån ensam om att vilja påverka bankerna att investera och placera mer etiskt och hållbart. Ungefär 50 000 personer har besökt Fair Finance Guides webbplats sedan starten.

– Det har varit ett väldigt stort intresse, och även om vi hade satt höga mål när vi lanserade Fair Finance Guide har antalet som besökt vår sida överträffat våra förväntningar, säger Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide på Sveriges Konsumenter.

Grundidén med guiden är att göra bankernas placeringar synliga så att vi bankkunder kan sätta press på bankerna att investera mer hållbart. Antingen genom att meddela banken vad vi tycker eller genom att byta bank. Om bankerna märker att de kan förlora eller vinna kunder genom sitt hållbarhetsarbete kan det trigga dem att investera mer hållbart.

Och det har visat sig att bankerna långt ifrån är opåverkbara. Tvärtom. Vid den senaste uppföljningen (se tabell nedan) som Fair Finance Guide har gjort har flera banker bland annat börjat redovisa sina fonders klimatavtryck. Därmed är det lättare att välja fonder med låg klimatpåverkan. Och några banker har också ­börjat fasa ut investeringar i kol.

– Och det är roligt att se att merparten av de här förändringarna har hänt under 2015 efter det att guiden lanserades, säger Sandra Douglasdotter, kommunikatör för Fair Finance Guide på Sveriges Konsumenter.

Via ett formulär på fairfinanceguide.se går det också att kontakta sin bank med både ris och ros. Anni Heikka och hennes sambo skickade i väg ett sådant formulär till sin bank.

– Vi frågade hur deras investeringar i fossila bränslen såg ut och planerna för framtiden. Efter klimattoppmötet i Paris tyckte vi att de i alla fall borde ha en diskussion om klimatfrågorna och att det skulle synas.

De fick snabbt svar från banken och det blev en längre mejlkonversation, bland annat om bankens investeringar i kolkraft.

– Vi var inte nöjda med de svar vi fick och det slutade med att vi tackade för oss och skrev att vi var tvungna att byta bank. Nu har vi bland annat öppnat ett sparkonto i en mindre bank som har bättre betyg i klimatfrågorna. Vi ska flytta vårt sparande dit och, om det går, även flytta över vårt bolån, säger hon.