Kontanterna borta inom kort

Över 80 procent av alla köp i handeln görs med kort. Fortsätter trenden som i dag kommer, enligt Svensk Handel, 90 procent av alla butiksbetalningar att ske med kort inom två år. Samma trend kan man se hos bankerna. Färre än 40 procent av de svenska bankkontoren hanterar i dag kontanter.

Även kontanternas sista fäste, betalningar mellan privatpersoner, vid torghandel och på loppmarknader är på väg att falla. Undersökningen Sverige Betalar visar att sedan ett par år tillbaka är bankernas tjänst Swish populärare än kontanter för betalningar mellan vänner och privatpersoner.

Snabbast att ta till sig de nya sätten att betala är kvinnor mellan 16 och 29 år. Här är det över 80 procent som använder till exempel Swish för att betala. I andra änden av skalan när det gäller att ta till sig ny betalteknik finns äldre män på landsbygden.

– Lite skämtsamt brukar vi säga att pensionärer och kriminella är de enda som är för kontanter, säger Lukas O Berg som är vd på Insight Intelligence AB som har gjort undersökningen Sverige Betalar de senaste fem åren.

SEDAN DEN FÖRSTA undersökningen gjordes upplever han att utvecklingen bort från kontantanvändande har gått i en rasande fart.

– I svaren kunde vi i den första undersökningen se en frustration över att det ibland inte gick att betala med kontanter. De senaste två åren har vi fått motsatt reaktion. Nu uppfattar folk det som irriterande när man måste betala med kontanter, säger Lukas O Berg.

Han ser teknikvana och förtroendet för bankerna som de två viktigaste förklaringarna som möjliggjort vår snabba väg bort från kontanter.

– Folks känsla av att de digitala tjänsterna är säkra har ökat. Ingen vill vara först att pröva men när man märker att alla andra använder de här tjänsterna hakar man på, säger Lukas O Berg.

Han menar dock att vi helst vill att en bank ska ligga bakom en betaltjänst för att vi ska lita på den. Det förklarar delvis varför till exempel Swish, som drivs av de svenska storbankerna, har blivit en jättesuccé där tidigare försök med betalappar från mindre företag har misslyckats. Men den snabba utvecklingen bort från kontanter är inte problemfri för alla.

– Det finns de som hamnar utanför. Kanske har utvecklingen gått för snabbt. Ett sådant här paradigmskifte måste få ta tid, säger Lukas O Berg.

En av de mest högljudda kritikerna är tidigare rikspolischefen Björn Eriksson. Han har startat Kontantupproret som kämpar för att kontanter ska finnas tillgängliga även framöver. Björn Eriksson menar att politikerna kapitulerat och låter de fyra storbankerna bestämma över om vi ska använda kontanter eller inte.

– För bankerna är det ganska enkelt. Du kan ta betalt för kort i form av en kortavgift, men du kan inte ta betalt för att hantera kontanter. Alltså blir frågeställningen "Hur gör vi för att det ska bli så krångligt som möjligt att behålla kontanter och så bra som möjligt att använda kort?" Så fort de har fått över tillräckligt många till korten kan de höja avgiften. Så gör monopolister, säger han.

ATT ETT SAMHÄLLE där vi inte använder kontanter skulle ge bankerna en större makt än i dag är inte Lukas O Berg övertygad om. Han menar tvärtom att tekniken öppnar för nya aktörer och mindre företag att lansera betaltjänster.

– Det innebär en större demokratisering av det monetära systemet. Helt plötsligt kan en oberoende aktör komma in och konkurrera på den marknaden, säger han.

Björn Eriksson hoppas också att de svenska bankernas minskande vilja att hantera kontanter ska locka nya aktörer. Men till skillnad från Lukas O Berg tror han att någon internationell spelare ska upptäcka att det finns ett hål på den svenska marknaden för bankkontor som hanterar kontanter. Han tror också att det finns en klyfta mellan stad och land när det gäller viljan att betala med kontanter.

– Det är en ganska stor grupp med människor som har problem med kort av olika skäl. Ett skäl är att Sverige inte är Stockholm. Du pratar med en man som för närvarande är i Ydre i närheten av Tranås. Här har vi inte täckning överallt. Räknas inte vi? Min mor som är 97 år klarar inte det där med koder och kort. Hon får lämna alla hemligheter till hemtjänsten som går och tar ut pengar. Det är hederligt och bra folk för det mesta, men det kommer alltid att finnas rötägg även där, säger Björn Eriksson.

ANDRA GRUPPER SOM han menar hamnar i kläm är asylsökande, turister, småhandlare och idrottsföreningar som alla hanterar kontanter eller har svårt att få kort.

– Det finns någon miljon människor som ur bankernas synpunkt inte är lönsamma, säger Björn Eriksson. En lösning på problemet med kontanttillgången tycker han är att landets kommuner ska ställa krav på sin egen bank att ha lokal kontanthantering i samband med att de upphandlar banktjänster för kommunen.

– Då svänger den ekonomiska kalkylen och saken skulle väl vara löst på tre fyra veckor, säger han.

Sveriges Konsumenter har också engagerat sig i Kontantupproret. Elin Sandström, som leder projektet Med rätt att handla, menar att kontanter är pedagogiskt viktiga till exempel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

– Det är många som är beroende av fysiska pengar helt enkelt för att kunna få överblick över sin ekonomi, säger hon.

Elin Sandström tror att det kan komma tekniska lösningar som är konstruerade så att de kan ersätta kontanter också i den aspekten.

– I dag finns det inga sådana lösningar, särskilt inte för personer som inte har tillgång till en smarttelefon. Företagen behöver bli bättre på att designa utifrån användarnas behov, säger hon.

Även handlarna verkar tro på en allt mer sparsam kontantanvändning. Enligt en undersökning från Kungliga Tekniska högskolan och Svensk Handel uppger två tredjedelar av alla butiker att de tror att de slutar ta emot kontanter före 2030. Men utvecklingen bort från kontanter kan gå ännu fortare. I samma undersökning säger 25 procent av butikerna att de tror att de slutat med kontanter redan 2020 och ytterligare 25 procent tror att de har slutat med kontanter 2025.

EN VERKSAMHET SOM redan slutat med kontanter är Sushi Yama. Sedan januari i år tar företaget inte längre emot kontanter i någon av sina 29 restauranger runt om i landet. Malin Blom och Lisa Kentner som arbetar i företagets restaurang i en av Hötorgsskraporna i Stockholm berättar att de till största delen bara har positiva erfarenheter av att skippa kontanterna.

– Mest är det turister som vill betala med kontanter. Vissa av dem blir chockade när vi säger att det inte går, säger Lisa Kentner.

Maria Ahlqvist beställer en vegansushi av Lisa Kentner och betalar med kort. ”Jag betalar alltid med kort och har aldrig kontanter, varken på mig eller hemma”, säger hon.

Någon kund har också blivit arg och ifrågasatt om det verkligen är lagligt att inte ta emot pengar som betalning.

– Det finns också tillfällen när yngre kommit med en 200-lapp de fått av mamma eller pappa för att köpa mat. Men det brukar lösa sig genom att någon kompis har kort och kan betala, säger Malin Blom.

Företaget har genomfört förändringen stegvis. Redan 2015 bestämdes att alla nya restauranger i kedjan skulle vara utan kontanter. Största anledningen att ta bort dem är enligt företaget att minska rånrisken och höja säkerheten för personal och kunder.

– Det är betydligt enklare att stänga för kvällen och ett stressmoment mindre att slippa räkna ihop kassan i slutet av dagen och kanske upptäcka att det saknas pengar, säger Malin Blom.

De tycker också att det är en stor fördel att de som arbetar i kassan inte behöver tänka på att det ska finnas växel och vara tvungna att beställa det från banken. Vår allt mindre lust för kontanter i form av fysiska pengar har fått Riksbanken att engagera sig. Inte så konstigt kanske eftersom det är den institution som har ensamrätt att på regeringens uppdrag ge ut sedlar och mynt.

Att Riksbanken nyligen tagit fram nya fysiska pengar och dragit in gamla har nog ingen missat, men samtidigt utreder Riksbanken hur den skulle kunna ge ut vad de kallar en e-krona. Utredningen inleddes i vintras och Riksbanken har inte bestämt om de ska ge ut elektroniska pengar och hur det i så fall skulle gå till. I ett uppmärksammat tal i slutet av förra året konstaterade vice riksbankschef Cecilia Skingsley att det blivit allt svårare att få tag på de kontanter som Riksbanken ger ut, och att vi i allt större grad blir hänvisade till pengar som bara finns i form av siffror på ett bankkonto.

VICE RIKSBANKSCHEFEN IFRÅGASÄTTER om ett svenskt betalningssystem kan fungera effektivt och vara tillgängligt för alla om kontanterna försvinner. Innan en e-krona införs är det många frågor som måste besvaras. En är hur e-pengarna ska distribueras. I dag hamnar kontanter i systemet genom att banker köper dem från Riksbanken och distribuerar dem till sina kunder. Med en e-krona skulle det steget kunna hoppas över genom att alla får sina digitala pengar direkt genom Riksbanken, vilket skulle ge ett minskat inflytande för bankerna.