2010-02-24

Hälften rom i klämmig tub

Kaviar, det svenskaste av pålägg, lämnar få oberörda antingen man gillar den eller avskyr den. Men vad gömmer sig egentligen i tuberna, hur nyttigt är det och varifrån kommer rommen? Råd & Rön har dykt ner i kaviarstimmet.

Läs resultaten från granskningen av kaviar, pdf

Vissa älskar kaviar så mycket att de tar den med sig när helst de lämnar landet, andra tycker att den är så äcklig att den borde förbjudas. Få smörgåspålägg delar våra åsikter likt kaviar. Till och med uttalet av namnet kan man tvista om – betoning på första eller sista stavelsen?

Bland kaviarälskarna är många strikt trogna sitt favoritmärke. Både Kalles och Svennes kaviar har egna fansajter på Facebook, och på nätet går diskussionerna heta om vilken sort som är den godaste. En bloggare var så missnöjd med sitt köp av Svennes att han annonserade ut sitt felköp till försäljning.

Det lustiga är dock att de olika kaviarsorterna har förvillande lika innehållsförteckningar när man studerar dem närmare. De flesta innehåller kring 50 procent rom från torskfisk, de har en salthalt på 6–6,5 procent och en fetthalt på drygt 30 procent. Alla innehåller tomatpuré för färgens skull och potatisflingor för konsistensens skull och ungefär samma konserveringsmedel och antioxidanter.

Till råga på allt tillverkas nästan alla sorter av samma producenter. Det verkar nästan förekomma en sorts kaviarkartell där Abba Seafood, förutom Kalles alla varianter, har både lågprisversionen Svennes och lyxvarianten Ejderns i sitt stall, medan Framfoods både tillverkar Isbjörnens och Coops egna kaviarsorter.

Några sticker ut
I vår granskning är det dock några kaviarsorter som sticker ut lite extra. Ejderns Smörgåskaviar Original är en av dem. Den innehåller hela 77 procent rom och endast 2 procent fett. Den innehåller 9 procent salt, vilket gör den till en verkligt salt variant.

I andra änden på romskalan finns Eldorados version, som inte ens kallas för kaviar utan kaviarmix. Det finns egentligen ingen regel som anger en minimihalt av rom för att en produkt ska få kallas för kaviar, men från Eldorados sida har man valt att kalla den för kaviarmix för att kunderna inte ska förledas att tro att det handlar om en vanlig kaviar. Dess främsta ingrediens är vegetabilisk olja, och den innehåller endast 35 procent rom men hela 40 procent fett.

För några av märkena har man tagit fram lightvarianter som innehåller lite mindre fett. Tyvärr försvinner samtidigt en hel del av det nyttiga omega 3-fettet då. Lightvarianterna innehåller mer vatten och därför också olika stabiliseringsämnen och modifierad stärkelse för att behålla konsistensen.

Salt, sött och fett
Innehållsförteckningarna visar att kaviar innehåller mycket salt, socker och fett. Men fettet är av en bra kvalitet eftersom det kommer från rapsolja och innehåller en del omega 3. Men om det är omega 3 man är ute efter finns det bättre sätt att få i sig det, som till exempel att äta fet fisk.

Det som bekymrar dietist Helén Bertéus Forslund mest med kaviar är den höga salthalten. Jämfört med andra pålägg är kaviar saltare än både ost, korv och skinka.
– En portion kaviar på cirka 15 gram innehåller ungefär 1 gram salt. Kvinnor rekommenderas att äta max 6 gram salt om dagen och män 7 gram. De allra flesta äter mycket mer, många äter dubbelt så mycket. Med en portion kaviar får man i sig en rejäl dos salt, och vi behöver dra ner på saltintaget, säger hon.

Kaviar innehåller också ganska mycket socker och kalorier. En portion kaviar innehåller ungefär lika mycket socker som en halv sockerbit och ungefär 60 kcal per portion.
– Lite kaviar på en smörgås ser inte mycket ut, och om man äter tre kaviarsmörgåsar tänker man kanske inte på att man får i sig lika mycket kalorier som i en hel middag. Vill man hålla igen på kalorierna kan man välja någon av lightversionerna eller Ejderns originalkaviar, som innehåller mycket mindre fett, säger Helén Bertéus Forslund.

De tillsatser som finns i kaviaren ser hon inga konstigheter med.
– Konserveringsmedel får vi nog räkna med om vi vill kunna ha en kaviartub som håller länge i kylskåpet, och kaviaren skulle se rätt trist och grå ut utan antioxidationsmedel, säger hon.

Fisk från säkra bestånd
Torsken har ju varit ett känsligt ämne de senaste åren, och även om en del torskbestånd har återhämtat sig gäller det enbart torsk från vissa områden, och torsken står generellt sett fortfarande kvar på Världsnaturfondens, WWFs, lista över fiskar som man inte bör äta. Men miljökämpen kan fortsätta äta kaviar med gott samvete, trots att den innehåller rom från torsk. Alla kaviarsorter vi granskat innehåller rom från torsk eller torskfiskar.

Torskfiskar innebär bland annat sej, som är helt okej att äta från miljösynpunkt. Vid närmare granskning visade det sig att majoriteten av rommen kom från säkra torskbestånd. Både stillahavstorsk och torsk från Norska havet listas som "godkända". Endast för Coops kaviar kan vi inte få närmare information om var fiskbestånden fångats, endast att det skett i Nordostatlanten, som är ett enormt område.

Inger Näslund, fiskexpert på WWF, rekommenderar att man köper kaviar som är MSC- eller Kravcertifierad för att vara säker på att fisken inte kommer från utfiskningshotade bestånd. – Då vet man att den har en tydlig spårbarhet och man kan följa den från båt till bord, säger hon. Både Kalles kaviar och Icas kaviar har Kravmärkta versioner av sin kaviar.

Oumbärlig eller överflödig

En av dem som gillar kaviar är Jonas, 36 år.
– Kaviar är en av de saker som jag skulle sakna mest om jag flyttade utomlands. Det är dels för sältan som jag gillar, dels för enkelheten. Lite ägg och kaviar så är frukosten räddad. Jag gillar mest vanlig Kalles eller kanske Ejderns Original om jag ska vara lite fin. Undviker mild kaviar eller de där nya smakerna med mjukost och allt vad det nu finns.

Richard, 31 år, är av helt motsatt åsikt.
– När jag jobbade på dagis och barnen åt kaviar var det så att jag fick kväljningar, de kunde ju inte äta ordentligt så de kletade kaviaren runt hela munnen och det luktade så illa. Mat som får barn att lukta illa borde förbjudas på dagis, säger han.

Text: Annika Berge
Foto: Göran Tersmeden

Läs resultaten från granskningen av kaviar, pdf