2010-04-28

Snälla bakterier med tveksam effekt

Det pratas om probiotika som aldrig förr. Reklamen för nya filsorter och kapslar, som är laddade med goda bakterier, skryter med att de botar magont och stärker immunförsvaret. Men det är omöjligt att veta vilken eller vilka bakterier som är bäst och hur mycket vi behöver äta för att må bra.

De granskade produkterna, översikt från tidningen (pdf). 

Det kryllar av nyttiga bakterier i butikernas kyldiskar. Ständigt dyker nya sorters yoghurt, fil, fruktdrycker och shots upp som innehåller miljarder bakterier med långa och imponerande latinska namn. Bakterierna kallas för probiotika och de finns också att köpa som tabletter eller kapslar i hälsokostbutiker och på apotek.

I reklamen för de olika produkterna utlovas underverk: Alla som stoppar i sig ett par miljarder nyttiga bakterier redan till frukost kommer att få mindre ont i magen och ett kraftfullt försvar mot infektioner.

Det senaste tillskottet i juicehyllan heter Friscus. På förpackningen kan man läsa att det är en dryck för alla som vill hjälpa kroppens försvar och därmed slippa vanliga förkylningar. Det låter bra, men sedan följer en uppräkning av att vi först och främst ska vila, motionera och äta en bra kost för att hålla oss friska. Till sist får vi reda på att det finns forskning som visar att en kombination av bakteriekulturer stödjer kroppens naturliga försvar och att den rätta blandningen finns i Friscus-juicen.

Bara en tredjedel av den stora artrikedomen av bakterier i tarmen är utforskad, och några få av dessa finns att köpa som livsmedel eller kosttillskott. Enligt en ny forskarrapport har varje människa ungefär 160 olika sorters bakterier. Vilken eller vilka bakterier som gör bäst nytta och hur många miljarder bakterier det ska finnas i filen eller kapslarna är det egentligen ingen som vet. Det stora flertalet tarmbakterier tål inte syre, de dör när de kommer ut i luften och därför är det svårt att analysera dem.

Förr i världen var det lättare att få i sig både bra och dåliga bakterier. Då var syrning en vanlig konserveringsmetod, och det fanns nyttiga mjölksyrebakterier i syrad mjölk, ost, kött, fisk och grönsaker.

Nu äter vi färsk mat, och vi tvättar både den och oss själva mer noggrant än vad våra förfäder gjorde. Den renligare livsstilen gör att det blir färre nyttiga bakterier som hamnar i magen.

”Tarmen är fantastisk”

Flera forskare arbetar med att bevisa bakteriernas nödvändighet och att de måste komma in i kroppen på ett nytt sätt eftersom inga moderna människor vill sluta tvätta sig. Industrin följer med och tillverkar fil, yoghurt, fruktdrycker och tabletter som kan bära de värdefulla bakterierna.
– Tarmen är fantastisk, säger Pontus Karling, överläkare i medicinsk gastroenterologi på Umeå Universitetssjukhus.

Han berättar att det bor cirka ett kilo levande bakterier i tjocktarmen och att vetenskapen har kartlagt ungefär en tredjedel av de olika bakterietyperna. Antalet bakterier i tjocktarmen är tio gånger så stort som alla kroppens celler. Det är alltså ett helt bakteriesamhälle som vi går omkring och bär på.
– Genom att äta nyttiga bakterier och samtidigt förse dem med näring skapas en bra balans mellan goda och dåliga arter. Detta ger en sund miljö i tarmen som kan motverka vissa sjukdomar.

Men kan man verkligen slippa magont eller förkylningar genom att äta bakterier?
– Det finns många undersökningar som visar att det är bra med probiotika, säger Pontus Karling. Framför allt har man sett effekt på så kallad ballongmage och diffusa buksmärtor. IBS (irritable bowel syndrome, det vill säga irriterad tarm) och ballongmage kan ha många orsaker, och en del personer upplever att besvären minskar när de äter probiotika.

– Problemet med de vetenskapliga studierna av probiotikas hälsoeffekter är att det finns många olika typer av bakterier, och man vet fortfarande ganska lite om vilka som gör mest nytta och vilka doser som behövs för att få effekt.

– Man vet att de nyttiga bakterierna tränger undan de skadliga och stärker immunförsvaret och att det är ofarligt för de flesta, med undantag av svårt sjuka personer, att äta probiotika, säger Pontus Karling.

– Det är också ett problem att en del av undersökningarna genomförs på uppdrag av tillverkarna. De vill självklart ha bra argument för sina produkter.

Professor Bengt Björkstén på Karolinska Institutet i Solna har studerat samband mellan tarmflora och allergier. Han har jämfört bakteriekulturer hos estniska och svenska barn och konstaterat stora skillnader. Det är färre estniska barn som är allergiska. Genom att ge en viss typ av laktobaciller till gravida svenska kvinnor och sedan till deras nyfödda barn minskade man risken för att barnen skulle utveckla allergier.

Hälsotrend

Intresset för mat och tabletter som innehåller probiotika har ökat under senare år.
– Det följer den allmänna hälsotrenden som innebär att fler vill äta rätt och motionera för att må bra och slippa äta mediciner, berättar Kajsa Ohlson, som är produktspecialist på Arla.

– För ungefär tio år sedan satte livsmedelsindustrin igång med att utveckla produkter som kallades för functional foods. Resultatet blev mat som var maxad med olika vitaminer, fibrer eller nyttiga bakterier. Många av de livsmedel som utvecklades då finns inte kvar längre.

Kajsa Ohlson menar att produkter som är berikade med nyttiga bakterier har överlevt functional foods-trenden. Hon tror att det beror på att människor som testar probiotika får en ganska snabb effekt, att de bara efter några dagar mår bättre i magen.

På Danone, som är ett av världens största mejeriföretag, märker man också ett ökande intresse för probiotika.
– Det är skillnad mellan olika länder, och japanerna är världsbäst på det här området, säger Frida Keane, dietist och kommunikationschef på Danone.

Det var i Japan som allting började. Redan på 1930-talet odlade läkaren Minoru Shirota fram bakterier som överlevde den tuffa transportvägen mellan människans mun och tjocktarm. Resultatet blev yoghurtdrycken Yakult, som finns att köpa i stora delar av världen.
– Finland är nordens Japan, berättar Frida Keane. I vårt östra grannland är nyttiga bakterier en del av vardagen, och man äter mer probiotika än i Sverige.

Många produkter som innehåller probiotika säljs i portionsförpackningar. Anledningen till detta, enligt Frida Keane, är att portionsförpackningen innehåller en väl avvägd mängd bakterier. Genom att till exempel ta en portionsförpackning eller shot med yoghurt på morgonen vet man att man fått i sig lagom mycket.

Forskning höjer priset

Fil, yoghurt eller fruktdrycker och soppor som inte är berikade med nyttiga bakterier är billigare än de som innehåller probiotika. Enligt tillverkarna beror det högre priset framför allt på att det kostar att forska på de olika bakterietyperna. Hanteringen av de probiotika-berikade produkterna är också dyrare.

På flera förpackningar, framför allt de små shotsen, står det att man ska svepa en shot om dagen för att få resultat. Det känns som att ta en medicin, något som går utanför den vanliga maten. Eftersom dryckerna och fil -och yoghurtvarianterna innehåller kalorier är det bättre att betrakta dem som mat i stället för medicin.

Om man vill berika sin mat med nyttiga bakterier utan att äta fler kalorier är det smartare att byta ut den vanliga frukostyoghurten eller juicen mot probiotika-berikade varianter. Eller att man väljer kalorifria kapslar eller tabletter.

Text: Anna Sjögren

Regler för reklam

Tabletter, kapslar och liknande som innehåller probiotika klassificeras inte som läkemedel utan som livsmedel. För marknadsföring av livsmedel som är berikade med nyttiga bakterier väntar tillverkarna på nya regler från EU. För att Läkemedelsverket ska godkänna ett naturläkemedel krävs forskning som bevisar att medlet har avsedd effekt. Naturläkemedel är receptfria.

Sedan 2007 finns det gemensamma europeiska regler för vilka argument som får användas i marknadsföringen av hälsosamma livsmedel i allmänhet, men ännu finns det inga speciella regler för marknadsföring av produkter som innehåller probiotika.

De allmänna reglerna för marknadsföring av livsmedel med hälsofördelar säger dock att påståendena inte får vara felaktiga, tvetydiga eller vilseledande. De ska heller inte uppmuntra till överkonsumtion. Påståendena ska bygga på allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation och kunna förstås väl av genomsnittskonsumenten.

När det handlar om vitaminer, mineraler och andra näringsämnen finns det referenser för hur stort intag som är lämpligt, men sådana hållpunkter saknas när det handlar om bakterier.
– Vi vet att konsumenterna är intresserade och vill veta hur många och vilka typer av bakterier som finns i produkterna, säger Kajsa Ohlson, produktspecialist på Arla. Därför skriver vi ut det på förpackningarna, men det måste vi inte göra.

Mejeriföretaget Valio använder den gamla symbolen som visar att forskningen om Gefilus godkänts av den svenska organisationen för bedömning av hälso påståenden som alltså upphörde att gälla 2007.

I januari 2009 skulle EU-kommissionen ha fastställt speciella näringsprofiler som kategorier av livsmedel, till exempel de som innehåller probiotika, måste uppfylla för att få förses med påståenden om hälsa. Kommissionen arbetar fortfarande med detta.

I väntan på nya regler för märkning av probiotika får vi konsumenter lita på tillverkarnas forskningsresultat och vår egen magkänsla

Text: Anna Sjögren

De granskade produkterna, översikt från tidningen (pdf).