Förpackningarna krymper – du betalar mer

Jag står vid butikshyllan på Ica och ler för mig själv. På prislappen på hyllan står det ”Slotts Senap 490 gram”. Men flaskan som står ovanför rymmer bara 450 gram. För en gångs skull går det faktiskt att se precis hur mycket mindre den nya förpackningen har blivit, eftersom butiken har ställt ut de nya förpackningarna men inte hunnit byta ut prislappen på hyllkanten.

Tyvärr är det sällan så lätt att se när produkter blir mindre, tanken är tvärtom att vi konsumenter inte alls ska märka att varorna krymper i butiken. Det kallas för krympflation – att varor får mindre innehåll medan priset inte sänks i samma utsträckning. Det är en väl beprövad metod för att höja priset inom handeln, berättar Richard Wahlund, professor i marknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm

– Man gör det på produkter där konsumenter är medvetna om prisnivån och där prishöjningar som konsumenterna märker av direkt leder till minskad efterfrågan, säger Richard Wahlund.

Typexemplet är kaffe, en produkt där vi har bra koll på priset och där det dessutom är stor konkurrens mellan olika märken i hyllan. Höjs priset på en sort är det lätt att byta till en annan. Men en förändring av vikten eller volymen är inte lika lätt att lägga märke till. Det handlar om små förändringar på fem till tio procent.

– Det finns studier på hur stora förändringarna av förpackningarna måste vara för att vi ska notera dem. Den exakta procentsatsen skiljer för olika varor, men ligger förändringen inom gränsen har vi svårt att upptäcka den, säger Richard Wahlund.

Det är helt enkelt väldigt svårt att minnas hur stor en förpackning var tidigare. Speciellt när vi inte kan jämföra den i butiken med den tidigare förpackningen, den försvinner ju i samma stund som den nya förpackningen tar plats i hyllan.

– Köper du något en gång i månaden är det jättesvårt att märka skillnaden på den fysiska förpackningen från tillfälle till tillfälle, säger Richard Wahlund.

Kaffet har dock uppmärksammats de senaste åren och det har startats upprörda grupper på Facebook som protesterat mot krympandet. Och kaffe har legat i topp vad gäller förändringar av mängden i paketen de senaste åren. Statistiska centralbyrån (SCB) tar fram statistik över prisförändringar på livsmedel och håller koll på varor som byter kvantitet. Förpackningarna blir både större och mindre, säger John Johansson, statistiker på enheten för prisstatistik på SCB. Men överlag är det fler förpackningar som krymper än som blir större.

– 2017 var det främst kaffe, kryddor och såser som blev mindre. 2018 låg tuggummi och halstabletter i topp, följt av kryddor och kaffe, säger John Johansson.

Vi har fått in tips på varor som krympt från er läsare och bett tillverkarna att svara på varför de har minskat förpackningarna. Svaren är i linje med hur det brukar låta, till exempel att kunder eller butiker har efterfrågat mindre förpackningar. Det säger exempelvis tillverkaren Zeta när vi frågar dem varför de har en flaska med 0,9 liter rapsolja, när de sedan länge haft en flaska på en liter. Men Richard Wahlund ger inte mycket för den förklaringen.

– Det låter krystat om man bara sänker med så lite som tio procent. Om det efterfrågas mindre förpackningar måste det vara en större minskning för att det verkligen ska göra någon skillnad, säger han.

Gevalia svarar att de har minskat sina förpackningar till 450 gram för att det ligger i linje med den svenska kaffeindustrins standard. Inte heller detta argument köper Richard Wahlund.

– Tidigare var ju standarden 500 gram. Det här beror ju bara på att alla gjort samma sak och tillämpat samma metod för att höja priset, säger han.

Tillverkarna är också noggranna med att påpeka att det är butikerna som sätter priset på varan till kund, inte tillverkaren. På så sätt menar tillverkarna att de inte kan ta ansvar för ifall butikerna sätter ett högre pris på produkter som har krympt. Men tillverkaren har givetvis ett inköpspris gentemot butiken, som påverkar slutpriset. Det bekräftas också när vi frågar Coop hur de ser på hur krympta förpackningar påverkar priset.

– Coops 30 konsumentföreningar ansvarar för konsumentpriset, men det baseras på och speglar det inköpspris vi får från vår leverantör, skriver Fredrik Hermansson, chef för Pris & Space management Coop i ett mejl.

Ett liknande svar kommer från Ica när vi frågar dem om priset på senapen från början av texten.

”Priset på en vara påverkas bland annat av hur leverantörer agerar kring produkten, råvarupriser och förändringar i marknaden”, skriver Anita Hultstrand, kategorichef för senap på Ica Sverige, i ett mejl. 

Jag ställer även frågan till Axfood om varför den nya senapsflaskan kostar mer.

”När förpackningen gjordes om fick vi ett högre kilopris, vilket ibland är fallet vid minskad förpackningsstorlek eftersom förpackningens andel av totala produktkostnaden ökar”, skriver Claes Salomonsson, presschef på Axfood i ett mejl.

När jag tröttnat på tillverkare som skyller ifrån sig och lätt luddiga mejlsvar från pressavdelningar går jag ner till min lokala Hemköpbutik och påpekar för ett butiksbiträde, utan att berätta att jag jobbar på Råd & Rön, att flaskan med rapsolja blivit mindre än den var tidigare. Jag frågar vad den kostade tidigare och det vet hen inte. Men sedan får jag det mest uppriktiga svaret under arbetet med den här artikeln:

– Jag skulle tro att de sänker mängden i flaskan för att kunna bibehålla samma pris så att man inte tänker på att det är dyrare, det är inte helt ovanligt i branschen, säger hen. 

Läs mer: Läsarnas ilska över krympflationen

Läsarnas värsta exempel

Vi efterlyste förpackningar som har krympt från er läsare och oj, vilket gensvar. Här är ett axplock från alla exempel ni har skickat in: