Deppa inte – det finns ljus i mörkret

Höstmörkret faller, och ju mörkare det blir, desto tröttare och dystrare blir vi. Somliga mår så dåligt av bristen på ljus att de tvingas uppsöka sjukvården. Andra köper hem speciallampor eller går i ljusterapi i hopp om att det artificiella ljuset ska göra dem på bättre humör.

”Starta dagen piggare! Gladare!” ”... ger solsken i ditt liv.” ”Mycket ljusterapieffekt för pengarna!”

Där har du bara några exempel på hur de marknadsförs, ljusterapilamporna för hemmabruk. Dessa ljusmoduler finns att köpa i olika varianter och prisklasser – från cirka 1 500 kronor och flera tusenlappar uppåt – och de har blivit allt vanligare på senare år.

Men får man valuta för pengarna? Blir man piggare och lyckligare av att använda en sådan här lampa, eller är det bara en placebogrej, ett slags lyckopiller för vintertrötta nordbor?

Något enhetligt svar finns inte.

Om tillverkarnas lovord stämmer överens med verkligheten har hel- ler inte varit någon fråga som Konsumentverket engagerat sig i. Där har man inte sett skymten av någon anmälan som över huvud taget nämner ordet ljusterapi på flera år.

Inte tillräckligt undersökt

Jerker Hetta, professor i socialpsykiatri vid Karolinska Institutet, forskar i ljusterapi och uppskattar att mellan 10 och 15 procent av befolkningen drabbas av vintertrötthet.

– Kanske ännu fler om man ställer frågan: ”Är du tröttare på vintern än på sommaren?”

Han blir skeptisk när han får höra marknadsföringsvokabulären.

– Då lovar man mycket utan att ha på fötterna. Om man ska vara strikt vetenskaplig kan man säga att det inte är tillräckligt undersökt.

Är det en bluffprodukt?

– Nej, det tycker jag inte. Det innebär en viss kostnad, men det är inte riskabelt på något sätt.

Det är som med massage. Massage är jätteskönt och det kan man ju kosta på sig, men det är ingenting som radikalt förändrar något.

Minskad ork och sömnsvårigheter

Ljusterapi i särskilt konstruerade ljusrum, som finns att få på vissa sjukhus och privatkliniker runt om i landet, tycks däremot ha hjälpt och förändrat livssituationen för många patienter som diagnostiserats med årstidsbunden depression, SAD (seasonal affective disorder). Man kan säga att kroppen då luras att tro att det är sommar och sol.

Ljus, oavsett källa, stoppar nämligen produktionsflödet av ”sömnhormonet” melatonin, vilket styr vår dygnsrytm och som nattetid utsöndras av tallkottskörteln. I stället utsöndras andra hormoner som gör oss piggare.

– Ljus har en biologisk inverkan, förklarar Jerker Hetta. Om det är dålig kontrast mellan dag och natt, som det är under mörkare perioder, kan det här hormonet finnas kvar längre i kroppen.

– Och om den biologiska klockan rubbas kan man också få sin fysiologi i oordning, vilket kan ge upphov till minskad ork, aptitförändringar, sömnsvårigheter och andra depressiva symptom.

Hur undviker man då att bli trött så här års?

– Att vistas ute under dagtid har en viss motverkande effekt. Effekten mildras också av att vi har artificiellt ljus i våra hem och på våra arbetsplatser och liknande. Men det är också viktigt att försöka hålla regelbundna tider – att försöka äta, lägga sig, motionera och vara ute med viss regelbundenhet.

Positiva resultat

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som granskat flera vetenskapliga studier av ljusterapi, menar dock att det saknas tillräckligt med vetenskapliga belägg för att kunna fastställa om den här typen av behandling har någon verklig effekt.

Enligt flera forskare, däribland Jerker Hetta, finns det å andra sidan nyare forskning som tyder på det. Bland annat refererar han till en avhandling som sjukgymnasten och forskaren Cecilia Rastad presenterade vid Uppsala universitet för två år sedan. Hon lät behandla 24 vinterdeprimerade personer med ljusterapi. Efter endast tio dagars behandling upplevde 13 av dem en halvering av sina symptom.

Onödigt mycket pengar

Ljuskonsulenten Peder Wibom har varit med och byggt upp ljusterapirum över hela Sverige. Ljusheten i dessa rum motsvarar ungefär en mulen sommardag, berättar han.

– Mer ljus behövs inte. När vi har testat att dubbla ljusstyrkan för att halvera behandlingstiden har vi inte alls fått samma positiva resultat.

Enligt Peder Wibom är det tre faktorer som är direkt avgörande för att man ska kunna justera ner melatoninet till en normal nivå hos personer med förhöjd produktion: mängden ljus, tiden på dygnet du utsätts för ljuset och hur länge du vistas i ljuset.

Ljusterapilampor för hemmabruk ger han däremot inte mycket för. De kostar onödigt mycket pengar, tycker han.

– Det finns inga speciallampor eller ljuskällor som är speciellt bra för ljusterapi. Det viktigaste är hur du exponeras för ljuset. Ljuset ska spridas över en större yta och inte vara så starkt.

Men med ljusterapilampor är det tvärtom, menar Peder Wibom. Om ljuset är för starkt och koncentreras till en för liten yta kan det irritera ögonen och orsaka besvär som huvudvärk och ökad ljuskänslighet, förklarar han.

– De människor som verkligen lider av bristen på ljus måste kontakta sjukvården. Det är inget man ska laborera med hemma, på egen hand.

Text: Pontus Ohlin