Slavarbetare gör ko till sko

 

I Sverige köper vi ungefär 4,5 par skor per person och år, och majoriteten av alla skor är gjorda av läder. Även om läder är en naturlig produkt är tillverkningen lågt ifrån miljöenlig. Det är också en produktion som präglas av dåliga arbetsveckor, till och med slavarbete. Råd & Rön har tillsammans med andra europeiska konsumentskrifter undersökt arbetsförhållanden och mijlöaspekter i de första stadierna av skotillverkningen, de delar då själva lädret produceras.

Slavarbete i Brasilien

En stor mängd av lädret i våra skor kommer från nötboskap från Brasilien. Där finns omkring 200 miljoner nötboskap, och den enorma uppfödningen ger stora påfrestningar på miljön. Främst är det de stora skogarna i Amazonas som skövlas för att ge plats till de betande djuren.

Utöver problem med avskogning är ar­betsförhållandena på de stora boskaps­farmerna riktigt dåliga; många gånger beskrivs de som slavliknande.

Brasilianska företag som ertappas med att ha slavar hamnar på en svart lista och måste betala böter. Denna lista är även något som internationella företag borde uppmärksamma.

När djuren ska slaktas transporteras de långa sträckor, oftast under svåra för­ hållanden, till enorma slakthus. Även på slakthusen är arbetsförhållandena tuffa. Arbetarna tvingas arbeta extremt långa da­gar i kyliga miljöer, och eftersom de utför samma rörelser hela tiden riskerar de att drabbas av svåra arbetsskador.

Giftig garvning

Efter det att djuren slaktats ska hudarna garvas. Garvningsindustrin anses som en av de mest förorenande industrierna i världen. Upp till 130 olika kemikalier används, och en av de kemikalier som främst förknippas med garvning är krom. 80 till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.

Krom som inandas kan orsaka astma, bronkit och lunginflammation, och vid hud­kontakt kan det orsaka allergier och hud­problem. Vissa former av krom räknas även som cancerframkallande, och studier visar att de som arbetar i garverier löper ökad risk för att drabbas av lungcancer och can­cer i urinblåsan och bukspottskörteln. De riskerar också att drabbas av astma och hud­problem i högre utsträckning. Oftast är de inte medvetna om hälsoriskerna och säker­hetsaspekter och arbetar utan skyddskläder.

Garvningen skadar även miljön, och det värsta problemet är att vattendrag i närhe­ten av industrin blir förorenade.

Läderdamm

Problemet med kemikalier är kvar även när själva skorna tillverkas, då i form av läderdamm. Även det klister som används för att sätta ihop skorna innehåller giftiga lösningsmedel.

Många av hälsoproblemen orsakas av att företagen vill skära ner på kostnader, genom att använda produkter som är bil­ligare men också giftigare.

De som tillverkar skorna får oftast betalt för hur mycket de producerar. Tyvärr leder detta många gånger till att de inte uppnår minimilön samt att de tvingas arbeta väl­digt långa dagar. Att arbeta mellan 60 och 75 timmar i veckan är inte ovanligt. Att arbetare lider av utmattning är ett vanligt problem, och utmattningen kan i sin tur leda till olyckor, hälsoproblem samt för­ sämrad inkomst. Enligt människorättsor­ganisationer förekommer det barnarbete inom skotillverkningen.

 

Röster från verkligheten:

BOSKAPSUPPFÖDNING I BRASILIEN:

Daniel Moraes Ferreira var tvungen att fly från den boskapsfarm han jobbade på. Den låg hundratals mil från annan bebyggelse och de som arbetade där sov på marken i skjul. Det fanns ingen toalett och de var tvungna att jaga för att få mat. De fick sitt vatten från samma geggiga vattenpöl som djuren drack från.

De hade inga skyddskläder och de fick ingen lön. När de inte fått betalt på 20 dagar frågade Daniel Ferreira efter lön och fick då svaret att om han inte var nöjd kunde han gå därifrån. Men när han gjorde det blev han bunden vid ett träd och slagen. Till slut fick Daniel Ferreira nog och flydde.

– Världen måste få höra vår historia. Jag vill inte att någon annan ska behöva gå igenom samma sak, säger Daniel Ferreira.

 

Luiz Machade leder ett projekt om tvångsarbete för den internationella arbetar­rörelsen. Han säger att de som fastnar i slavarbete oftast är fattiga och har liten eller ingen utbildning. Förmannen på farmen binder arbetarna med påhittade lån.

– Arbetarna måste köpa alla förnödenheter som tandkräm och tvål av förmannen. Allt det som de köper, tillsammans med bensin till motorsågarna och maten de äter, räknas bort från lönen. Eftersom priset som förmannen sätter alltid är högre än i vanliga affärer blir ar­betarna skyldiga förmannen pengar. Även om det är påhittade lån känner de sig moraliskt bundna till det, säger Luiz Machade.

 

GARVNING I INDIEN:

Venkatesh från byn Valayampatti har arbetat på olika garverier i hela sitt liv. Hans jobb är att ta bort hår från skinnfäl­lar i kalkgropar. Hans ar­mar och händer är fulla av vita ärr som orsakas av en kemikalierelaterad hudsjukdom.

– De senaste fyra åren har jag inte arbetat mer än tio dagar i månaden. Om jag arbetar mer börjar klådan. Den är olidlig. Läkarens kräm hjälper inte mycket. Men jag måste arbeta för att försörja familjen, säger Venkatesh.

– Nu bär jag alltid handskar, men kalket kommer in ändå, säger han.

– Garverierna prioriterar inte arbetsskydd. De anställer arbetare på temporära kontrakt, vilket gör det möjligt för dem att sparka dem så snart de ser tecken på sjukdom. På det viset kommer de undan lagar som säger att företag måste betala kompensation om en anställd blir sjuk, säger en lokal fackledare i Valayampatti, som vill vara anonym.

Intervjuer: Ida Dalgaard Steffensen och Peter Bengtsen, Danwatch.

 

 

Dålig koll i skobranschen

Hur lädret hanteras i processen från djur till sko är inget som skobranschen verkar ta på allvar. Råd & Rön har granskat medvetenheten om etik och miljö inom sko­industrin. Klivet är ofta långt till en acceptabel nivå.

Mer än hälften av allt läder som produceras hamnar till slut i våra skor. Men tyvärr visar vår granskning att medvetenheten i skobranchen är låg. Råd & Rön har tittat närmare på vilka regler och riktlinjer som de europeiska företagen har för etik och miljö, och vi har haft fokus på vilka krav de ställer på sina underleverantö­rer vid köp av läder. Vi har även frågat företagen vad de gör för att säkerställa att deras regler efterlevs på fabriker, garverier och boskapsfarmer. Utöver detta har vi tittat på vilken information som finns tillgänglig för konsumenterna.

Det visar sig att många företag har få, eller bristande, regler och riktlinjer för etik och miljö. Över hälften av de företag vi granskade får dåliga betyg.

Tillverkare av läderskor är, till skill­nad från tillverkare av sportskor, inte vana att bli granskade på detta sätt. Flera av företagen i vår granskning valde att inte svara på våra frågor, trots upprepade påstötningar. Dessa företag har vi inte kunnat utvärdera, och de får därför lägst betyg.

Spårbarheten, det vill säga möjligheten att se var lädret kommer från och var det har garvats, är låg, och många företag köper läder från flera olika regioner.

Luddig information

Inga av boskapsfarmerna eller garverier­na kan kopplas till några av de europeiska skoföretagen. Men det går inte att frångå att det läder som tillverkats under dessa förhållan­den finns i skor som säljs på den europeiska skomarknaden, som är den största i världen och utgör en tredjedel av hela den globala skomarknaden. Dessa skor tillverkas i utvecklingsländer där miljö­ och arbetsrättsliga regler är svaga och lönerna låga.

Som konsument är det svårt att hitta skor som har tillverkats på ett schyst sätt. I butikerna finns i stort sett ingen information om tillverkningen. Ibland står tillverk­ningsland angivet, men det handlar endast om var skorna tillverkats, inte var lädret kommer från.

Frågar man butikspersonalen blir man hänvisad till huvudkontoret eller till re­spektive företags webbplats. Men där har många företag bara lite eller ingen infor­mation alls tillgänglig. Oftast handlar det enbart om svepande uttalanden som att ”sträva efter hållbar utveckling” och att ”minimera våra affärers negativa effekter på samhället”, men inget om vad de fak­tiskt gör för att uppnå detta.

En glädjande nyhet är dock att skobran­schen själv verkar ha vaknat upp inför bristen på etik- och miljöarbete. För drygt ett år sedan startades Swedish Shoe Envi­ronmental Initiative, som bland annat ska arbeta för att ta fram en miljömärkning för skor.

Godkänt för svenska märken

Bäst resultat i vår granskning får Timber­land, som har bäst riktlinjer och kontrol­ler av sina underleverantörer ända ner till garverierna. Ecco och Veja får också bra betyg, liksom de svenska skomärkena Nilson och Din Sko.

Timberland, Nilson och Pikolinos är de enda företag i vår granskning som har kla­ra riktlinjer och mätbara mål för att minska sin påverkan på miljön. Till exempel arbetar de med återvunnet material.

Timberland och Clarks hade också långt­gående regler för djurskötsel, och Timber­land undviker att köpa läder från Brasilien på grund av avskogning. Nilson försöker att hitta bättre, mer miljövänliga material att göra skor av.

Clarks, Din Sko, Nilson och Timberland har riktlinjer för vilka kemikalier som får an­ vändas. Clarks försöker att enbart använda sig av garverier som fått högsta betyg av en branschorganisation som granskar garve­rier. Vagabond får mindre bra betyg. De har förvisso en del regler, till exempel är vissa kemikalier förbjudna, men de har inget sys­tem för att se till att deras regler efterlevs. De har heller inga regler eller riktlinjer för djurhållning eller garverier.

Över hälften av de skoföretag vi under­ sökt får dåliga betyg. Till exempel finska Pomarfin har inga regler eller riktlinjer alls, utöver att de följer finsk lag. Andra företag har varit omöjliga att värdera eftersom de inte har någon information tillgänglig, och de har inte velat svara på våra frågor trots upprepade påstötningar.

Vilseledande påståenden

Några företag kommer också med vilseledande påståenden. Din Sko och Nilson skriver till exempel i sin policy att de endast tar emot läder som är en biprodukt av köttindustrin. Detta är ett onödigt på­stående eftersom allt läder som används i skor, med undantag för krokodilskinn, är en biprodukt av köttindustrin. Och faktum är att om man låter hudarna garvas till lä­der ger det större påfrestning på miljön än om de skulle återvinnas.

I dag återvinns tyvärr inte uttjänta skor. Lämnar man dem till återvinningen går de till förbränning, och det finns inga skofö­retag som har något system för att ta hand om uttjänta skor.

Företaget Naturalista utger sig för att vara väldigt miljömedvetet. En del av deras på­ståenden är visserligen intressanta, medan andra är alldeles för vaga för att vara trovär­diga. Även Naturalista säger sig endast an­vända läder från köttindustrin.

 

 

Slutsats

Vi har undersökt regler och riktlinjer för miljö och etik hos 19 europeiska skoföretag. Fokus har varit på läderupphandling och garverier. Bäst i test är Timber­land, som har bra riktlinjer för sina underleverantörer och kontroller av att de följs.

Även Ecco har bra koll på sina underleverantörer. Även Nilson och Din Sko, som ägs av Nilsongroup, får bra betyg. Många av skoföretagen har dålig koll på varifrån läd­ret kommer och var det har garvats, och de har också få regler och riktlinjer för miljö och etik.

 

Vad säger tabellen?

Granskningen har gjorts av Råd & Rön i samarbete med andra internationella konsumenttidskrifter som är medlemmar i International Consumer Research & Testing, ICRT. Fokus har varit på vilka riktlinjer företagen har för läderupphandling och garvning av läder.

Besök och intervjuer på plats i Brasilien och Indien har gjorts av DanWatch i december och januari 2012. Enkätundersökning med frågor om företagens regler och riktlinjer har gjorts mellan september och december 2011.

Grönt = Acceptabelt

Orange = Mindre bra

Rött = Dåligt

Samlat omdöme: det samlade omdömet är inte en sammanräkning av de olika delbetygen utan räknas samman enligt följande viktning: Socialt ansvarstagande står för 40 procent, miljöfrågor 30 procent, läderpolicy 20 procent och insyn 10 procent.

Socialt ansvarstagande: vad företaget har för riktlinjer för arbetsmiljö, om de har regler mot barnarbete och slavarbete, om de följer regler för arbetstidens längd och minimilön, om de har regler för lika behandling av arbetare och om arbetarna har rätt att organisera sig fackligt.

Vi har även undersökt om och hur företaget kontrollerar att deras riktlinjer följs.

Miljöfrågor: vad företaget har för riktlinjer i miljöfrågor. vi har undersökt om företaget försöker minimera sin påverkan på miljön och om det tar hänsyn till miljöaspekter när skorna designas, till exempel genom att undvika vissa material.

Vi har undersökt vilka riktlinjer det har för hantering av bland annat kemikalier, avfall och klimatfrågor. Vi har även undersökt om och hur företaget kontrollerar att riktlinjerna följs.

Läderpolicy: vad företaget har för riktlinjer för att upphandla läder. vi har undersökt om företaget ställer några krav på djurskötsel och hur råmaterialet anskaffas, och om det har några riktlinjer för garvningsprocessen bland annat.

Insyn: vilken insyn som finns i företaget. i detta har vi vägt in om de har velat svara på våra frågor, om de har lämnat extra klargörande information, om det finns några offentliga rapporter tillgängliga och vad det finns för information tillgänglig för konsumenterna.