Så tolkar du det finstilta
Guar Hydroxypropyltrimonium Chloride, Methylchloroisothiazolinone, Cl 42090… Har du försökt dig på att tyda ingredienserna på schampoetiketten? Råd & Rön hjälper dig.
Schampo och balsam finns i så gott som varje badrum. Och även om de kanske inte är de värsta miljöbovarna kan man undra vad det är vi masserar in i hårbotten.
Vi har tittat närmare på tre vanligt förekommande märken, Garnier Respons, Head & Shoulders och Wella, för att se vad som döljer sig bakom de kemiska namnen i innehållsförteckningarna.
Kemisten Tomas Byström, utredare på Läkemedelsverkets enhet för kosmetikaoch hygienprodukter, har hjälpt oss att identifiera ämne för ämne.
Naturskyddsföreningen och Svanen har kikat på innehållsförteckningarna och flaggat för de kemikalier som de direkt kan se inte skulle passera deras respektive krav för miljömärkning.
Risk för allergi
Schampo och balsam är kosmetiska produkter med många ingredienser. De flaskor vi har kikat på innehåller mellan 19 och 30 olika ämnen. Samtliga är tillåtna enligt kosmetikaförordningen.
– Vi upplever att det generellt är god efterlevnad när det gäller att inte använda de förbjudna ämnena; de återfinns nästan aldrig i schampo och balsam, säger Tomas Byström.
Från allergisynpunkt kan det däremot vara värt att titta lite extra på innehållslistan. Flera av parfymämnena, och några av konserveringsmedlen, är känt allergiframkallande.
– De kan ge en livslång kontaktallergi. Och man behöver inte vara särskilt känslig utan den här allergin kan alla utveckla, säger Carola Lidén, professor och överläkare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, som undersöker förekomsten av allergener i bland annat schampo och balsam.
I dag känner man till över 100 olika doftämnen som är allergiframkallande vid hudkontakt. Men enligt kosmetikaförordningen behöver endast 26 av dessa doftämnen namnges i innehållsförteckningen, om de överskrider en viss halt. Övriga doftämnen ryms under beteckningen ”parfum”.
Det är inte lätt att förstå vad schampo och balsam innehåller när man läser på etiketten. Och många ger nog upp efter några ingredienser.
– Parfymen är industrins hemliga komposition, och den vill de inte gärna avslöja, säger Carola Lidén.
Alla sex flaskor schampo och balsam innehåller Hexyl cinnamal och Linalool. Båda två finns på listan med särskilt problematiska doftämnen. Ytterligare tio doftämnen från listan, bland annat Benzyl alkohol, Limonene och Citronellol, finns i flera eller enstaka flaskor.
Kika också på innehållsdeklarationen på andra doftande produkter; kanske finns samma ämnen i dem som i schampot. Med högre koncentration och ju oftare vi kommer i kontakt med ett allergiframkallande ämne, desto större är risken att utveckla kontaktallergi.
Konserveringsmedel behövs
Eftersom schampo och balsam innehåller mycket vatten behöver ämnen tillsättas som håller bakterier, mögel- och jästsvampar i schack. Det finns drygt 50 olika ämnen som är tillåtna att användas som konserveringsmedel.
Problemet med många av dem är att de kan ge kontaktallergi. Parabener hör till de snällare konserveringsmedlen från allergisynpunkt, men de har länge funnits med i debatten som misstänkt hormonpåverkande.
– Men i dag finns det gott stöd för att metyl- och etylparaben inte har någon riskprofil. Det är däremot på gång att man ska sänka den tillåtna halten av propyl- och butylparaben, där osäkerheten är större, säger Tomas Byström.
Många undviker parabener på grund av debatten, men i de schampo- och balsamflaskor som vi har tittat på finns det inga. Frågan är vad som tillsätts i stället. I flaskorna från Head & Shoulders och Wella finns konserveringsmedlen Methylisothiazolinone och Methylchloroisothiazolinone. Båda är miljöfarliga och starkt allergiframkallande.
De här 26 doftämnena måste namnges:
26 ämnen
Enligt kosmetikaförordningen måste följande 26 doftämnen namnges i produktens innehållsförteckning när koncentrationen överstiger 0,001 procent i produkter som inte sköljs av, och 0,01 procent i produkter som sköljs av. Orsaken är att de anses som problematiska ur allergisynpunkt.
- Alpha-Isomethyl ionone
- Amyl cinnamal
- Amylcinnamyl alcohol
- Anise alcohol
- Benzyl alcohol
- Benzyl benzoate
- Benzyl cinnamate
- Benzyl salicylate
- Butylphenyl methylpropional
- Cinnamal
- Cinnamyl alcohol
- Citral
- Citronellol
- Coumarin
- Eugenol
- Evernia prunastri extract
- Evernia furfuracea extract
- Farnesol
- Geraniol
- Hexyl cinnamal
- Hydroxycitronellal
- Hydroxyisohexyl 3-cyclohexene carboxaldehyde
- Isoeugenol
- Limonene
- Linalool
- Methyl 2-Octynoate
INCI-systemet
Inom EU måste kosmetiska konsumentprodukter enligt lag innehållsdeklareras och följa INCI-systemet (The International Nomenclature of Cosmetic Ingredients).
Det är internationellt vedertagna namn som gör att till exempel allergiker och hudläkare kan identifiera exakt vilka ämnen som ingår i produkten. Ingredienserna ska anges i mängdordning.
Den nya kosmetikaförordningen 1223/ 2009 började gälla i juli 2013 och finns att läsa bland annat på Läkemedelsverkets hemsida, www.lakemedelsverket.se
Varför finns det så få miljömärkta schampon och balsam?
Köp parfymfritt, använd mindre schampo vid varje tvätt och skölj ur ordentligt är enkla tips till den som är fundersam över schampoflaskans innehåll. Vill vi följa det återkommande rådet att köpa miljömärkt blir det desto svårare.
Svanen och Bra Miljöval tar hänsyn till både miljö och hälsa under hela produktens livscykel. Men utbudet av miljömärkta schampon och balsam är litet. Då finns det till exempel betydligt fler miljömärkta tvättmedel.
Astma- och allergiförbundets symbol Svalan finns på fler produkter, men de ser endast till allergirisken.
Ulf Eriksson, produktgruppsansvarig för bland annat kosmetika på Svanen:
– Delvis beror det på låg efterfrågan från företagen men också på att folk låter andra aspekter väga tyngre i valet. Konkurrens från ekologisk kosmetika och naturkosmetika kan också vara en orsak. Butikerna har länge sett tvättmedel och liknande produkter som viktiga att miljömärka.
Miljömärkt kosmetika är rätt så nytt, men nästan alla tvålar och schampon på hotell, företag och offentliga platser har miljömärke.
David Gunnarsson, produktansvarig för kemiska produkter på Bra Miljöval:
– Många företag väljer att inte miljömärka sina produkter. De vanligaste orsakerna är att man inte klarar kriterierna eller att man upplever en för låg efterfrågan från konsumenter.
Det är av stor betydelse vilka krav handeln ställer på sina leverantörer. Generellt har de varit mycket bättre på att ställa miljökrav på tillverkare av kemtekniska produkter, exempelvis tvättmedel.
Peter Jansson, Kemisk-Tekniska Leverantörförbundets sektion för leverantörer av kosmetika och hygienprodukter:
– Det handlar om vilka krav handeln har och hur stor efterfrågan är. Det finns också en brist på tydligt visad miljövinst med miljömärkning. Det innebär även en kostnad att licensiera en produkt – det är varken gratis eller en utmärkelse.