Kampen mot ogräset

Medan intresset för ekologiska och miljövänliga produkter i affärerna ökar gäller inte detsamma för den egna trädgården. Där tvekar vi inte att ta till kemiska bekämpningsmedel för att ta bort oönskade växter.

– Konsumenterna är mer miljömedvetna i dag, men de vill fortfarande ha bort ogräs och mossa. De vet att Roundup fungerar och vill ha det, säger Johan Bergdahl på Plantagen.

Roundup innehåller det aktiva ämnet glyfosat, som är ett av ett fåtal verksamma ämnen som är godkända för ogräsbekämpning i svenska hemträdgårdar. Glyfosat påverkar tillverkningen av en viss aminosyra i växterna. Denna process är specifik för växter och är därför relativt harmlös för människor. Den är däremot skadlig för i princip alla land- och vattenlevande växter.

Glyfosat används ofta för att ta bort ogräs på hårda ytor som grus- och stengångar, men på dessa binds inte medlet, utan kan färdas vidare ner i till exempel vattendrag eller i värsta fall ner i dricks- och dagvattenbrunnar.

Läs mer: Råd & Röns test av robotgräsklippare

– I undersökningar har man hittat glyfosat i slam och avloppsvatten från områden med många trädgårdar, säger Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen.

Glyfosat är ett så kallat totalbekämpningsmedel, som dödar alla växter som kommer i kontakt med ämnet. Men det finns även mer specifika bekämpningsmedel, som till exempel Mecoprop eller MCPA. Dessa medel angriper endast tvåhjärtbladiga växter, dit gräs inte hör, och kan därför användas för bekämpning av örtogräs i gräsmattan.

Naturligt inte alltid ofarligt

Ättika är ett annat populärt alternativ för att bekämpa ogräs. Den anses vara en lågriskprodukt men är inte heller den helt ofarlig, eftersom den inte är bra för maskar och mikroorganismer. Dessutom kan syran eventuellt laka ur marken när den löser upp mineraler.

Ett fåtal ogräsbekämpningsprodukter har fettsyror och pelargonsyror som verksamma ämnen. Dessa är också naturligt förekommande, men det behöver inte betyda att de är ofarliga. Pelargonsyrans surgörande förmåga kan innebära att tungmetaller och andra ämnen löses ut och transporteras nedåt i marken eller ut med dagvattnet. Hamnar medlet i vattendrag kan det också påverka vattenlevande organismer.

Mot mossa används främst järnsulfat, som enligt Peter Bergkvist inte har några särskilt allvarliga effekter på miljön. Däremot används ofta stora mängder mossmedel, eftersom man måste upprepa behandlingen.

Alternativa metoder

– Man kan ifrågasätta behovet av dessa medel. Det går ofta att hantera mossa och ogräs på andra sätt, säger Peter Bergkvist.

Bland dem som har trädgårdsskötsel som yrke är filosofin kring ogräsbekämpning varierande. Bo Rappne, trädgårdsmästare på Slottsträdgården Ulriksdal, tycker att kemiska bekämpningsmedel är helt fel väg att gå.

– Allt som hamnar på marken sjunker till slut ner i jorden med regnet. Varje år kanske detta sjunker ner ungefär en meter. Grundvattnet ligger 40 meter ner, så det tar 40 år innan vi upptäcker vad det egentligen är vi håller på med. Dessutom har villaägarna ingen koll på dosen, de skvätter ut lite extra för säkerhets skull, säger han.

Men Maj-Lis Pettersson, statskonsulent vid SLU och trädgårdsexpert i Sveriges Radios program Odla med P1, har förståelse för dem som tar till kemiska bekämpningsmedel mot ogräs.

– Vi människor har stora krav på att det ska se snyggt ut, och mekanisk bekämpning av ogräs är arbetskrävande. Och även om man får bort allt ser det likadant ut igen efter en vecka. De som inte orkar men inte vill se grusgångarna växa igen kanske då tar till kemiska medel, säger hon.

I Sverige har vi länge haft en restriktiv hållning till vilka gifter som får användas i våra trädgårdar. Men detta kan komma att ändras eftersom vi i EU har en gemensam lagstiftning om växtskyddsmedel som innebär att länder, under vissa förutsättningar, kan tvingas acceptera andra länders beslut om godkännande, så kallat ömsesidigt erkännande. I dag finns en lista över verksamma ämnen som är accepterade inom EU, men varje enskilt land väljer vilka produkter som får säljas.

Hittills har inte något nytt, problematiskt bekämpningsmedel tillåtits för användning i hemträdgårdar. Men Peter Bergkvist tror att fler sådana kan komma att göra sitt intåg på den svenska marknaden.

Vill ha starka medel

Jan Nilsson är senior produktchef och rådgivare på Bayer Garden, ett företag som tar in och säljer flera bekämpningsmedel. Han tror inte att starkare bekämpningsmedel kommer att lanseras i Sverige.

– Gräsmattan är trädgårdens hjärta, och den betyder mycket för många människor som lägger ner mycket pengar och arbete på den, säger Jan Nilsson.

– Det finns en del människor, framför allt de i min generation på 60 plus, som var med när det fanns starkare bekämpningsmedel och som vill ha mer kraftfulla medel. Men det är min fasta övertygelse att detta inte kommer att hända. Det är en enorm apparat för företag att ansöka och få godkänt för att få sälja ett nytt bekämpningsmedel, och då måste det verkligen vara värt det i slutänden, säger han.

Det finns vissa möjligheter för länder att förhindra försäljning av produkter som godkänts i andra länder, på grund av till exempel miljö- och klimatskäl. Till exempel kanske ett ämne innebär större risker i Sverige på grund av vårt kallare klimat, som kan leda till längre nedbrytningstid eller att våra grundvattenförhållanden är annorlunda.

Nya kriterier

Nu har dessutom Kemikalieinspektionen tillsammans med bland annat Naturvårdsverket föreslagit kriterier som, om de godtas av regeringen, skulle kunna ge en högre skyddsnivå och garantera att vi inte behöver godkänna de mest besvärliga ämnena för privata användare som inte genomgått utbildning.

– Det handlar om ämnen som till exempel klassificerats som cancerframkallande, skadliga för arvsmassan, som kan påverka fortplantningen, är kraftigt allergiframkallande eller bioackumulerande, eller produkter i koncentrerad form som måste spädas. Förslaget kan också ses som en del av en rad åtgärder för att åstadkomma en giftfri vardag, säger Peter Bergkvist.

Läs mer: Råd & Rön testar robotgräsklippare